Bibliotek och AI del i omstart av Sverige efter corona

1 sep 2020 • 5 min

Hur ska samhället startas om efter coronakrisen? Det ville Stockholms handelskammare ta reda på och gav uppdrag till Omstartskommissionen att presentera goda idéer. Folkbiblioteken lyfts som en del av lösningen.

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi och vice rektor för artificiell intelligens (AI) vid Örebro universitet. Foto: Örebro universitet

Kommissionens arbete spänner över områden som finanspolitik, grön omställning, utrikes relationer och digitalisering. Det är i det senare området som biblioteken tas upp som en del av det som behövs för att kickstarta samhället igen efter pandemin.

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet, har skrivit kapitlet om digitalisering. Hon konstaterar att Sverige inte bara måste bli bäst på att dra nytta av och använda sig av digitaliseringens tjänster. Vi måste också bli ledande i utvecklingen och skapa innovationer. För i digitaliseringen och AI (artificiell intelligens) finns stora möjligheter som vi inte bör gå miste om.

– Det ger stora möjligheter att lösa några av våra stora samhällsutmaningar, säger Amy Loutfi i en intervju med Biblioteksbladet.

Men det finns också risker man måste ta hänsyn till. En fråga som måste lösas är klyftan mellan dem som använder sig av digital teknik och de som inte gör det. Och för att minska det digitala utanförskapet behövs biblioteken. Eller som Amy Loutfi uttrycker det:

– En neutral part som är trovärdig och har en roll att förmedla kunskap.

Hon föreslår att folkbiblioteken ska få i uppgift att utveckla tjänster för att minska det digitala utanförskapet. Genom att göra den roll som biblioteken redan har tydligare och tilldela resurser för arbetet kan biblioteken bli ännu mer av en naturlig mötesplats för att få hjälp.

Men det bör inte handla om att ta över ansvaret från företag (exempelvis banker) som skapar appar som är svåra för deras kunder att använda.

– Om de aktörerna inte tar ansvaret för att alla inkluderas är det något fel i systemet. Det betyder att de som har tillgång till den nya tekniken klarar sig bättre i samhället och det ska vi inte acceptera.

Min data kan användas på ett sätt som får dåliga konsekvenser för någon annan eller användas mot mig

Biblioteken ska inte heller fungera som en god man med insyn i människors privatliv, säger hon.

– Det ska snarare vara ett ställe där man ger tillgång till kunskap. En form av kunskap som man måste få tillgång till utan att man har en viss examen eller egentligen några förutsättningar alls. Jag har ingen färdig lösning, men man bör se över hur man kan förmedla den kunskap som efterfrågas så mycket. Då behöver en samhällsaktör kliva in.

Och det är mycket kunskap som behövs i samhället för att vi ska kunna nyttja digitaliseringen fullt ut. Skolorna har ett stort ansvar, enligt Amy Loutfi.

– Vi är i början av en AI-era och mycket av det vi exponeras för styrs av algoritmer. Vi har rekommendationsprogram som hjälper oss att fatta beslut.

Därför bör vi vara medvetna om hur algoritmerna fungerar och varför vi rekommenderas vissa förslag och inte andra. [fakta id=”23063″]

– Hur algoritmerna påverkar väldigt mycket av det vi gör är viktig kunskap att ha.

För att utveckla bibliotekariernas roll kan det behövas särskild fortbildning. Hur den ska se ut beror på vilken roll biblioteken ska ta.

– Man behöver inte bara ökad förståelse för hur digital teknik fungerar, utan också om hur man förklarar det för allmänheten. Man behöver involvera både pedagogik och digitalisering.

Grundläggande förståelse för algoritmer är också bra, både för att förklara för andra, men också för att kunna använda i sin egen yrkesvardag.

– Man behöver inte vara ingenjör för det, det finns ganska bra introduktionskurser om AI.

Möjligheterna är alltså stora med AI, slår Amy Loutfi fast.

Men finns det några risker?

– Absolut, massor. Det finns risker med hur människor använder AI. Tekniska risker är inte det som oroar mig mest, snarare vad som händer när ett så här kraftigt verktyg används av fel anledningar.

Fel anledning är exempelvis att använda ansiktsigenkänning för att förtrycka folk eller när AI utnyttjas för ekonomiska eller politiska fördelar.

– Det jag upplever är ett nytt spacerace när det gäller AI, vilket land kommer först? Jag ser också en stor risk med att det politiseras mycket med de geopolitiska spänningar vi ser.

– Jag upplever ett nytt spacerace när det gäller AI, säger Amy Loutfi, professor i informationsteknologi på Örebro universitet. Foro: Jesper Eriksson

Den digitala tekniken är nämligen inte byggd för geografiska gränser. Tvärt om finns den för att människor överallt ska kunna komma i kontakt med varandra. Då kan det bli svåra avvägningar när exempelvis vissa appar inte får användas i vissa länder.

Samtidigt medför digitaliseringen över nationsgränser risker. Olika länder har olika regler för hur data som samlas in får användas.

Om vi i Sverige har regler för hur vår data får användas är det inte säkert att det land där servern för en viss app finns har samma regler. Vad gäller exempelvis för all den information som vi laddar upp på appar som Tiktok eller Facebook?

– Den data (information) som vi producerar och äger kan användas i ett syfte som vi inte vill. Min data kan användas på ett sätt som får dåliga konsekvenser för någon annan eller användas mot mig. Man har inte kontroll över sin egen information.

Här behöver svenska politiker fatta beslut och det behövs en genomtänkt strategi för hur vi vill ha det i Sverige, enligt Amy Loutfi. Samtidigt behöver medborgarna känna tillit till AI för att vi ska kunna dra nytta av det fullt ut. [fakta id=”23009″]

– Om vi är rädda för att använda AI och skapar regler och lagar som faktiskt hindrar den här tekniken går vi miste om en stor möjlighet att lösa många utmaningar.

AI kan bidra till lösningar av stora frågor som exempelvis klimatet. Amy Loutfi lyfter också möjligheten att se mönster som vi inte skulle se på egen hand, exempelvis inom sjukvården.

– Ett enkelt exempel är mammografi, med AI kan man gå igenom ett stort antal bilder, det finns massor av data som bildar ett mönster. Det är svårt för oss att upptäcka, men med hjälp av AI kan vi bli bättre på att detektera början till tumörer.

Ett annat område där vi kan ha stor nytta av AI är när det kan kopplas till autonoma system (robotar).

– Det kan vara svårt att fjärrstyra eller automatisera vissa processer i miljöer dit man inte vill skicka människor. Med hjälp av AI kan man göra det, en människa skulle kunna fjärrstyra tio robotar.

Hon beskriver AI som en kollega som kan presentera information för människan.

– När AI fastnar kopplar man in en människa och så hjälper de varandra.

Och även biblioteksbranschen kan ha nytta och hjälp av AI, säger Amy Loutfi.

– Tack vare dess förmåga att gå igenom stora mängder data, kan det finnas möjligheter även för biblioteksvärlden att utnyttja tekniken.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

MIK

MIK-utredaren: Ta ansvar för det egna lärandet

Biblioteken är viktiga för att motverka desinformation, propaganda och näthat. Men kunskapen är ojämnt fördelad och de som jobbar i sfären bör själva vidga sin kunskapshorisont, menar regeringens utredare Carl Heath.

30 sep 2020 • 3 min

Debatt

Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

29 sep 2020 • 3 min

Nyheter

Ett år efter stormen

Det har gått ett år sedan Sofia Lenninger berättade om svårigheterna med den nya biblioteksplanen i SD-ledda Sölvesborg. Det ledde till att hon tvingades sluta. I dag tycker hon att det är viktigt att lyfta debatten.

25 sep 2020 • 3 min

Nyheter

DIK prisar alla bibliotekarier

Utmärkelsen Årets bibliotek går inte till något enskild verksamhet. Istället prisas alla landets bibliotekiarer för att de, enligt motiveringen, förkroppsligar tanken om kulturen som en självklar samhällsbärare.

24 sep 2020 • < 1 min