Dominerande vägledning som många har en åsikt om

Vad avgör vad som hamnar på bibliotekens hyllor? Ofta BTJ-häftet. Efter snart 75 år har det alltjämt en särställning.

”Vid ett mindre bibliotek, som jag arbetar på, ingår många olika arbetsuppgifter i en och samma tjänst. Det hade aldrig funnits tillräckligt med utrymme för att omvärldsbevaka och hålla koll på utgivningen utan BTJ-häftet.”

Det är en typisk kommentar. Många nämner även andra källor: Svensk Bokhandels kataloger, topplistor, Goodreads, Booktok, bokbloggar och mediernas recensioner. Men ingen enskild källa tycks väga i närheten av lika tungt som BTJ-häftet.

BTJ-häftet lanserades 1952 med namnet Sambindningslistan och presenterade det samlade utbudet av ombundna och utrustade biblioteksböcker från bibliotekens centrala samarbetsorganisation.

Mycket har hänt i medielandskapet sedan dess – tv, internet och smarta telefoner har tillkommit – men häftet består. Enligt BTJ har ungefär 75 procent av landets folkbibliotek tillgång till listan i tryckt och/eller digital form. Även om inköpen nu görs även via andra kanaler, inte minst Adlibris, har häftet stor betydelse för vad som köps in. I enkätens fritextsvar beskrivs det som en ”stomme”, ”grund” och ett systematiskt sätt att följa utgivningen. Samtidigt återkommer synpunkter på betyg, enskilda lektörer och bevakningsluckor som mindre vanliga språk och inom barn- och ungdomslitteratur.

Priset är för vissa ett problem, flera svarande uppger att de av budgetskäl saknar tillgång till häftet. Andra tycker inte att det är värt det. ”Har haft BTJ-häftet i många år men nyligen slutat. Jag upplever att vi har missat stor del av utgivningen med BTJ-häftet”, skriver en av de som besvarat enkäten.

BTJ:s priser är differentierade efter kommunstorlek för folkbibliotek och elevantal för skolor. En prenumeration på enbart pappershäftet kostar cirka 7 000 kronor om året.

Mattias Persson, produktchef och chef för bibliografiska tjänster på BTJ, pekar på att marknaden för tjänsten är begränsad.

– Det är biblioteken som finansierar tjänsten. Vi har ingen konsumentmarknad vid sidan om som kan betala för redaktionen och lektörerna.

2013–2014 infördes sifferbetyg i BTJ-häftet. Det har bidragit till häftets genomslag utanför biblioteken, förlag citerar ofta omdömena i sin marknadsföring. För BTJ var sifferbetyg ett sätt att lyfta de kvalificerade lektörsomdömena, när tidigare unikt innehåll, som bibliografisk data, började bli tillgängligt på fler håll.

– Jag jobbade inte här då, men jag vet att betygen föregicks av en lång diskussion med användare. När informationen från förlagen blev bättre fanns ett behov av att snabbare kunna överblicka utgivningen. Sifferbetyg hade också blivit något av en standard, på Goodreads och bland bokbloggare, säger Mattias Persson.

Betygen och lektörernas bedömningar är omdiskuterade i branschen. När Biblioteksbladet 2023 uppmärksammade kritiken mot BTJ:s barnboksomdömen handlade invändningarna bland annat om att angelägna ämnen vägde för tungt i förhållande till läs-barhet, textkvalitet och samspelet mellan text och bild. En kritik som förekommer i såväl Biblioteksbladets enkät som i tidigare rapportering om häftet är att betygen överlag är för höga. Skalan sträcker sig från ett till fem, men av de betygsatta titlarna i nummer 17 2026 får exempelvis inte en enda betyget ett. 13 får en tvåa, 63 en trea, 116 en fyra och 38 en femma.

Är det rimligt? Ja, anser Mattias Persson.

– Vi får in väldigt mycket, inte minst från egenutgivare. När böckerna kommer till redaktionen gör vi en första bedömning av om de är relevanta för bibliotek i hela Sverige. Om vi tog med allting ofiltrerat skulle häftet tappa sitt värde. Många av de böcker som skulle ha fått en etta kommer därför aldrig med.

På BTJ:S redaktion arbetar ett tiotal redaktörer med häftet. Därtill finns en grupp för metadata och struktur samt kringfunktioner som it, inköp och externa kontakter. Lektörerna är omkring 600 stycken. Några är själva bibliotekarier, andra har specialistkunskaper inom andra fält. Vissa signaturer känns igen från dagspressens kultursidor. Lektörerna rekryteras efter ansökan och textprover och arvoderas med omkring 500 kronor per omdöme.

Ett omdöme ska enligt instruktionerna vara sakligt, innehålla ett värdeomdöme (men inga direkta köpuppmaningar) och vara tillgängligt även för lekmän inom ett visst område. Skribenten har 120 till 200 ord till sitt förfogande.

Arne Johnsson, författare, bibliotekarie och lektör sedan 1984, karaktäriserar i BTJ:s egen tidning Pronto uppdraget som ”ett slags recensionernas haikus”. Han delger också sin hittills största utmaning i lektörskarriären, att göra Thomas Pynchons 779 sidor långa roman Mason & Dixon rättvisa i formatet. ”Det svåra var bokens rejäla omfattning i kombination med den korta lästiden på någon vecka och naturligtvis att försöka ge en slags bild av vad den oerhört rika berättelsen handlade om.”

Vissa kategorier, som mångspråksböcker med begränsad läsekrets i Sverige, recenseras inte i BTJ-häftet utan presenteras i stället mer neutralt, med en kort lektörskommentar.

Det är möjligt att begära omprövning av ett omdöme.
Men inte bara för att man som författare eller förlag är missnöjd med betyget.

– Vi gör inte om en recension för att någon inte tycker om den. Men säger någon att det finns ett faktafel eller att lektören är jävig tittar vi självklart på det. Vår heder ligger i vår objektivitet, och visar det sig att något har gått fel kan en ny lektör kopplas in. Men det innebär inte nödvändigtvis ett högre betyg – det kan lika gärna bli lägre, säger Mattias Persson.

Nästa år fyller BTJ-häftet 75 år. Den digitala miljön ska utvecklas och recensionerna nå de digitala användarna snabbare, berättar Mattias Persson.

– Det ska bli trevligare att arbeta i vår digitala butiksmiljö. Vi vill också utveckla funktioner som gör det enklare att se vad andra bibliotek har och koppla det till det egna beståndet.

– Hittills har vi väntat med att göra det digitala häftet tillgängligt tills det tryckta har nått biblioteken. Det ändrar vi nu, så att det digitala häftet kommer en vecka tidigare. Förr fanns inte samma förväntan på att biblioteken skulle ha böcker direkt när de gavs ut. Nu vill biblioteken i högre grad ha dem samtidigt som bokhandeln, och då måste vi också vara mycket tidigare.

En sak ändras däremot inte: Utgivningstakten. BTJ kommer även framöver att publicera 24 nummer om året. När han frågat användare om de hellre vill ha löpande publicering av recensioner blev svaret ett rungande nej, berättar Mattias Persson.

– Jag blev faktiskt förvånad. Säkert 95 procent ville ha kvar häftena med tvåveckorsutgivning, även digitalt. ”Det här är våra rutiner”, sa de. Man vet när häftet kommer, bokar in möten och jobbar med böckerna som rör denna period. Det blir nästan som ett verksamhetsledningssystem.