Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
14 nov 2016 • 3 min
När Nya Karolinska öppnar sitt barnsjukhus i november kommer biblioteket att ha krympt.

Bokens värld är viktig för barn som kommer till sjukhuset.
– Böcker kan flytta en till magiska platser, det kan lugna och hjälpa till att förklara saker. Man ska komma ihåg att för ett barn kan en dag på sjukhuset kännas som en vecka, säger Charlotte Elf.
Det nya sjukhuset är inte ritat för barn på samma sätt som det gamla – Astrid Lindgrens barnsjukhus – var. Det är därför barnbiblioteket på Nya Karolinskas barnavdelning blir betydligt mindre än det varit tidigare. På entréplan och våning fyra finns ”pedagogiskt resurscentrum” för patienter mellan 0 och 18 år. Det inbegriper flera rum, varav ett är biblioteket eller kulturrummet. De övriga rummen är lekrum, skaparrum, sinnesrum, musikrum samt ett biljard- och pingisrum.
– Vi kan bedriva aktiviteter som lekterapi, sjukhusskola, musikterapi, bildterapi och ha clownbesök, säger Charlotte Elf.
Biblioteket är viktigt inte minst för att patienterna ska få byta miljö en stund.
– Jag brukar tänka på lokalen som en landningsplats, ett kravlöst ställe där man i ro ska få sitta och fundera över sakernas tillstånd, om det är vad man känner behov av. Många bläddrar i tidskrifter eller läser en bok tillsammans, säger bibliotekarien Charlotte Munkhammar.
Det har hänt att både barn och vuxna somnat i fåtöljerna på barnbiblioteket.
– Det gläder mig, eftersom det betyder att vi lyckats skapa en miljö som upplevs som så lugn och trygg att det känns okej att ta en tupplur, fortsätter hon.
Möbleringen av det nya biblioteket är inte färdig ännu, men redan nu vet de att det kommer att finnas fåtöljer och en soffa där små barn kan kura ihop med sina föräldrar. De kommer att ha höga ryggar och de kommer att stå med ryggarna emot det stora fönster som vetter mot vägen utanför.
– Många patienter har ett stort behov av integritet och vill kunna besöka våra verksamheter utan att känna sig uttittade. Att vara sjuk och kanske ha sitt utseende påverkat är jobbigt för många, inte minst för våra ungdomar, säger Charlotte Elf.
Merparten av böckerna från det gamla biblioteket ska följa med, de som inte får plats kommer att förvaras i ett förråd.
– Det minskade utrymmet innebär att vi prioriterar litteraturen framför filmen, och de riktigt tjocka volymerna blir färre – ofta har vi inte ork att läsa tjocka böcker när vi är sjuka. Vi tar med oss litteratur på flera olika språk och böcker med tecken, barnsånger och ljudböcker. Målet är att ha ett brett utbud, om än med färre volymer, säger Charlotte Munkhammar.
Budgeten för inköp är intakt, och det kommer att köpas in nya böcker.
– Utbudet ska kännas fräscht, inspirerande och lockande. Även om vi prioriterar ner den rent medicinska patientinformationen eftersom den kan fås på annat håll, kommer böcker på teman som att vara sjuk, att vara rädd och sorg självklart att finnas, säger Charlotte Munkhammar.
Att ha böcker på flera språk är prioriterat.
– Det är en utsatt situation att komma till sjukhuset för barnen och hela familjen. Då kan en bok som finns på modersmålet betyda otroligt mycket. Att kunna sitta och läsa en bok tillsammans fungerar lugnande både för föräldrarna och för barnen, säger Charlotte Elf.
Allra mysigast tycker patienterna det är att kunna låna böcker från bokvagnen som rullar ut på slutenvårdsavdelningarna, har en utvärdering visat. Därför kommer Charlotte Munkhammar att se till att den kommer regelbundet.
– De här barnen har hamnat i en ovan och främmande miljö, och många blir glada över att hitta bokfigurer de känner igen, det känns tryggt och välbekant, säger Charlotte Munkhammar.
Därför tar hon gärna med böcker med figurer som Alfons Åberg, Mamma Mu, Pippi Långstrump och LasseMaja, men hon fyller också vagnarna med ungdomsrysare, faktaböcker, Kalle Anka, Bamse och populärvetenskap. Gärna pekböcker eller böcker med mycket bilder. Alla orkar inte läsa.
– Då är ljudböcker bra för det går att blunda, luta sig tillbaka och ändå uppleva något spännande och stimulerande, säger Charlotte Elf.
[fakta id=”15150″]
Risken är stor att historien om den samiska biblioteksbussen Julla Májja tar slut vid nyår. Bussens öde kommer att avgöras av Region Västerbotten.
24 okt 2025 • 2 min
Biblioteket i Ängelholm tog in socionomen Isak Rosenström på ett vikariat. Det blev en framgång – men anställningen ser ut att ta slut vid årsskiftet.
22 okt 2025 • 2 min
Det är dumt att inte utnyttja ämnen som lockar och skaver för att väcka läslust, skriver Tommy Bildström i ett svar på tidigare debattartiklar om Booktok och de litterära genrer som dominerar där.
20 okt 2025 • 3 min
Samhällsinformation är ett kärnuppdrag. Gränserna för vad det innebär beror på ett biblioteks omgivning. "Det innebär dock inte att bibliotek bör göra allt", skriver bibliotekschefer och forskare.
17 okt 2025 • 2 min
Bibliotekens arbete 2015 präglades av lyssnande, ödmjukhet och en beslutsamhet att klara uppdraget. Ingenstans finns en sådan inställning med samma utbredning och djup, skriver Carlos Rojas.
16 okt 2025 • 8 min
Hur arbetar bibliotek, universitet och kulturinstitutioner under ockupation? Agnes Kotka, avdelningschef på Västerås stadsbibliotek, åkte till Västbanken och östra Jerusalem för att ta reda på svaret. Det här är hennes berättelse.
15 okt 2025 • 9 min
Digidel har kartlagt verksamheter runt om i Sverige som ger vägledning i en digital vardag. Biblioteken spelar viktiga roller men Digidel vill att debatten ska handla mer om förebyggande insatser för digital delaktighet och demokrati.
14 okt 2025 • 2 min
Johanna Hanssons artikel om DIK:s rapport "Samhällets sista utpost" har väckt debatt. "Här finns flera goda uppslag och viktiga frågor att ta vidare", skriver hon i sin slutreplik.
13 okt 2025 • 2 min
Kungliga biblioteket, KB, har fått i uppdrag av regeringen att med hjälp av pliktmaterial ta fram olika språkmodeller. Men både regeringen och KB kritiseras av Författarförbundet.
13 okt 2025 • 5 min
Ju mer bibliotek behöver anpassa sig till nya uppdrag desto mindre stadig är grunden som de och deras medarbetare står på. "Ett bibliotek kan och bör inte vara allt", skriver Kristin Halverson.
10 okt 2025 • 2 min
Det är glädjande att den ryska biblioteksföreningen inte längre är medlem i Ifla. Men formerna för utträdet väcker frågor.
9 okt 2025 • < 1 min
Folkbiblioteken är gravt underfinansierade samtidigt som andra instanser i samhället dumpar sitt ansvar hos dem. Det är naivt att tro att detta inte spelar någon roll för deras möjlighet att göra sitt jobb, skriver DIK:s Anna Troberg i en replik på Johanna Hanssons debattartikel.
8 okt 2025 • 2 min
0 kommentarer