AI-medlare mellan optimister och pessimister

24 jan 2024 • 6 min

Problemet, enligt Andrew Cox, ordförande i Iflas AI-nätverk, är att de som utvecklar AI inte alltid är särskilt goda människor. "Vi måste visa exempel på när AI kan vara både ansvarstagande och lätt att förstå."

Andrew Cox institution, Information School vid universitetet i Sheffield, rankades häromåret allra högst bland världens biblioteks- och informations­utbildningar i QS World University Rankings. Institutionen undervisar bibliotekarier men ägnar sig också åt det som kallas information management och data science. Hans eget arbete handlar mycket om kunskapsutbyte, om knowledge exchange, och han säger att det just nu pratas mycket i den akademiska världen – inte minst i Storbritannien – om vikten av att ha en hög nivå på forskningen, men också om att göra världen bättre, om att sprida sin kunskap.
– På institutionen arbetar folk som brinner för läsfrämjande och informationskompetens. Men här finns också datavetare och sådana som hänger sig åt AI. Det är så intressant med alla olika ingångar, olika infallsvinklar. Möjligheterna till en konstant debatt är oändliga.

Andrew Cox sitter i Sheffield och i Zoom-fönstrets bakgrund syns en småstökig bokhylla. Han har på sig en skinnjacka och ser frusen ut. Tillsammans med några kollegor på sin institution skrev han 2017 en rapport om framtiden för forskningsbiblioteken. De kom fram till att AI hade stor potential. En tid senare fick han i uppdrag att skriva ännu en rapport, den här gången för Cilip, biblioteksföreningen i Storbritannien, med fokus på AI och dess effekter på biblioteksvärlden.
Resultatet inkluderades sedan i Cilips Professional Knowledge and Skills Base, föreningens yttrande om vad bibliotekarier borde ha koll på. Efter det har Andrew Cox medvetet försökt vara mer och mer aktiv i organisationer som Ifla och Asis & T (The Association for Information Science and Technology). Han konstaterar att biblioteksväsendet kommer att påverkas av AI:s utveckling, inte minst för att det finns så många användningsområden. Bibliotek och bibliotekarier har – och kommer att ha – ett stort ansvar, inte minst när det kommer till källkritik.

Andrew Cox, universitetslektor på Information School vid Sheffield university som har rankats högst bland världens biblioteks- och informations­utbildningar. Han är även sammankallande för Iflas Artificial Intelligence Special Interest Group.

Så hur ser Andrew Cox på bibliotekens och bibliotekariernas uppgift framöver, kan de verkligen vara en del av totalförsvaret, arbeta mot påverkansoperationer och så vidare?
– Du undrar helt enkelt om vi kräver för mycket av bibliotekarierna? Jag skulle säga att bibliotekariens viktigaste uppgift är att, på många olika sätt, ge tillgång till kunskap. Det är därför det är ett så fantastiskt yrke. Det handlar om att hjälpa människor. Onekligen är det så att AI kan underlätta på många sätt, när det kommer till sökningar och mer exakta beskrivningar av olika samlingar.
Andrew Cox lägger till att AI också kommer att vara till stor nytta när det kommer till översättningar och transkriberingar. Han menar att det är ett fantastiskt verktyg, en nyckel till en värld av kunskap och information och syftar bland annat på översättningar, sammanfattningar och utvecklingen av det som kallas för knowledge discovery som kan användas för att hitta rätt information i stora multimediasamlingar.
– Det finns många positiva användningsområden, men problemet är att de som utvecklar AI inte alltid är särskilt goda människor. De är ofta väldigt auktoritära. De har inte heller samma värderingar som vi i biblioteksvärlden när det kommer till immateriella rättigheter eller att uppmana till kritiskt tänkande och läsande.
Han nämner bland annat att OpenAI, företaget bakom ChatGPT, utan tillåtelse har använt sig av copyrightskyddat material för att träna chat­boten.

Så risken finns att AI kommer att förstärka ojämlikhet. Biblio­tekariers val och beslut kommer därför att vara viktiga i framtiden.

Andrew Cox
Under vårt samtal återkommer Andrew Cox ofta till det komplexa med AI. Visst ger det ökad tillgång till information och kunskap men det finns också frågetecken vad gäller de stora techbolagens hantering av just detta.
– Vi i bibliotekssektorn måste agera. Vi måste visa exempel på när AI kan vara både ansvarstagande och lätt att förstå. Det görs genom att det innehåll som ska appliceras till AI görs väldigt noggrant. Processerna måste vara transparenta och vi måste vara delaktiga i att folk i allmänhet lär sig att använda AI. Då kommer vi tillbaka till din fråga nyss, om vi kräver för mycket av bibliotekarierna, hur de ska hinna med alla de uppgifter de har. Men jag tror inte att det är så mycket att välja på.
Vad behöver då framtidens studenter, framtidens bibliotekarier, ha med sig från utbildningen för att vara redo för detta AI-präglade landskap?
– Det bibliotekarier kan är viktigt. Precis som vår syn på etik och moral och våra värderingar. Så jag tycker inte att biblioteksstudenter ska byta inriktning till data science eller AI-vetenskap. Vi ska tillämpa det vi redan gör på AI-området. Det handlar om att förstå hur saker funkar, på det sättet kan man förstå de resultat man får. Jag tror att vi antagligen behöver prata mer om data och datainsamling och det måste vi få in ännu mer i biblioteksutbildningarna.
Andrew Cox, som en gång drömde om att bli historiker, säger sedan att det är viktigt att hålla koll på hur användarna av bibliotekens tjänster förändrar sitt beteende och sina krav på dessa tjänster. Att fokusera på service, på en öppen digital värld, på objektiv och opartisk information, allt det är så viktigt, understryker han.
Det handlar alltså inte om att förändra läroplanen fullständigt utan det gäller att få studenterna att fundera över hur färdigheterna och värderingarna passar in i den nya kontexten.
Kommer bibliotekariers och andra biblioteks­anställdas jobb att förändras i framtiden?
– Jo, jag tror att det kommer att hända saker. AI kommer att kunna ta över en del uppgifter men det finns en fara med det. Vi måste tänka över vad rutin­arbete innebär, hur vi ser på den typen av uppgifter och hur det kommer att påverka vissa anställda.
Med rutinarbete menar han det han beskriver som enklare typer av datahantering.

Nu funderar Andrew Cox högt. Han uppmanar hela bibliotekssektorn att ifrågasätta hur vi ser på de till synes enkla arbetsuppgifterna. Där manar han till försiktighet. Å andra sidan, säger han, finns det så många bibliotek, inte minst de allra största nationella biblioteken, som har gigantiska samlingar där AI kan göra stor nytta när det kommer till kategorisering och sortering.
– Kanske förändras bibliotekariens roll till en inputfunktion. En människa i AI-loopen som gör en mängd val och prioriteringar längs vägen då AI ska navigera i data. Poängen jag är ute efter här är att bibliotek ska och kan stå upp för röster som mer sällan hörs. Ett sätt är att sortera samlingarna, att lyfta de gömda och tystade rösterna. Så vi måste fundera på hur våra samlingar ser ut, vilka som finns representerade där.

Själv tror Andrew Cox att AI kommer att ha, eller kanske få, en lutning åt majoritetssamhället, åt majoritetens åsikter och intressen. Han tar ett exempel där innehåll ska klassificeras och det finns en nyhetsuppläsarröst och en röst från lokal­samhället. Då skulle, tror han, AI uppfatta nyhets­­­­upp­läsarens språk och uttal som det korrekta.
– Ändå tror jag att många hellre skulle höra en person, kanske någon med kraftig dialekt, en vanlig människa, uttala sig i en fråga för att vi är så vana vid att höra nyhetsuppläsarens eller om du så vill, majoritetssamhällets perspektiv på saker och ting. Så risken finns att AI kommer att förstärka ojämlikhet. Biblio­tekariers val och beslut kommer därför att vara viktiga i framtiden.

Andrew Cox är sammankallande för Iflas Artificial Intelligence Special Interest Group och när han pratar om gruppens arbete är han tillbaka i resonemanget om vilka röster det är som hörs. När det kommer till AI är det främst nationalbiblioteken som hörs, menar han. Inte minst för att de har sysslat med AI i minst tio år.
– Annars hörs forskningsbibliotek, universitets­bibliotek, väldigt mycket i debatten. Men vi måste låta alla andra bibliotekstyper komma till tals också. Hur kommer AI att påverka sjukhusbiblioteken? Skol­biblioteken? Det måste också vara en global vision, det kan inte bara vara USA och Europa som diskuterar AI.
Sedan flikar Andrew Cox in att han och de andra i Iflas AI-grupp inte kan göra särskilt mycket men just det kan de jobba för, att vidga vyerna, få in fler som tycker och tänker. Gruppen har representanter från Nord­amerika, Europa, södra Asien och Australasien och alla möjliga typer av bibliotek, och har tagit fram en lista med information om AI och ligger bland annat bakom en antologi om AI som ska komma ut nästa år.
– Vi måste lyssna på det globala syd, på alla de mindre privilegierade och det menar jag att Ifla är bra på, på att lyssna på fler länder och på fler biblioteks­sektorer.

AI-genererad bild skapad av Annika Nordenskiöld.

Artikeln publicerades först i Biblioteksbladets magasin, nummer 4 2023: Numret om AI. Bilderna i reportaget är liksom de flesta i numret om AI, AI-genererade, skapade av konstnären Annika Nordenskiöld.

0 kommentarer

Senaste nytt

Skolbibliotek

Ny lag om skolbibliotek på väg

Elever ska som regel ha tillgång till ett skolbibliotek på sin skola. Och det ska vara bemannat av utbildade bibliotekarier. Det skriver regeringen i det lagförslag som nu skickas till Lagrådet.

17 jun 2024 • 2 min

Nyheter

En hel dag om bibliotek i Almedalen

Under rubriken Biblioteksarenan ägnas en hel dag av Almedalsveckan till samtal om bibliotek. Bland panellisterna finns Kajsa Ravin, Göran Arrius, Brit Stakston och Silvia Ernhagen.

17 jun 2024 • < 1 min

Reportage

Bytte socialtjänsten mot biblioteket

Efter 15 år i socialtjänsten började Gabriella Andersson för tre år sedan att utbilda sig till bibliotekarie. Nu tar hon examen. ”Jag har fått en djupare förståelse för bredden i det här yrket.”

14 jun 2024 • 2 min

Reportage

Ett kulturarv med växande hål

Medieutvecklingen är blixtsnabb, lagarna föråldrade, Kungliga biblioteket ligger efter – och frågor om framtiden möts med politisk tystnad. Samtidigt försöker 13 personer bevara fler minnen av 2020-talet.

7 jun 2024 • 9 min