Gift Blessing ny läsambassadör: ”Vi måste också få in föräldrarna”

Litteraturnörden och rapparen Gift Blessing blir Sveriges nya läsambassadör 2026–2028. Han presenterades traditionsenligt på Bokmässan i Göteborg.

Läsambassadören har i uppdrag att inspirera till läsning, främst bland barn och unga. Uppdraget varar normalt i två år.

Enligt Eva Bergqvist, generaldirektör på Kulturrådet och ordförande i Läsrådet, fanns ett stort intresse för att nominera till att bli läsambassadör i år, med över 300 nomineringar.

– Men det är ju många olika kompetenser som möts på pappret. Hur väljer man? Vad ska man ha för profil, undrar moderatorn, kulturjournalist och författaren Yukiko Duke.

– Man ska ju ha en idé för vad man vill göra under dessa två år, och det är viktigt att kunna dra i gång ganska snabbt, vara ansiktet utåt. Sen ska man själv vara en läsare och kunna ge lust och främja läsning, säger Eva Bergqvist.

Vem blev det då? Gift Blessing är 24 år gammal och fick sitt genombrott i Talang 2021. Sedan dess har han arbetat aktivt med läs- och skrivfrämjande i olika sammanhang, föreläst för ungdomar, arbetat som fritidsledare och rappat med referenser från kända litterära verk.

Han är även krönikör, författare och antologiredaktör, jurymedlem i en dikttävling för barn och unga. Han verkar ticka alla boxar för en läsambassadör.

Gift Blessing vill ge unga hopp, och skapa en Oliver Twist-rörelse* som når ut brett med läsning och litteratur av hög kvalitet särskilt till unga som står längst från litteraturen.

– Det räcker inte att sätta böcker i händerna på unga. Vi måste låta unga känna igen sig i litteraturen och själva få skriva in sig. Tillsammans gör vi Sverige till ett läsande land, det krävs en hel by för att fostra ett barn, säger Gift Blessing.

Så här kan det låta när en rappare utnämns till Sveriges nya läsambassadör:

På Bokmässan berättade han för publiken hur han känner inför uppdraget och vad han tror kommer vara av stor vikt för att nå ungdomarna som befinner sig längst bort från litteraturen.

– Jag ser verkligen fram emot detta, speciellt med den rådande läskrisen, säger han och fortsätter:

– Det är viktigt att ungdomarna kan känna igen sig i litteraturen och jag tror på att vi måste ge dem förutsättningen att också skriva in sig i den litterära gemenskapen.

Han talar om att det finns väldigt bra infrastrukturer att jobba utifrån, han nämner bland annat folkbildningsinfrastrukturen och de litterära sällskapen. Vi passade på att fråga vad han tror om bibliotekens roll i att nå ungdomarna i periferin.

– Biblioteken är en arena där ungdomar kan samlas och då gäller att göra det tillgängligt och extra attraktivt. Hur kan vi använda oss av filmkulturen, gaming och så vidare för att nå unga.

Han ger Biblioteksbladet ett konkret exempel.

– Just nu läser jag Röda rummet och håller på att omarbetar den, och samtidigt vet jag att många ungdomar är otroligt intresserade av den här senaste filmen Backrooms, och då är jag nyfiken på hur kan man använda sig av Backrooms berättelsevärld som en oväntad ingång till Röda rummet. Man tittar på vad som är aktuellt för ungdomar och använder det som ett tema för att locka dem till läsfrämjande programmen.

– Jag tror väldigt starkt på att använda sig av oväntade förebilder, hur kan man få in rappare, idrottare, Youtubers och influerare på ett effektivt sätt.

Men det viktigaste av allt verkar vara att få med föräldrarna enligt Gift.

– De har en otroligt mycket makt. National Literacy Trust visar att hälften hade läst om deras föräldrar skulle läsa. Frågan är hur vi kan få med dem till biblioteken tillsammans med ungdomarna – så att de ser att biblioteken är en trygg plats.