Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
23 sep 2024 • 4 min
1985 var målet att erbjuda bibliotekarier fortbildande seminarier. "Det skulle ge ilningar i själen", säger Bokmässans grundare Bertil Falck. Vad finns kvar av det nu när mässan fyller 40?
Fullt på mässgolvet, förmodligen 1987.
På torsdag startar den fyrtionde upplagan Bokmässan. Årets teman är Sápmi och rymden, och ett stort antal namnkunniga, från författaren Joyce Carol Oates till melodifestivalvinnarna Marcus och Martinus, kommer att finnas på plats.
Mässan som länge var känd under namnet Bok & Bibliotek, men vars officiella namn nu är Bokmässan, grundades av Bertil Falck som var administrativ chef på Göteborgs stadsbibliotek och Conny Jacobsson, tidigare bibliotekschef i Hagfors.

Bertil Falck, född 1941 och fortfarande engagerad i mässan, berättar att han frågade Conny Jacobsson under en kräftskiva om inte de två skulle göra ett seminarium tillsammans som kunde ”slå världen med häpnad”.
– Vi hade varit på så många konferenser och kurser där tiderna inte hölls och overheadapparaterna strejkade. Nu ville vi göra något så bra att det skulle ge ilningar i själen, säger han.
Målet var inledningsvis att skapa en fortbildande seminarieverksamhet för bibliotekarier. Den första mässan, då under namnet Bibliotek 85, drog 5000 besökare från bibliotekssektorn vilket ansågs vara en stor succé.
– Med hjälp av journalisten och författaren Gunnel Enby fick vi flera fina föredragshållare, bland annat den polsk-amerikanska författaren Isaac Bashevis Singer. Många var positiva, det var något nytt i branschen.
Sedan dess har mässan gått från att vara strikt branschinriktad till att rikta sig till såväl bokförlag och andra utställare som till en bred, litteraturintresserad publik. Numera har mässan årligen omkring 86 000 besök.

Bertil Falck tycker att biblioteksarvet förvaltats väl.
– Det finns väldigt många program som vänder sig till dem som arbetar inom biblioteksvärlden. Procentuellt sett har det blivit färre programpunkter för just bibliotekarier, men å andra sidan finns nu allt som personer inom biblioteksvärlden kan ha glädje av.
De senaste två åren har Sandra Lewinsson haft rollen som affärsansvarig för förskola, skola och bibliotek på Bokmässan, vilket betyder att hon är huvudansvarig för mässupplevelsen för de tre målgrupperna. En del av hennes uppdrag är att säkerställa att utbudet av utställare är attraktivt för besökarna och att skapa en mötesplats för alla aktörer inom bibliotekssektorn.
Mässans hjärta, säger hon, är seminarieprogrammet med dess biblioteksspår som löper över torsdagen och fredagen, liksom biblioteksscenens program som går parallellt.
– De stora aktörerna skickar in förslag på programpunkter som vi sedan bearbetar tillsammans. Jag lägger mycket tid på att prata med folk som jobbar inom sektorn, alltifrån bibliotekarier, enhetschefer och biblioteksutvecklare till andra aktörer inom till exempel politiken.
Tidigare har Bokmässan samarbetat med Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen kring biblioteksscenen. I år har Kungliga biblioteket och Svensk biblioteksförening tillkommit som samarbetspartners.
– Det är tre väldigt starka aktörer i biblioteksbranschen och vi har en jättefin samverkan.

Sandra Lewinsson tycker inte att fokus på mässan har gått från bibliotek till något annat. Visst har Bokmässan vuxit, men biblioteksfrågorna är fortfarande en del av kärnan.
– Vi skapar en mötesplats för alla som jobbar inom bibliotek, en plats där vi diskuterar frågorna både på scen och i de mer intima mötena i montrarna. I år har vi också ett större område med utställare än tidigare, och där har vi skapat en egen lounge där man kan slå sig ner och nätverka.
På årets biblioteksseminarier kommer bland annat teman som bemannade skolbibliotek, spel på biblioteken och förbjudna böcker att diskuteras. Sandra Lewinsson är extra stolt över en frukost om banned books som kommer att äga rum på fredagen och som gästas av en bibliotekarie från New Jersey.
– Jag är glad att vi kan skapa olika sammanhang där vi sätter fingret på de viktigaste frågorna för biblioteken. Men man kan också upptäcka annat som berikar en i ens yrkesroll. Hela B-hallen är ju till exempel fylld med spännande böcker och författare, säger hon.
Grundaren Bertil Falck var vd för mässan under de första 15 åren för att sedan bli arbetande styrelseordförande när dottern Anna tog över vd-posten under de nästföljande 15. Även om han nu tagit ett kliv tillbaka kommer han att finnas på plats under de fyra dagarna på årets upplaga av Bokmässan. Det är tydligt att den fortfarande ligger honom varmt om hjärtat.
– De sköter sig mest själva, de är väldigt duktiga. Jag ska vara med i något program och på någon invigning, sedan glider jag omkring och är märkvärdig, säger han.

En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer