Finansiering ännu olöst när svenskt tryck digitaliseras

17 jun 2021 • 2 min

Fem universitetsbibliotek och KB jobbar vidare med att digitalisera alla böcker och tidningar som har tryckts i Sverige sedan 1400-talet. Men hur det ska finansieras är fortfarande oklart.

Alla böcker, tidskrifter, tidningar, läromedel och rapporter som har givits ut i Sverige de senaste 600 åren ska digitaliseras och bli tillgängliga för alla. En överenskommelse gjordes förra året mellan Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå för att arbeta gemensamt och strukturerat med digitaliseringen. Men pengarna saknas fortfarande.

– Problemet är att om vi inte får extern finansiering kan vi inte öka takten på digitaliseringen, säger Karin Byström, projektledare för digitaliseringen.

Hon har jobbat med projektet sedan i februari och kommer att fortsätta till februari nästa år. Vad som händer därefter är inte klart. Bibliotekscheferna hoppas att staten ska gå in och ta ansvar för finansieringen på liknande sätt som i övriga nordiska länder.

– Till slut behövs ett nationellt ansvar för det här, så som man har gjort i många andra länder, säger Lars Burman, överbibliotekarie vid Uppsala universitet.

Karin Byström är projektledare för samarbetet med digitalisering av svenskt tryck.

Gruppen letar också finansiering på andra håll och Lars Burman nämner stiftelser som möjliga finansiärer.

Samarbetet som har inletts mellan KB och universitetsbiblioteken ska ge en struktur på arbetet med digitaliseringen. Arbetsflöden ska sättas och det gemensamma arbetet organiseras, berättar Karin Byström.

– Det är jättekul, men också ganska svårt för det är många saker som ska hända samtidigt. Helt nya samarbeten ska skapas mellan de deltagande biblioteken och även med andra aktörer, till exempel Digisam och Libris.

Först ut att digitaliseras är tidskrifter som är tryckta mellan 1850 och 1900, något som det finns stort intresse av att ta del av både bland forskare och allmänhet.

Att få hela det svenska trycket i digital form är viktigt av flera skäl.

– Dels är det viktigt att det blir tillgängligt från ett forskningsperspektiv och dels finns demokratiaspekten. Det är viktigt att det svenska trycket blir tillgängligt för alla medborgare, oavsett var man bor i landet. Och samarbetet i sig är ett sätt att agera mer kraftfullt, säger Karin Byström.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Upprop för hotat bibliotek

Raoul Wallenberg-institutets bibliotek för mänskliga rättigheter hotas av nedläggning. Nu har juristerna Izabell Zaza och Amanda Bergqvist organiserat ett upprop för att försöka rädda biblioteket.

12 feb 2025 • 2 min

Debatt

Replik: Iselid är sen på bollen

Samtal om förhandlingar om e-böcker pågår redan, skriver Stefan Persson från Läromedelsföretagen i ett svar i debatten om svensk kurslitteratur. Han konstaterar att Lars Iselids alternativ ”låter mer som en from förhoppning än en realistisk lösning.”

6 feb 2025 • 3 min

Debatt

Replik: Vi måste börja med det mest akuta

Per Kornhall gläds åt att kurslitteraturens kris har nått debattsidorna och framhäver återigen de fem förslag som Läromedelsförfattarna har presenterat. ”Om vi vill förbli en stark kunskapsnation måste vi agera – och det nu.”

3 feb 2025 • < 1 min