Biblioteket ger ut egna böcker
27 apr 2021 • 5 min
I Strängnäs har flera författare debuterat efter ett unikt skrivbefrämjande projekt i bibliotekets regi. Nu hoppas man att flera av landets bibliotek tar efter.
Peter Björkman, litteraturutvecklare, och Magnus Utvik, kommunförfattare i Strängnäs.
En bibliotekarie och svensklärare på gymnasienivå, en engagerad kulturchef och en kommunförfattare – den allra första i sitt slag.
Där har ni inspiratörerna bakom Strängnäs biblioteks skrivbefrämjande litteraturprojekt som lett till att hundratals Strängnäsbor nu kommer till tals, eller rättare sagt på pränt, i bibliotekets bokutgivningsprojekt Strängnäs biblioteks skriftserie.
– Det finns en aktiv handling i skrivandet som är större än läsandet. Med projektet vill vi förmedla att man inte bara ska kommunicera andras böcker, utan även sina egna.
Det säger Magnus Utvik, Sveriges första kommunförfattare, med projektanställning i Strängnäs kommun.
Den här dagen befinner han sig i det lilla samhället Merlänna, tolv kilometer söder om den pittoreska stiftsstaden Strängnäs. Här bor Carina Lundin, en av flera kommuninnevånare som fått chansen att skriva och släppa en roman inom ramen av Strängnäs biblioteks skriftserie.
Carina Lundin, med rötter i Finland, är i sluttampen av sin bok som handlar om just finlandssvenskar under efterkrigstiden. Senaste halvåret har Carina och Magnus pratat flera gånger i veckan för att stämma av arbetet med boken.
– Carina är en människa som vill skriva, som är ödmjuk, och som har något viktigt att berätta. Jag skulle vilja säga att hon har en modern klassiker på gång, men den hade inte kommit ut om vi inte satt igång med det här projektet, säger Magnus Utvik.
Hur kan man få fler vuxna att uttrycka sig i text? Frågeställningen har varit ledstjärna i projektet som initierades 2018 av Strängnäs kulturchef Christer Hermansson och Peter Björkman.
Peter Björkman säger att det saknas skrivbefrämjande insatser för vuxna. Fram till gymnasiet ingår uppsatser och fri skrivning i undervisningen, men efter studenten tar det slut. Därför bestämdes tidigt att projektet skulle vända sig till vuxna över 18 år. Det blev startskottet för ett intensivt arbete.
Med medel från Stärkta bibliotek, övergick 50 procent av Peter Björkmans bibliotekarietjänst i en tillsvidareanställning som litteraturutvecklare, den första kommunala i landet. Och Magnus Utvik projektanställdes som kommunförfattare på deltid.
– Jag är skrivpedagog i grunden och har bland annat arbetat 18 år på SVT som bokrecensent. Det passade perfekt att jobba några mil från Stockholm och jag har fått jättebra stöd av Christer och Peter. Vi tänker lika, säger Magnus Utvik.
Det fanns helt klart ett uppdämt behov hos folk att skriva om sina liv, men även att läsa om andras liv
Kommunförfattarens uppdrag är att inspirera medborgarna i Strängnäs kommun att skriva och tillsammans med Peter Björkman drog Magnus Utvik omedelbart igång skrivcirklar på olika platser i kommunen.
Vi har träffat en jäkla massa människor, stundtals har vi känt oss lite som Jehovas vittnen när vi farit omkring i hela bygden och sökt upp folk. Men det har varit viktigt. ”Så här ser jag ut, kom till mig eller oss om ni vill skriva”, säger Magnus Utvik.
För att nå ut producerade de även en broschyr som delades ut strategiskt på stora arbetsplatser, församlingshem och till föreningar. Strängnäsborna var inte svårflirtade.
Hösten 2019 gav Strängnäs biblioteks skriftserie ut den första antologin Jag färdas mellan nu och då – texter om livet i Strängnäs med självbiografiska texter av 140 Strängnäsbor.
Peter Björkman berättar att det är en jättebredd i texterna, och att de knappa tusen tecken författarna fått hålla sig till, rymmer livsöden från alla kommundelar uttryckta i prosa, poesi och skönlitterär form.
– Vi har verkligen dammsugit trakten för att få med alla och fått med folk som tidigare aldrig skrivit skönlitterärt på svenska, säger Peter Björkman som även blev förlagsredaktör för hela skriftserien.
Han tar en äldre, nyanländ man som exempel. Mannen kunde inte svenska, så han läste upp texten för sin dotter på kurdiska, som i sin tur översatte till svenska.
– Det fanns helt klart ett uppdämt behov hos folk att skriva om sina liv, men även att läsa om andras liv.
Ett och ett halvt år senare är nämligen bibliotekets egna utlåningsexemplar av antologin i stort sett sönderlästa av engagerade boklånare.
– Människan är nyfiken av naturen, folk vill veta om andra och när 140 personer skriver om sig själva, känner man alltid någon, fortsätter han.
År två gick projektet vidare med ett tjugotal av de 140 författarna i antologin som ville fördjupa sitt skrivande ytterligare. Kommunförfattaren Magnus Utvik höll några intensiva skrivkurser för dem som resulterade i antologin Precis som vi delar samma himmel med lite längre fördjupande texter.
Kulturchef Christer Hermansson tycker att skrivbefrämjande insatser borde vara en lika naturlig del i bibliotekens uppdrag som läsbefrämjande projekt. Men hittills är det bara en region som kopierat Strängnäs biblioteks koncept, och det är Kalmar där Sveriges två första regionförfattare projektanställdes 2019.
Liksom i Strängnäs har regionförfattarnas roll varit att verka som konstnärliga ledare för författande och skrivande. Förra året samlade regionförfattarna i Kalmar in nyskrivna texter om människors liv i länet. Deras röster samlades i en antologi som fick titeln Körverk för 136 röster: texter från Kalmar län.
Christer Hermansson säger att kommunförfattaren är en förutsättning om den här typen av projekt ska lyckas.
– Magnus Utvik har träffat folk i alla möjliga sammanhang och lyckats nå människor som vi på biblioteket inte hade tillgång till tidigare. För dem har skrivandet nu blivit en lika naturlig del som läsandet, säger han.
Magnus Utvik instämmer och berättar om den skrivcirkel som han höll för sex interner, alla dömda för grova brott, på Mariefredsanstalten 2019. Projektet väckte stor medial uppmärksamhet och antologin Frihet innanför murarna sålde slut direkt.
För Magnus Utvik blev projektet ett kvitto på hur skrivandet kan stärka människors självkänsla, men även hur språket bidra till att stärka demokratin.
– Många blev överraskade över vilka bra texter internerna skrivit. De här killarna var alla dömda för grova brott, och skrev om livet, konflikter, familjen och drömmar. Jag kunde se hur killarnas språk förändrades från vecka till vecka under skrivcirkelns gång. Det här hade de användning av även när de skulle skriva inlagor och ta del av andra byråkratiska dokument. När de övade sitt skrivande stärktes enligt min mening även demokratin.
Biblioteksprojektet är nu inne på sitt sista år och under 2021 ska ytterligare skrivbefrämjande projekt startas och slutföras. Årets tema är klass och klassresor och Carina Lundins debutroman är en av flera böcker som kommer ges ut.
Det finns en aktiv handling i skrivandet som är större än läsandet
Magnus Utvik håller även skrivcirklar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, och på tur står även en politisk kabaré som utgår från mellankrigsförfattaren Kurt Tucholskys texter.
Tucholsky kom till Sverige 1929 och hans gravplats i Mariefred besöks varje år av hundratals tyska turister som vill hedra hans minne. Men i Sverige är han i stort sett okänd. Genom projektet lyfts hans gärning fram, samtidigt som boende i kommunen bjuds in att delta med egna texter. Regissören Kersti Olin, från Stallarholmen, har tonsatt texterna som kommer bli en 45 minuter lång föreställning i höst.
Sista december 2021 avslutas projektet, som fått förlängt stöd från Stärkta bibliotek i ytterligare ett halvår. För Magnus Utvik del innebär det att han kan avrunda projektet med en antologi om sina år som kommunförfattare. Något som andra bibliotek förhoppningsvis kan dra nytta av.
Vad är dina bästa tips till bibliotek som vill göra en liknande satsning?
– Det är viktigt för dem som skriver att det mynnar ut i en bok. Det behöver inte vara dyrt och flashigt, men äran att få vara med skapar mycket hos dem som deltar och stärker självförtroenden. Man kan ha en kommunförfattare på halvtid. Man hinner mycket om man anstränger sig och kommer ut till människor. Kommunförfattaren måste vara social och tillgänglig.
Utgivning av Strängnäs bibliotek
- Åkerskolans elever berättar (2012). Antologi med skönlitterära texter från Åkerskolans elever i årskurs 4–9.
- Jag färdas mellan nu och då (2019. Kommunantologi med 130 personers texter om livet i Strängnäs.
- Möten genom text och bild (2019). Texter och bilder från Thomasgymnasiet i Strängnäs.
- Friheten innanför murarna (2020). Texter av sex män mellan 29 och 58 år på Anstalten Mariefred. Männen är dömda mordförsök, väpnat rån, narkotikasmuggling samt misshandel.
- Precis som vi delar samma himmel (2020). Utgår från skrivarcirklar under vintern 2020 och innehåller 33 texter som ger ett brett spektrum av känslotillstånd från himmel till helvete men också ljus och mörker i vardagslivet, död och förälskelse. Dessutom texter om upplevelser av pandemin från Strängnäs horisont, våren 2020.
- En antologi med ett urval av Bo Setterlinds texter med Strängnäsmotiv, samt som bonus 52 av författarens mest älskade dikter. Urval och förord av Peter Björkman.
- Carina Malinen Lundin: Kiitos baby!. Roman om två finska män som invandrar till Sverige på 70-talet och deras äventyr.
- Maria Natasja Pettersson Baumert: Mitt hjärtas Jerusalem. En samling skönlitterära texter med orten Åkers styckebruk som viktigt centrum.
- Magnus Utvik: Långsamt rör vi oss genom varandra. 33 texter om skrivandet, som utgår från arbetet som kommunförfattare.
- Markus Huss: Kurt Tucholsky. En introduktion till den tyske författaren som i slutet av 1920-talet tillbringade en period i Hedlandet utanför Mariefred.
Senaste nytt
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
Välkommet besked om tillgänglighetslagen
Nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet av tillgänglighetsdirektivet försenas för e-böcker. Branschens aktörer är nöjda över beskedet.
9 jan 2025 • 2 min
0 kommentarer