Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
15 jan 2021 • 2 min
Wikipedia startade den 15 januari 2001. Två decennier senare kan det volontärdrivna uppslagsverket inspirera biblioteken till spridande av demokrati och bildning.

Den 15 januari 2001 gav Wikipedia världen och de etablerade medierna anledning att lära sig ett nytt begrepp: användargenererat material.
De första volontärskribenterna och –redaktörerna lade grunden för en företeelse som sedan dess har utvecklats till ett av de största nätfenomenen. Idag är Wikipedia och dess olika språkliga upplagor en av de mest besökta webbplatserna. Den svenska delen, som varit igång sedan maj 2001, hade under förra året nästan 150 miljoner besökare.
Det är inte bara volymen som har byggts upp under två decennier, utan även trovärdigheten. Under lång tid betraktades Wikipedia som en inte särskilt tillförlitlig källa. Att det fanns skäl till det illustrerades med smärtsam tydlighet av journalisten Adam Svanell för tio år sedan. I ett väldigt underhållande reportage i Svenska Dagbladet berättade han om att han skrivit om sig själv i nätuppslagsverket. Hans encyklopediska artikel var fylld den med den ena mer osannolika detaljen efter den andra:
“Varje år toppar han Veckorevyns lista över Sveriges sexigaste män. Han är barndomsvän med Barack Obama och ses oftast som den egentliga hjärnan bakom presidentens politik. Han har vunnit Stora journalistpriset tusen gånger.”
Ifrågasättanden inifrån Wikipedia-organisationen raderade han och de skeva uppgifterna kunde stå kvar.
Idag är det ovanligt med varningar om att Wikipedia är en plattform för felaktiga uppgifter, trots att all världens Adam Svanell fortfarande är fria att skriva och redigera på sajten. Under pandemin är det till och med hit WHO har vänt sig för ett samarbete som garanterar global spridning av information om covid-19.
Samtidigt pågår arbetet precis som det har gjort i 20 år, som en global studiecirkel där människor ideellt sammanställer och källgranskar fakta. Det framstår som oemotståndligt sympatiskt i en tid då den motsatta strömningen är så stark; att inte förhålla sig till fakta, att inte ägna sig åt källkritik, att överhuvudtaget inte samarbeta och agera ideellt.
Wikipedia har förstås intresse av att attrahera människor som har källkritik inpräntat i sitt yrkes-DNA. Därför är det inte förvånande att Wikimedia Sverige, som står bakom den svenska delen av webbplatsen, i flera omgångar har arrangerat kurser för att inviga bibliotekspersonal i sitt arbete.
Det finns utan tvekan något viktigt att lära av Wikipedia.
“Biblioteket är inte en institution som värnar demokratin bara genom att finnas”, skriver Sofia Lenninger i sin aktuella krönika här på Biblioteksbladet.se.
Om biblioteken, med Wikipedia som inspiration, förmår väcka sina lokalsamhällens engagemang kring sina resurser, så kan det leda oss bort från populismen som förgiftar politik och offentligt samtal. Ju mer den kunskap som samlats på hyllor och i databaser kommer till användning, desto mer nytta gör den.
Wikipedia har gått från att kritiseras och ifrågasättas till att vara en förebild.
Nu måste 20-åringen istället strama upp sin inre kultur. Från en miljö där runt 90 procent av volontärerna är män kommer vittnesmål från kvinnor och personer som identifierar sig som hbtqi eller ickebinära om att de utsätts för trakasserier och annat nedsättande bemötande, skriver tidskriften Wired. Framför allt sker detta på de interna diskussionssidor som hänger ihop med varje artikel i uppslagsverket.
Just nu utarbetas en ny uppförandekod för volontärerna och organisationens styrelse föreslås utökas med fler ledamöter, för mångfaldens skull.
Lyckas denna uppstädning blir Wikipedia en förebild på ännu ett sätt.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer