Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
29 aug 2013 • 2 min
I Lättlästutredningens betänkande som presenterats för kulturministern idag föreslås att Stiftelsen Centrum för lättläst avvecklas och att verksamheten överförs som...
I Lättlästutredningens betänkande som presenterats för kulturministern idag föreslås att Stiftelsen Centrum för lättläst avvecklas och att verksamheten överförs som ett nationellt kunskapscentrum till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation inrättade 1987 av staten. Uppgiften var att äga och ge ut en tidning för funktionshandikappade. Så småningom fördes även bokutgivningen av lättlästa böcker över till stiftelsen som då kom att heta Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen).
Det var för cirka ett år sedan som regeringen beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att se över statens insatser för lättläst. Lättlästutredningen har haft till uppgift att kartlägga marknad och målgrupper, identifiera och beskriva aktörerna, identifiera behovet av offentligt stöd och föreslå hur statens insatser ska organiseras.
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, vars formella namn är Centrum för lättläst, får statliga bidrag för att personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter ska få nyhetsinformation och litteratur. Verksamheten står inför nya utmaningar när det gäller nya medier och en ökad konkurrens från andra aktörer.
Lättlästutredningen föreslår att stiftelsen ska avvecklas och att medlen och större delen av verksamheten tillförs MTM. Ett nationellt kunskapscentrum för lättläst ska etableras inom ramen för MTM. Kunskapscentret ska utforma nationella riktlinjer för lättläst, sammanställa och sprida forskning med mera. Insatserna vid kunskapscentret ska främst riktas till personer med utvecklingsstörning, andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad och till personer med demenssjukdom.
Inom ramen för det nationella kunskapscentret ska även tidningen 8 SIDOR ges ut samt även lättläst litteratur som den kommersiella marknaden inte producerar.
Inom kunskapscentret ska även ett brukarråd inrättas där de som använder lättläst material ska kunna ge synpunkter och önskemål. I brukarrådet bör även representanter för viktiga förmedlare finnas med som till exempel bibliotekarier, läsombud, och studieförbund.
Lättlästutredningen föreslår en tidplan som innebär att kunskapscentret för lättläst kan starta den 1 januari 2015.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer