I Strängnäs har flera författare debuterat efter ett unikt skrivbefrämjande projekt i bibliotekets regi. Nu hoppas man att flera av landets bibliotek tar efter.

En bibliotekarie och svensklärare på gymnasienivå, en engagerad kulturchef och en kommunförfattare – den allra första i sitt slag.
Där har ni inspiratörerna bakom Strängnäs biblioteks skrivbefrämjande litteraturprojekt som lett till att hundratals Strängnäsbor nu kommer till tals, eller rättare sagt på pränt, i bibliotekets bokutgivningsprojekt Strängnäs biblioteks skriftserie.
– Det finns en aktiv handling i skrivandet som är större än läsandet. Med projektet vill vi förmedla att man inte bara ska kommunicera andras böcker, utan även sina egna.
Det säger Magnus Utvik, Sveriges första kommunförfattare, med projektanställning i Strängnäs kommun.

Den här dagen befinner han sig i det lilla samhället Merlänna, tolv kilometer söder om den pittoreska stiftsstaden Strängnäs. Här bor Carina Lundin, en av flera kommuninnevånare som fått chansen att skriva och släppa en roman inom ramen av Strängnäs biblioteks skriftserie.
Carina Lundin, med rötter i Finland, är i sluttampen av sin bok som handlar om just finlandssvenskar under efterkrigstiden. Senaste halvåret har Carina och Magnus pratat flera gånger i veckan för att stämma av arbetet med boken.
– Carina är en människa som vill skriva, som är ödmjuk, och som har något viktigt att berätta. Jag skulle vilja säga att hon har en modern klassiker på gång, men den hade inte kommit ut om vi inte satt igång med det här projektet, säger Magnus Utvik.
Hur kan man få fler vuxna att uttrycka sig i text? Frågeställningen har varit ledstjärna i projektet som initierades 2018 av Strängnäs kulturchef Christer Hermansson och Peter Björkman.
Peter Björkman säger att det saknas skrivbefrämjande insatser för vuxna. Fram till gymnasiet ingår uppsatser och fri skrivning i undervisningen, men efter studenten tar det slut. Därför bestämdes tidigt att projektet skulle vända sig till vuxna över 18 år. Det blev startskottet för ett intensivt arbete.
Med medel från Stärkta bibliotek, övergick 50 procent av Peter Björkmans bibliotekarietjänst i en tillsvidareanställning som litteraturutvecklare, den första kommunala i landet. Och Magnus Utvik projektanställdes som kommunförfattare på deltid.
– Jag är skrivpedagog i grunden och har bland annat arbetat 18 år på SVT som bokrecensent. Det passade perfekt att jobba några mil från Stockholm och jag har fått jättebra stöd av Christer och Peter. Vi tänker lika, säger Magnus Utvik.

Det fanns helt klart ett uppdämt behov hos folk att skriva om sina liv, men även att läsa om andras liv

Peter Björkman, bibliotekarie och litteraturutvecklare

Kommunförfattarens uppdrag är att inspirera medborgarna i Strängnäs kommun att skriva och tillsammans med Peter Björkman drog Magnus Utvik omedelbart igång skrivcirklar på olika platser i kommunen.
Vi har träffat en jäkla massa människor, stundtals har vi känt oss lite som Jehovas vittnen när vi farit omkring i hela bygden och sökt upp folk. Men det har varit viktigt. ”Så här ser jag ut, kom till mig eller oss om ni vill skriva”, säger Magnus Utvik.
För att nå ut producerade de även en broschyr som delades ut strategiskt på stora arbetsplatser, församlingshem och till föreningar. Strängnäsborna var inte svårflirtade.

Hösten 2019 gav Strängnäs biblioteks skriftserie ut den första antologin Jag färdas mellan nu och då – texter om livet i Strängnäs med självbiografiska texter av 140 Strängnäsbor.
Peter Björkman berättar att det är en jättebredd i texterna, och att de knappa tusen tecken författarna fått hålla sig till, rymmer livsöden från alla kommundelar ­ uttryckta i prosa, poesi och skönlitterär form.
– Vi har verkligen dammsugit trakten för att få med alla och fått med folk som tidigare aldrig skrivit skönlitterärt på svenska, säger Peter Björkman som även blev förlagsredaktör för hela skriftserien.
Han tar en äldre, nyanländ man som exempel. Mannen kunde inte svenska, så han läste upp texten för sin dotter på kurdiska, som i sin tur översatte till svenska.
– Det fanns helt klart ett uppdämt behov hos folk att skriva om sina liv, men även att läsa om andras liv.
Ett och ett halvt år senare är nämligen bibliotekets egna utlåningsexemplar av antologin i stort sett sönderlästa av engagerade boklånare.
– Människan är nyfiken av naturen, folk vill veta om andra och när 140 personer skriver om sig själva, känner man alltid någon, fortsätter han.

År två gick projektet vidare med ett tjugotal av de 140 författarna i antologin som ville fördjupa sitt skrivande ytterligare. Kommunförfattaren Magnus Utvik höll några intensiva skrivkurser för dem som resulterade i antologin Precis som vi delar samma himmel med lite längre fördjupande texter.
Kulturchef Christer Hermansson tycker att skrivbefrämjande insatser borde vara en lika naturlig del i bibliotekens uppdrag som läsbefrämjande projekt. Men hittills är det bara en region som kopierat Strängnäs biblioteks koncept, och det är Kalmar där Sveriges två första regionförfattare projektanställdes 2019.
Liksom i Strängnäs har regionförfattarnas roll varit att verka som konstnärliga ledare för författande och skrivande. Förra året samlade regionförfattarna i Kalmar in nyskrivna texter om människors liv i länet. Deras röster samlades i en antologi som fick titeln Körverk för 136 röster: texter från Kalmar län.
Christer Hermansson säger att kommunförfattaren är en förutsättning om den här typen av projekt ska lyckas.
– Magnus Utvik har träffat folk i alla möjliga sammanhang och lyckats nå människor som vi på biblioteket inte hade tillgång till tidigare. För dem har skrivandet nu blivit en lika naturlig del som läsandet, säger han.

Magnus Utvik instämmer och berättar om den skrivcirkel som han höll för sex interner, alla dömda för grova brott, på Mariefredsanstalten 2019. Projektet väckte stor medial uppmärksamhet och antologin Frihet innanför murarna sålde slut direkt.
För Magnus Utvik blev projektet ett kvitto på hur skrivandet kan stärka människors självkänsla, men även hur språket bidra till att stärka demokratin.
– Många blev överraskade över vilka bra texter internerna skrivit. De här killarna var alla dömda för grova brott, och skrev om livet, konflikter, familjen och drömmar. Jag kunde se hur killarnas språk förändrades från vecka till vecka under skrivcirkelns gång. Det här hade de användning av även när de skulle skriva inlagor och ta del av andra byråkratiska dokument. När de övade sitt skrivande stärktes enligt min mening även demokratin.

Biblioteksprojektet är nu inne på sitt sista år och under 2021 ska ytterligare skrivbefrämjande projekt startas och slutföras. Årets tema är klass och klassresor och Carina Lundins debutroman är en av flera böcker som kommer ges ut.

Det finns en aktiv handling i skrivandet som är större än läsandet

Magnus Utvik, kommunförfattare