Att avlägsna generalsekreteraren är knappast tillräckligt. Det kommer att krävas mer för att den internationella biblioteksfederationen ska läka.

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare

thord@biblioteksbladet.se

I april meddelade styrelsen för Ifla att generalsekreteraren Gerald Leitner skilts från sina arbetsuppgifter. Samtidigt cirkulerade ett mejl från en styrelseledamot som vittnade om en giftig atmosfär på den internationella biblioteksfederationens huvudkontor i Haag och att det därför genomförts oberoende utredningar av personalens situation. Ledamoten krävde styrelseordförandens avgång.

Vad pågick egentligen? 

För varje journalist hade det varit tjänstefel att inte ställa frågan.

Det har krävts stora ansträngningar för att överhuvudtaget få några svar.

Ett av Iflas kärnvärden stöder sig på artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. 

Det borde vara lätt att komma till tals med en organisation som har dessa ord inympade i sin identitet. Men sedan Biblioteksbladet publicerade den första artikeln om turbulensen inom Ifla har det uttalade stödet för artikel 19 i praktiken mest liknat tomt prat. 

Vacker kosmetik som ledande Ifla-företrädare verkar förhålla sig oroväckande flexibelt till. 

Konsekvent har de avstått från att svara på frågor. I stället för att skingra oklarheter har det gjorts försök att förmå Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder att gripa in och stoppa artiklar i Biblioteksbladet, som föreningen äger. 

”Gör jag inte det hotar avsändaren att vända sig till en advokat”, skrev hon nyligen i en krönika.

Många väntar sig nog mer av världens ledande biblioteksorganisation.

Om principen om åsikts- och yttrandefrihet tagits på fullt allvar skulle nuvarande och före detta Ifla-medarbetare inte frukta repressalier och därför dra sig för att berätta om sådant de upplevt på jobbet.

Ägaren till en redaktionellt oberoende tidning skulle inte utsättas för hot om rättsliga åtgärder.

Och federationens ledning och styrelse skulle svara på berättigade frågor.

Det senaste numret av Biblioteksbladet ägnas åt situationen inom Ifla. Bilden av en dysfunktionell organisation tonar fram, där avlägsnandet av en ledande person knappast kommer att vara tillräckligt. 

Det krävs förmodligen betydligt mer för att Ifla ska läka.

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare

thord@biblioteksbladet.se

0

Skriv ut