Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Grattis Borås – men folk vill åka till Norrland
23 maj 2024 • 3 min
Biblioteksdagarna är över. Det här tar jag med mig – och snart är evenemanget säkert tillbaka i norra Sverige.
Oscar Sedholm avslutade konferensen med berättelsen om hur han upptäckte sin samiska identiet – och folkets historia.
– Jag tror att de flesta vill gott i den här frågorna, men folk kan inte ett skit.
Biblioteksdagarna avslutades med den sydsamiske multikonstnären Oscar Sedholms berättelse om hur det i vuxen ålder gick upp för honom att hans släkt är samisk. I rakt nedstigande led, 400 år bakåt i tiden.
– Lager på lager på lager av rättsövergrepp och trauman har byggt tystnadens diskurs.
Hans historia, det svenska koloniserandet av norra Sverige och den utbredda okunskapen blev en påminnelse om betydelsen av att verka för demokrati och fri åsiktsbildning. I en tid då mörka ideologier är på frammarsch är detta – som varje dag utövas på biblioteken – en stilla motrörelse.
Så värst mycket mer politiskt blev det inte på Biblioteksdagarna i Skellefteå. En utomstående på besök skulle nog förvånas över frånvaron av symboler och markering – inte ens så mycket som en regnbågsflagga i sikte.
Bibliotekarien Soledad Cartagena efterlyser i en debattartikel sina kollegors ställningstagande i kriget mellan Israel och Hamas: ”Jag utmanar kollegor runtom i Sverige att träda fram. Göm er inte bakom klichéer som ’det är en kontroversiell fråga’ eller ’det är en konflikt som är svår att förstå’. Visst, det är svårt men om våra bibliotek ska fortsätta vara relevanta i en demokrati måste vi våga. Inte gömma oss.”
Under en paus hör jag en stilla kommentar fällas: ”Varför tar inte hon själv initiativet?”
När jag frågar Svensk biblioteksförening får jag svaret att organisationen för ett par månader sedan publicerade en artikel ihop med Sveriges författarförbund och Sveriges museer:
”I skuggan av det fasansfulla som pågår i Ukraina och Gaza, och det mänskliga lidandet som kommer därav, pågår en annan förödelse – en systematisk förstörelse av kulturarv.”
Något utöver detta planeras inte just nu.
Som journalist har jag ett annat syfte med besöket i Skellefteå än om jag hade jobbat på bibliotek. Upplägget med separata spår har varit en svårlöst fråga – för hur berättar man om det som händer när man inte kan vara på tre-fyra ställen samtidigt? Jag skulle ha föredragit stora, samlande föreläsningar – men tillhör inte målgruppen – och från andra har jag i stort sett bara hört positiva ord om upplägget.
Jag förmodar det därför är ett bra val av arrangörerna. Det kan följaktligen vara klokt att noga tänka igenom hur det här evenemanget bäst bevakas.
Tidigare i dag frågade jag några besökare vad de tar med sig härifrån. Själv tar jag framför allt med mig Oscar Sedholms föreläsning, onsdagens dragning om det finska nationella e-biblioteket – en gemensam plattform som bibliotekssektorn själv äger! Biblioteksbladet kommer att skriva om det så småningom. Och så det Mikke Ejrevi – chef för museet i Skellefteå och tidigare chef för stadsbiblioteket som är inrymt i kulturhuset – sa under ett seminarium på torsdagsförmiddagen om att bygga ett bibliotek och kulturhus:
– Till slut blir det ett kulturhus.
Personalen har sin arbetsplats i en fantastiskt vacker byggnad – men lokalerna hade kunnat vara mer ändamålsenliga om det inte varit för alla kompromisser som gjordes för att jämka in biblioteket i kulturhuset.
Jag behåller tankegången till eventuella framtida artiklar om biblioteksbyggen runtom i landet.
Nästa år äger Biblioteksdagarna rum i Borås – men arrangemanget är nog snart tillbaka här i norra Sverige. För är det någon part som kan utnämnas till ett slags vinnare i år, räknat i positiva omdömen, är det Skellefteå och Sara kulturhus. Vackert, vänligt och inspirerande.
Läs också ›› Biblioteksdagarna dag 1: Finska e-biblioteksexemplet, omvärldsbevakning och kreativitet
0 kommentarer