Så skyddas våra skatter
8 jun 2017 • 2 min
Det finns inget samlat ansvar för svenska biblioteks katastrofberedskap. I stället är det upp till varje institution att förbereda sig för krig, översvämningar eller bränder.

– Bibliotekens grundläggande motståndskraft mot brand eller bomber är mycket viktig, säger Per Cullhed, som är utvecklingsstrateg vid Uppsala universitetsbibliotek.
Svenska bibliotek hanterar samlingar med stort värde, både ekonomiskt och kulturhistoriskt. Det är allt från unika handskriftsarkiv till enstaka föremål som Silverbibeln i Uppsala.
Per Cullhed säger att mycket av grundproblematiken går att lösa genom att bygga bra, så att biblioteken i möjligaste mån står emot till exempel brand eller översvämning. Ett både bra och dåligt exempel på det är biblioteksbranden i Linköping 1996, där han själv deltog under räddningsarbetet. De äldre samlingarna stod i ett slags skyddsrum i källaren, uppdelat på olika nivåer. Det arkivet klarade sig, tack vare tjocka brandväggar.
För den moderna delen av biblioteket gick det sämre. Det lim som akustikplattorna i taket satt fast med smälte vid höga temperaturer. Resultatet blev att takplattorna ramlade ner i ett rutnät över hela byggnaden.[fakta id=”16313″]
En vägledning för biblioteken är de byggnadsnormer och råd som Riksarkivet har tagit fram för arkivbyggnader. Dem följer Carolina Rediviva och säkert många andra bibliotek i möjligaste mån. Men normerna är inte ett krav för biblioteken, som de är för de arkiv som lyder under Riksarkivet.
– Rent formellt kan man säga att myndighetsarkiven har ett bättre formellt skydd än bibliotekens handskriftssamlingar, säger Per Cullhed.
Han tror ändå att Bibliotekssverige har ganska god beredskap för att hantera bränder och vattenskador. Med krig är det en annan sak.
– Det är ju lite knepigare. Men man måste tänka på allt som skulle kunna hända. Rent byggnadstekniskt ska biblioteken klara av att det faller bomber på dem. Och det finns en poäng i att sprida riskerna genom att inte ha allt på samma ställe.
Ett orosmoment om kriget skulle komma är hur lätt de digitala samlingarna skadas.
– Vår IT är väldigt känslig. De tjänsterna skulle kunna slås ut ganska lätt. Därför är vi tveksamma till att göra oss av med äldre material, även om det finns digitalt i dag.
En annan svår fråga är om man ska evakuera delar av samlingarna eller inte. Där finns inget tydligt svar i Carolina Redivivas katastrofplan. Och Per Cullhed tycker att det är svårt att säga generellt om det är bra eller dåligt att evakuera. Det finns goda exempel. Under andra världskriget klarade sig många samlingar eftersom man gömt undan dem eller evakuerat dem till gruvor. Men det finns också risker med att evakuera. Dels kan saker försvinna under arbetet. Dels är det svårt att på förhand veta om den platsen man evakuerar till är säkrare än biblioteket i sig.
Per Cullhed tar ett exempel med en bok som kanske hade funnits i dag om den inte hade evakuerats. En juvelbeströdd praktutgåva av det persiska diktverket Rubaiyat av Omar Khayyam. Det första exemplaret, skapat av brittiska bokbinderiet Sangorski & Sutcliffe, försvann i djupet med Titanic. Men bokbinderiet gjorde ett nytt exemplar.
– När andra världskriget började bestämde man sig för att skydda boken genom att flytta den till ett bankvalv. Men huset där bankvalvet låg träffades av en bomb. Medan bokbinderiet stod kvar hela kriget.

Senaste nytt

Varnar biblioteken för Tiktok
Stadsbibliotekarien i Stockholm, Daniel Forsman, uppmanar sina kollegor i Bibliotekssverige att fundera över hur man använder den kinesiska plattformen Tiktok.
7 feb 2023 • 3 min

Höga elpriser leder till färre turer för bokbussen
De höga elkostnaderna tvingar kultur- och fritidsförvaltningen i Malung-Sälen till stora besparingar. För biblioteket leder det till strypt vikariepott och färre turer för bokbussen.
7 feb 2023 • 2 min

SKR: ”Tuffa år framför oss”
Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."
7 feb 2023 • 3 min

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
0 kommentarer