Biblioteken kan spela viktig roll i cirkulär ekonomi

Biblioteken fanns inte med när Delegationen för cirkulär ekonomi lämnade över sin senaste rapport till regeringen. Men framöver finns intresse av att ta upp bibliotekens roll och ordförande Åsa Domeij välkomnar förslag från biblioteksbranschen.

Bibliotekens roll har ännu inte lyfts i Delegationen för cirkulär ekonomis arbete med att ställa om till ett samhälle som inte slösar med resurser. På onsdagen lämnades 2021 års rapport över till miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) med förslag om bland annat materialåtervinning i byggsektorn och ett nytt miljömål om ett resurseffektivt samhälle.

Men framöver kan biblioteken komma att blir en del i arbetet, tror Åsa Domeij, delegationens ordförande.

– Det tror jag att vi kommer att titta på. Framåt ska vi exempelvis titta på konsumentfrågorna och incitament kopplat till konsumentbeteende, säger hon.

– Jag tror att det här är ett bra läge för biblioteksbranschen att komma med idéer. Vad skulle kunna göras för att stärka bibliotekens roll i den cirkulära ekonomin?

Knutet till delegationen finns olika expertgrupper och det finns möjlighet att bilda fler.

– Expertgrupperna är väldigt olika varandra och jag skulle absolut kunna tänka mig en expertgrupp som testar biblioteksverksamhet och jobbar fram förslag.

Expertgrupperna skriver sina egna rapporter. Från de olika rapporterna väljer delegationen sedan ut förslag som rapporteras vidare till regeringen.

När cirkulär ekonomi ska införas behövs många nya innovationer. Men det finns också delar av samhället som har funnits länge, exempelvis bibliotek, som är cirkulär ekonomi på riktigt, enligt Åsa Domeij.

– De har funnits där hela tiden med sin delningsekonomi.

Även om bibliotekens kärnuppdrag med läsning och litteratur är det väsentliga, tycker Åsa Domeij att det skulle kunna finnas andra områden som verksamheten kan breddas till om det finns lokala förutsättningar. Som exempel nämner hon utlåning av symaskiner, fritidsmateriel och trädgårdsredskap.

–Det är jättespännande. Man måste ju prova sig fram till vad som fungerar lokalt och beroende på vad man har för samarbetspartner. Men biblioteken har redan den här kunskapen att sköta logistiken med utlåning och katalogisering. Det ligger nära till hands, även om man inte får tappa bort den traditionella verksamheten. Det är jätteviktigt. Jag ser att biblioteken ska vara bibliotek, men man kan låna ut annat där också.

Har andra delar av samhället något att lära av biblioteken?

– Det tror jag. Mina personliga erfarenheter är att biblioteken oftare är duktiga på att använda lokalerna flexibelt för olika verksamheter. Det finns mycket lokalytor som står oanvända samtidigt som det är väldigt resurskrävande att bygga nytt. Där är biblioteken mer uppfinningsrika och hittar nya sätt att använda lokalerna.