Bibliotekarier utbildas i Wikipedia
2 mar 2020 • 3 min
I en liten konferenslokal i centrala Örebro möts två intressen. Bibliotekarier med uppdrag att brygga över digitala klyftor får utbildning i Wikipedia som i sin tur är i stort behov personer som är kunniga i källkritik.


– Jag tycker att det är en perfekt matchning. Bibliotekarierna umgås med källkritiskt tänkande i sin miljö och de får många frågor från allmänheten, säger Axel Pettersson som är en av kursledarna den här dagen.
Han är en av tolv anställda hos Wikimedia Sverige och jobbar med att hålla utbildningar och projekt för att sprida Wikipedia-kunskaper.
I källarrummet i centrala Örebro sitter 14 personer med bärbara datorer framför sig och prövar sig fram att hitta, redigera och lägga till ny information på Wikipedia. Hur gäller upphovsrätten om man vill lägga upp en bild? Hur länkar man till källan? Och så vidare.
– Det är inte så lätt som man kan tro i början. Men det är bra att veta hur man gör, säger Adina Dragoescu, bibliotekarie på Fagersta bibliotek.
Axel Pettersson och Tore Danielsson förklarar. Några deltagare har redan mycket kunskaper om digitala medier, andra törstar efter mer.
Biblioteken och Wiki-rörelsen har mycket gemensamt, konstaterar Eleonor Grenholm som är projektledare i projektet Digitalt först som drivs av KB men finansieras av statliga pengar.
– Vi började träffa dem tidigt i projektet och vi identifierade att vi har mycket gemensamt. Vi förmedlar kunskap och delar material, säger hon.
Wikipedia har också blivit ett viktigt verktyg för att söka information på biblioteken.
– Det används på biblioteken varje dag. Då är det extra viktigt att kunna Wikipedia för att kunna följa hur källor används. På så sätt blir man en bra biblioteksmedarbetare som förmedlar bra kunskap.
Utbildningen består av två dagars kurs och hålls på fem orter i landet.
– Det här är jätteroligt, säger Kerstin Björn, bibliotekarie i Nora.
Hon ser fram emot att hjälpa ofta äldre personer i hembygdsföreningar och liknande som sitter på mycket kunskap, men som kanske har svårt att föra över den till digitala medier.
– Och vi har i uppdrag att brygga över den digitala klyftan i samhället, så det här är bra.
Kanske är det extra svårt att veta hur man ska jobba mot barn och unga, säger Matilda Henriksson som jobbar som biblioteksassistent i Kisa i Östergötland och har kommit till kursen i Örebro över dagen. Hon är inriktad på att jobba med digitala tjänster på biblioteket.
– Man vill få in det här i det vi gör i biblioteket, jag har lite svårt att se hur man kan göra det, men vi får väl komma på det, säger hon.
– Det handlar nog egentligen om att lära vidare till andra.
Många bibliotekarier behöver fortbildning för att kunna möta den aldrig sinande strömmen frågor om hjälp med digitalisering.
– Det kommer hela tiden, säger Armi Näre Bengtsson, bibliotekarie på Fagersta bibliotek.
Det kan handla om att skriva ut biljetter, scanna in dokument, få hjälp med appar, nya telefoner och läsplattor, få hjälp med information från myndigheter.
– Det vore bra med ett medborgarkontor på biblioteket. Det handlar om många känsliga uppgifter, säger kollegan Adina Dragoescu.
Och dessutom ska bibliotekarierna guida besökare i informationssökning och kunna förklara vilken information som går att lita på och inte och hur de ska resonera kring källkritik.
Här kommer Wikipedia-kursen in. Och enligt Axel Pettersson ska bibliotekarierna även kunna svara besökare som ställer frågan ”Kan man lita på Wikipedia?”
– Förhoppningsvis svarar de ”Det beror på”, säger han.
För alla källor är inte bra. Och det är här Wikimedia har nytta av bibliotekariernas expertis. Även om de själva inte har tid att granska Wikipedia-inlägg eller att skriva egna, kan de hjälpa besökare att granska information och källor och lära vidare hur biblioteksbesökare kan använda sig av Wikipedia.

Dessutom har Wiki-rörelsen ett underskott på kvinnor, något som kanske kan förändras med hjälp av bibliotekariekåren. Det fåtal som är anställda av Wikimedia Sverige jobbar med kurser och projekt. Själva arbetet med att lägga upp och granska information görs av volontärer.
– Det är en ganska liten gemenskap och dessutom är 90 procent män. Det behövs att fler är med och redigerar, säger Axel Pettersson.
I sin ungdom har Wikipedia haft ett rykte om sig att det inte gick att lita på uppgifterna. Enligt Axel Pettersson och Tore Danielsson är rutinerna för källhänvisningar hårdare i dag.
– Jag tror att de jobbar ganska hårt för att förbättra hur folk ser på Wikipedia. När jag gick i skolan fick vi lära oss att det inte går att lita på. Jag har ett bättre intryck av Wikipedia nu än vad jag hade tidigare, säger Matilda Henriksson.
Fakta Digitalt först med användaren i fokus
Ett treårigt (2018-2020) projekt som drivs av KB tillsammans med de regionala biblioteken. KB har fått uppdraget av regeringen att samordna en digital kunskapshöjning. Det finansieras med statliga medel. Wikimedia-utbildningen är den del i projektet. På fem orter i landet har en tvådagarsutbildning i Wikipedia hållits för folkbibliotekarier som har sökt till kursen. Kurser har hållits i Stockholm, Hässleholm, Umeå och Göteborg. Samarbetet med Wikimedia Sverige, där kurserna är en del, kostar 500 000 kronor.Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer