Så skyddas våra skatter
8 jun 2017 • 2 min
Det finns inget samlat ansvar för svenska biblioteks katastrofberedskap. I stället är det upp till varje institution att förbereda sig för krig, översvämningar eller bränder.

– Bibliotekens grundläggande motståndskraft mot brand eller bomber är mycket viktig, säger Per Cullhed, som är utvecklingsstrateg vid Uppsala universitetsbibliotek.
Svenska bibliotek hanterar samlingar med stort värde, både ekonomiskt och kulturhistoriskt. Det är allt från unika handskriftsarkiv till enstaka föremål som Silverbibeln i Uppsala.
Per Cullhed säger att mycket av grundproblematiken går att lösa genom att bygga bra, så att biblioteken i möjligaste mån står emot till exempel brand eller översvämning. Ett både bra och dåligt exempel på det är biblioteksbranden i Linköping 1996, där han själv deltog under räddningsarbetet. De äldre samlingarna stod i ett slags skyddsrum i källaren, uppdelat på olika nivåer. Det arkivet klarade sig, tack vare tjocka brandväggar.
För den moderna delen av biblioteket gick det sämre. Det lim som akustikplattorna i taket satt fast med smälte vid höga temperaturer. Resultatet blev att takplattorna ramlade ner i ett rutnät över hela byggnaden.[fakta id=”16313″]
En vägledning för biblioteken är de byggnadsnormer och råd som Riksarkivet har tagit fram för arkivbyggnader. Dem följer Carolina Rediviva och säkert många andra bibliotek i möjligaste mån. Men normerna är inte ett krav för biblioteken, som de är för de arkiv som lyder under Riksarkivet.
– Rent formellt kan man säga att myndighetsarkiven har ett bättre formellt skydd än bibliotekens handskriftssamlingar, säger Per Cullhed.
Han tror ändå att Bibliotekssverige har ganska god beredskap för att hantera bränder och vattenskador. Med krig är det en annan sak.
– Det är ju lite knepigare. Men man måste tänka på allt som skulle kunna hända. Rent byggnadstekniskt ska biblioteken klara av att det faller bomber på dem. Och det finns en poäng i att sprida riskerna genom att inte ha allt på samma ställe.
Ett orosmoment om kriget skulle komma är hur lätt de digitala samlingarna skadas.
– Vår IT är väldigt känslig. De tjänsterna skulle kunna slås ut ganska lätt. Därför är vi tveksamma till att göra oss av med äldre material, även om det finns digitalt i dag.
En annan svår fråga är om man ska evakuera delar av samlingarna eller inte. Där finns inget tydligt svar i Carolina Redivivas katastrofplan. Och Per Cullhed tycker att det är svårt att säga generellt om det är bra eller dåligt att evakuera. Det finns goda exempel. Under andra världskriget klarade sig många samlingar eftersom man gömt undan dem eller evakuerat dem till gruvor. Men det finns också risker med att evakuera. Dels kan saker försvinna under arbetet. Dels är det svårt att på förhand veta om den platsen man evakuerar till är säkrare än biblioteket i sig.
Per Cullhed tar ett exempel med en bok som kanske hade funnits i dag om den inte hade evakuerats. En juvelbeströdd praktutgåva av det persiska diktverket Rubaiyat av Omar Khayyam. Det första exemplaret, skapat av brittiska bokbinderiet Sangorski & Sutcliffe, försvann i djupet med Titanic. Men bokbinderiet gjorde ett nytt exemplar.
– När andra världskriget började bestämde man sig för att skydda boken genom att flytta den till ett bankvalv. Men huset där bankvalvet låg träffades av en bomb. Medan bokbinderiet stod kvar hela kriget.

Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer