Fler e-lån 2020 – men Sverige sticker ut

I Danmark, Norge och Nederländerna har lånen av e-böcker ökat under pandemin. Även i Sverige har siffran stigit – men inte mer än tidigare år. Och i Stockholm har utlåningen till och med gått ner.

När Nederländernas bibliotek och skolor stängdes i mars 2020 marknadsfördes det digitala utbudet. Ett lånekort för det digitala biblioteket kostar omkring 42 euro för vuxna, men Online bibliotheek, som är en del av nationalbiblioteket Koninklijke Biblio­theek, släppte en app som fick heta Hemmabiblioteket med 100 e-böcker och 25 ljudböcker som var gratis för alla. 57 procent av dem som använde appen hade inte lånekort sedan tidigare. Motsvarande app brukar släppas under sommaren, Semester­biblioteket, så konceptet fanns redan.

I september kom sedan en ny version av både Online bibliotheeks webbsida och app.

– Vi tycker att det är viktigt att människor kan fortsätta att läsa även när biblioteken är stängda. Men ökningen ligger också i linje med bibliotekens sociala mål som är att få fler att läsa böcker, säger Eric Daamen som leder den grupp på Koninklijke Bibliotheek som arbetar med att marknadsföra e-böcker.

Danmark har sedan tidigare en stor utlåning av e-böcker genom eReolen, som är ett sam­arbete mellan de kommunala folkbiblioteken och drivs från biblioteket i Århus. Främst har ljudböckerna gjort tjänsten populär, innan pandemin var 60 procent av utlåningen ljudböcker, och under 2020 ökade antalet låntagare kraftigt. Många av dessa är skolungdomar som loggar in via sina skolkonton – skolor och förskolor stängdes i mars och öppnades successivt i april.

– Pandemin och de stängda biblioteken har mycket tydligt satt fart på utlåningen på eReolen, säger Susanne Iversen som är projektledare på eRoelen och avdelningschef på Århus bibliotek.

– I månadsskiftet april/maj ökade utlåningen med 75 procent i förhållande till samma månadsskifte året innan.

För att detta skulle vara möjligt har några bibliotek höjt antalet böcker som varje låntagare kan låna per månad. Som exempel ändrade man i Århus från tre e-böcker och tre ljudböcker per månad till sex av vardera. Däremot har man inte gjort någon extra marknadsföring nationellt utan fortsatt med sin löpande marknads­föring med bland annat en sommar­kampanj och en julkampanj. Biblioteken har i stället lokalt marknadsfört det digitala utbudet.

Även i Norge har man slagit rekord. När biblioteken stängdes under våren 2020 avsatte regeringen 20 miljoner kronor till inköp av e-böcker till de offentliga biblio­teken. Medlen delades ut till landets fylken, regioner, baserat på folkmängd. Fylkena fick själva bedöma hur de ville fördela pengarna mellan e-böcker och ljudböcker och om de ville prioritera barn- eller vuxenlitteratur. Medlen skulle dock enbart användas för inköp av norska e-böcker eftersom stödet var riktat till norsk kultur.

Biblioteken har två olika system att välja mellan, men nio av elva fylken använder tjänsten BookBites.

– Vi har tidigare haft 500 000 till 600 000 lån om året på BookBites, men under 2020 blev det en miljon, säger Svein Arne Tinnesand, ansvarig för biblioteks­utveckling på Nasjonalbiblioteket.

Sommerles, som är en årlig kampanj för digital läsning startade den 1 juni. I samband med det fick digitala böcker för barn stor uppmärksamhet i medierna.

Barnböcker är annars en liten del av utlåningen även om vissa kommuner utgör undantag, som Malvik i Trøndelag där hälften av de utlånade titlarna är barnböcker. Där finns också en tydlig favorit: 10 procent av all barnlitteratur i appen Bookbites (både e-böcker och ljudböcker) är Jørn Lier Horsts Detektivbyrå nr 2.

Vi är själva förvånade över nedgången

Petter Södrin, Stockholms stadsbibliotek

– Denna ökning är svår att direkt härleda till corona eftersom det ju finns en underliggande trend att efterfrågan på digitala böcker ökar, säger vd Eva Houltzén.

– Det vi däremot kan se kopplat till corona är att antalet unika lånekort som genomförde lån i våra system perioden mars–maj, ökade med 15 procent jämfört med motsvarande månader 2019.

Enligt Kungliga biblioteket, KB, uppgick utlåningen 2019 till 2,4 miljoner e-böcker. Heltäckande data av användningen under pandemin kommer i maj i den officiella biblioteksstatistiken för 2020.

De svenska folkbiblioteken tvingas ibland stänga eller begränsa e-boksutlåningen när budgeten för dessa överskrids, men i år har 25 procent av Sveriges kommuner ökat sin budget för e-böcker.

– Folkbiblioteken har varit mer generösa med utlån. Många bibliotek har gått från en bok i veckan till tre eller fem böcker. Det finns också bibliotek som släppt antalet fritt, säger Cecilia Ranemo som ansvarar för statistiken på KB.

KB har följt folkbibliotekens verksamhet under pandemin och bland annat tittat på vad som lyfts fram på hemsidorna. Man har uppfattat att det är bibliotekens vanliga digitala utbud som lyfts fram. Vanligast är att berätta om de digitala filmtjänsterna Cineasterna och Viddla, som noterades i 52 procent av kommunerna. PressReader exponerades hos knappt 45 procent. Biblio, bibliotekens app för e-böcker och ljudböcker, har lyfts fram av närmare 38 procent.

Men det finns stora variationer. Trots en generell ökning har e-boksutlåningen (ej ljudböcker och appen Biblix) på Stockholms stadsbibliotek minskat med 3,5 procent, från cirka 460 000 lån 2019 till cirka 444 000 lån 2020.

– Vi är själva förvånade över nedgången, men kan inte svara på huruvida detta är representativt för bibliotek generellt. Vi kommer behöva göra en egen analys, säger Petter Södrin, biträdande enhetschef för Digitala biblioteket och medier.

Ewa Thorslund utredde tillsammans med Jesper Klein förutsättningar för en nationell digital biblioteksplattform i en delrapport till den nationella biblioteksstrategin:

– Jag tror att den största anledningen till varför Sverige inte har sett någon ökning av e-bokslån är att vi istället har slagit rekord i antalet streamingtjänster.

En tydlig uppgång av abonnemangen hos Netflix, HBO och liknande tjänster, syns under andra, tredje och fjärde kvartalet 2020. Vid årsskiftet betalade 2,6 miljoner svenska hushåll för en eller flera streamingtjänster, enligt analysföretaget Mediavision.

Text: Annika Hamrud