Ge oss förutsättningar att verka för samhällets utveckling

På senare år har resurserna krympt för bibliotek, folkbildning och civilsamhällets organisationer. "Tillsammans har vi varit en kraft för förändring – och det behöver vi få fortsätta vara", skriver Helene Öberg.

Hösten är inte bara skolstart, bokmässa och mörkare kvällar. Hösten är också den tid på året då politiken berättar hur resurserna ska fördelas kommande år. Först ut är regeringen som lägger fram sin budgetproposition samma dag som det nya numret av Biblioteksbladet kommer ut. Senare under hösten och vintern följer kommunerna och regionerna med sina budgetar. 

Bibliotek och andra som finansieras av offentliga medel kommer som vanligt att fokusera på  sina egna anslag. Men det finns anledning att lyfta blicken och summera alla pengar som anslås för arbetet med att stärka demokratin. 

Biblioteken har en lång tradition av att bidra till folkbildning. De växte under 1800-talet fram tillsammans med föreningsliv, folkhögskolor och bildningscirklar. Det var arenor för bildning och samhällsdebatt som har utgjort grunden för demokratins utveckling i Sverige. 

I mer modern tid är vi fler som delar på folkbildningsuppdraget. Även public service har en viktig roll. Just nu pågår beredningen av utredningen Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34) om vilka villkor som ska gälla för perioden 2026–2033. I utredningen föreslås att fokbildningsambitionen även fortsatt ska finnas: 

“Villkoret att programutbudet som helhet ska präglas av folkbildningsambitioner ska gälla även nästa tillståndsperiod.” 

En genomläsning av statens, regionernas och kommunernas budgetar visar att de olika aktörerna inom folkbildningsuppdraget förenas av ekonomiska utmaningar: Studieförbunden har fått en sänkning av anslagen med cirka en halv miljard under en treårsperiod, från 1,8 miljarder 2023 till ungefär 1,3 miljarder 2026. 

Folkbiblioteken har en fortsatt ekonomisk utmaning, där Biblioteksbladet i sin undersökning visar att åtta av tio verksamheter har en sämre ekonomi i år än förra året. 

Arbetsgivarorganisationen Fremia beskriver i en debattartikel hur organisationer som arbetar med utvecklingsbistånd, inom fredsrörelsen, med etnicitet och konsumentfrågor förlorat sin finansiering eller fått neddragningar (Altinget, 2024). 

Utbildningsradion föreslås få nya uppdrag kopplade till folkbildning, samtidigt som de kostsamma förväntningarna inom beredskapsuppdraget ökar.

I dag ser de demokratiska utmaningarna annorlunda ut jämfört med på 1800–talet, men folkbildning, bibliotek, public service och hela civilsamhället är viktiga beståndsdelar även i modern tid. Vi arbetar handfast med att stärka demokratin och bildningen för alla, i hela landet. Min förhoppning är att politiken ser vikten av allt vi gör och fortsätter ge oss förutsättningar att verka för samhällets utveckling. Tillsammans har vi varit en kraft för förändring – och det behöver vi få fortsätta vara.

Krönikan är publicerad i Biblioteksbladet 3/24