Bibliotek och AI del i omstart av Sverige efter corona
1 sep 2020 • 5 min
Hur ska samhället startas om efter coronakrisen? Det ville Stockholms handelskammare ta reda på och gav uppdrag till Omstartskommissionen att presentera goda idéer. Folkbiblioteken lyfts som en del av lösningen.


Kommissionens arbete spänner över områden som finanspolitik, grön omställning, utrikes relationer och digitalisering. Det är i det senare området som biblioteken tas upp som en del av det som behövs för att kickstarta samhället igen efter pandemin.
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet, har skrivit kapitlet om digitalisering. Hon konstaterar att Sverige inte bara måste bli bäst på att dra nytta av och använda sig av digitaliseringens tjänster. Vi måste också bli ledande i utvecklingen och skapa innovationer. För i digitaliseringen och AI (artificiell intelligens) finns stora möjligheter som vi inte bör gå miste om.
– Det ger stora möjligheter att lösa några av våra stora samhällsutmaningar, säger Amy Loutfi i en intervju med Biblioteksbladet.
Men det finns också risker man måste ta hänsyn till. En fråga som måste lösas är klyftan mellan dem som använder sig av digital teknik och de som inte gör det. Och för att minska det digitala utanförskapet behövs biblioteken. Eller som Amy Loutfi uttrycker det:
– En neutral part som är trovärdig och har en roll att förmedla kunskap.
Hon föreslår att folkbiblioteken ska få i uppgift att utveckla tjänster för att minska det digitala utanförskapet. Genom att göra den roll som biblioteken redan har tydligare och tilldela resurser för arbetet kan biblioteken bli ännu mer av en naturlig mötesplats för att få hjälp.
Men det bör inte handla om att ta över ansvaret från företag (exempelvis banker) som skapar appar som är svåra för deras kunder att använda.
– Om de aktörerna inte tar ansvaret för att alla inkluderas är det något fel i systemet. Det betyder att de som har tillgång till den nya tekniken klarar sig bättre i samhället och det ska vi inte acceptera.
Min data kan användas på ett sätt som får dåliga konsekvenser för någon annan eller användas mot mig
Biblioteken ska inte heller fungera som en god man med insyn i människors privatliv, säger hon.
– Det ska snarare vara ett ställe där man ger tillgång till kunskap. En form av kunskap som man måste få tillgång till utan att man har en viss examen eller egentligen några förutsättningar alls. Jag har ingen färdig lösning, men man bör se över hur man kan förmedla den kunskap som efterfrågas så mycket. Då behöver en samhällsaktör kliva in.
Och det är mycket kunskap som behövs i samhället för att vi ska kunna nyttja digitaliseringen fullt ut. Skolorna har ett stort ansvar, enligt Amy Loutfi.
– Vi är i början av en AI-era och mycket av det vi exponeras för styrs av algoritmer. Vi har rekommendationsprogram som hjälper oss att fatta beslut.
Därför bör vi vara medvetna om hur algoritmerna fungerar och varför vi rekommenderas vissa förslag och inte andra. [fakta id=”23063″]
– Hur algoritmerna påverkar väldigt mycket av det vi gör är viktig kunskap att ha.
För att utveckla bibliotekariernas roll kan det behövas särskild fortbildning. Hur den ska se ut beror på vilken roll biblioteken ska ta.
– Man behöver inte bara ökad förståelse för hur digital teknik fungerar, utan också om hur man förklarar det för allmänheten. Man behöver involvera både pedagogik och digitalisering.
Grundläggande förståelse för algoritmer är också bra, både för att förklara för andra, men också för att kunna använda i sin egen yrkesvardag.
– Man behöver inte vara ingenjör för det, det finns ganska bra introduktionskurser om AI.
Möjligheterna är alltså stora med AI, slår Amy Loutfi fast.
Men finns det några risker?
– Absolut, massor. Det finns risker med hur människor använder AI. Tekniska risker är inte det som oroar mig mest, snarare vad som händer när ett så här kraftigt verktyg används av fel anledningar.
Fel anledning är exempelvis att använda ansiktsigenkänning för att förtrycka folk eller när AI utnyttjas för ekonomiska eller politiska fördelar.
– Det jag upplever är ett nytt spacerace när det gäller AI, vilket land kommer först? Jag ser också en stor risk med att det politiseras mycket med de geopolitiska spänningar vi ser.

Den digitala tekniken är nämligen inte byggd för geografiska gränser. Tvärt om finns den för att människor överallt ska kunna komma i kontakt med varandra. Då kan det bli svåra avvägningar när exempelvis vissa appar inte får användas i vissa länder.
Samtidigt medför digitaliseringen över nationsgränser risker. Olika länder har olika regler för hur data som samlas in får användas.
Om vi i Sverige har regler för hur vår data får användas är det inte säkert att det land där servern för en viss app finns har samma regler. Vad gäller exempelvis för all den information som vi laddar upp på appar som Tiktok eller Facebook?
– Den data (information) som vi producerar och äger kan användas i ett syfte som vi inte vill. Min data kan användas på ett sätt som får dåliga konsekvenser för någon annan eller användas mot mig. Man har inte kontroll över sin egen information.
Här behöver svenska politiker fatta beslut och det behövs en genomtänkt strategi för hur vi vill ha det i Sverige, enligt Amy Loutfi. Samtidigt behöver medborgarna känna tillit till AI för att vi ska kunna dra nytta av det fullt ut. [fakta id=”23009″]
– Om vi är rädda för att använda AI och skapar regler och lagar som faktiskt hindrar den här tekniken går vi miste om en stor möjlighet att lösa många utmaningar.
AI kan bidra till lösningar av stora frågor som exempelvis klimatet. Amy Loutfi lyfter också möjligheten att se mönster som vi inte skulle se på egen hand, exempelvis inom sjukvården.
– Ett enkelt exempel är mammografi, med AI kan man gå igenom ett stort antal bilder, det finns massor av data som bildar ett mönster. Det är svårt för oss att upptäcka, men med hjälp av AI kan vi bli bättre på att detektera början till tumörer.
Ett annat område där vi kan ha stor nytta av AI är när det kan kopplas till autonoma system (robotar).
– Det kan vara svårt att fjärrstyra eller automatisera vissa processer i miljöer dit man inte vill skicka människor. Med hjälp av AI kan man göra det, en människa skulle kunna fjärrstyra tio robotar.
Hon beskriver AI som en kollega som kan presentera information för människan.
– När AI fastnar kopplar man in en människa och så hjälper de varandra.
Och även biblioteksbranschen kan ha nytta och hjälp av AI, säger Amy Loutfi.
– Tack vare dess förmåga att gå igenom stora mängder data, kan det finnas möjligheter även för biblioteksvärlden att utnyttja tekniken.
1 kommentarer
Senaste nytt

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min

Färre bibliotek – men besökarna är (nästan) tillbaka
Antalet folkbibliotek fortsätter att minska. Men 2022 års biblioteksstatistik visar att besökarna nästan helt har återvänt efter pandemin.
17 maj 2023 • < 1 min

"Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig"
Nu vänds allas blickar mot Cecilia Ranemo på Kungliga biblioteket. Hon är ansvarig för den årliga biblioteksstatistiken som släpps i dag.
17 maj 2023 • 5 min

Trots läskris: Inga besked om satsning på skolbibliotek
Nivåerna på svenska tioåringars läsning är så låg att skolminister Lotta Edholm talar om en läskris i svensk skola. Läslyftet förlängs meddelar ministern, men nämner inte skolbiblioteken när hon listar åtgärder för att komma till rätta med problemen.
16 maj 2023 • 2 min

Bibliotek och lokaltidningar har mycket att vinna på samarbete
Bibliotekarier och journalister kan inspireras av varandra i arbetet för demokratin. Det är en av slutsatserna i en rapport som släpps i dag.
16 maj 2023 • 3 min
Några tankar om bibliotek och AI:
Jag tycker att de underbyggda argumenten och de konkreta positiva exemplen för just biblioteksområdet saknas. Vilket behov svarar AI på bibl mot – vid sidan om det ekonomiska? Färre personal, mindre samlingar, rationella lösningar = billigare drift. Inte bättre service dock. Glidningen mot medborgarkontor är också oroande.
Jag saknar vittnesmål om vad som hänt i t ex Danmark där de på sina ställen slängt ut inarbetade bibl-metoder (Och i förlängningen personal) och satt sin lit till ”rationella system”.
Vad blir biblioteken för platser? Vad händer med kompetensen hos yrkespersonerna som förvaltar Folkbiblioteken åt medborgarna?Kommer inte det bokliga och litterära att stryka på foten när Tekniska lösningar hamnar i fokus.
Det är alldeles för mycket som riskeras. Bibliotekarierna konkurreras ut av tekniker personer med störst intresse för metoder och digitala lösningar. Allt som allt riskerar vi att tappa hela vår kredd ibland medborgarna om vi börjar bete oss som försäljare på nätet. Algoritmer förmår inte fånga de mänskligt föränderliga. Boken är ingen vara utan bär på det mänskliga och måste därför respekteras som ett ting med själ. Bibliotekarien värnar bokens liv. Äkta medborgerlig service på området kräver erfaren och intresserad personal som skapar relationer. Vårt samhälle behöver sina bibliotekarier. Kanske mer än någonsin – med dalande läskunnighet och -vilja.
Bibliotekarier, släpp inte ansvaret. Lämna inte över utan kamp!
/L