Fler e-lån 2020 – men Sverige sticker ut
1 mar 2021 • 4 min
I Danmark, Norge och Nederländerna har lånen av e-böcker ökat under pandemin. Även i Sverige har siffran stigit – men inte mer än tidigare år. Och i Stockholm har utlåningen till och med gått ner.

Utlåningen av e-böcker ökade inte mer i Sverige under pandemin än under tidigare år.
När Nederländernas bibliotek och skolor stängdes i mars 2020 marknadsfördes det digitala utbudet. Ett lånekort för det digitala biblioteket kostar omkring 42 euro för vuxna, men Online bibliotheek, som är en del av nationalbiblioteket Koninklijke Bibliotheek, släppte en app som fick heta Hemmabiblioteket med 100 e-böcker och 25 ljudböcker som var gratis för alla. 57 procent av dem som använde appen hade inte lånekort sedan tidigare. Motsvarande app brukar släppas under sommaren, Semesterbiblioteket, så konceptet fanns redan.
I september kom sedan en ny version av både Online bibliotheeks webbsida och app.

– Vi tycker att det är viktigt att människor kan fortsätta att läsa även när biblioteken är stängda. Men ökningen ligger också i linje med bibliotekens sociala mål som är att få fler att läsa böcker, säger Eric Daamen som leder den grupp på Koninklijke Bibliotheek som arbetar med att marknadsföra e-böcker.
Danmark har sedan tidigare en stor utlåning av e-böcker genom eReolen, som är ett samarbete mellan de kommunala folkbiblioteken och drivs från biblioteket i Århus. Främst har ljudböckerna gjort tjänsten populär, innan pandemin var 60 procent av utlåningen ljudböcker, och under 2020 ökade antalet låntagare kraftigt. Många av dessa är skolungdomar som loggar in via sina skolkonton – skolor och förskolor stängdes i mars och öppnades successivt i april.
– Pandemin och de stängda biblioteken har mycket tydligt satt fart på utlåningen på eReolen, säger Susanne Iversen som är projektledare på eRoelen och avdelningschef på Århus bibliotek.
– I månadsskiftet april/maj ökade utlåningen med 75 procent i förhållande till samma månadsskifte året innan.
För att detta skulle vara möjligt har några bibliotek höjt antalet böcker som varje låntagare kan låna per månad. Som exempel ändrade man i Århus från tre e-böcker och tre ljudböcker per månad till sex av vardera. Däremot har man inte gjort någon extra marknadsföring nationellt utan fortsatt med sin löpande marknadsföring med bland annat en sommarkampanj och en julkampanj. Biblioteken har i stället lokalt marknadsfört det digitala utbudet.
Även i Norge har man slagit rekord. När biblioteken stängdes under våren 2020 avsatte regeringen 20 miljoner kronor till inköp av e-böcker till de offentliga biblioteken. Medlen delades ut till landets fylken, regioner, baserat på folkmängd. Fylkena fick själva bedöma hur de ville fördela pengarna mellan e-böcker och ljudböcker och om de ville prioritera barn- eller vuxenlitteratur. Medlen skulle dock enbart användas för inköp av norska e-böcker eftersom stödet var riktat till norsk kultur.
Biblioteken har två olika system att välja mellan, men nio av elva fylken använder tjänsten BookBites.
– Vi har tidigare haft 500 000 till 600 000 lån om året på BookBites, men under 2020 blev det en miljon, säger Svein Arne Tinnesand, ansvarig för biblioteksutveckling på Nasjonalbiblioteket.
Sommerles, som är en årlig kampanj för digital läsning startade den 1 juni. I samband med det fick digitala böcker för barn stor uppmärksamhet i medierna.
Barnböcker är annars en liten del av utlåningen även om vissa kommuner utgör undantag, som Malvik i Trøndelag där hälften av de utlånade titlarna är barnböcker. Där finns också en tydlig favorit: 10 procent av all barnlitteratur i appen Bookbites (både e-böcker och ljudböcker) är Jørn Lier Horsts Detektivbyrå nr 2.
Vi är själva förvånade över nedgången
– Denna ökning är svår att direkt härleda till corona eftersom det ju finns en underliggande trend att efterfrågan på digitala böcker ökar, säger vd Eva Houltzén.
– Det vi däremot kan se kopplat till corona är att antalet unika lånekort som genomförde lån i våra system perioden mars–maj, ökade med 15 procent jämfört med motsvarande månader 2019.
Enligt Kungliga biblioteket, KB, uppgick utlåningen 2019 till 2,4 miljoner e-böcker. Heltäckande data av användningen under pandemin kommer i maj i den officiella biblioteksstatistiken för 2020.
De svenska folkbiblioteken tvingas ibland stänga eller begränsa e-boksutlåningen när budgeten för dessa överskrids, men i år har 25 procent av Sveriges kommuner ökat sin budget för e-böcker.
– Folkbiblioteken har varit mer generösa med utlån. Många bibliotek har gått från en bok i veckan till tre eller fem böcker. Det finns också bibliotek som släppt antalet fritt, säger Cecilia Ranemo som ansvarar för statistiken på KB.
KB har följt folkbibliotekens verksamhet under pandemin och bland annat tittat på vad som lyfts fram på hemsidorna. Man har uppfattat att det är bibliotekens vanliga digitala utbud som lyfts fram. Vanligast är att berätta om de digitala filmtjänsterna Cineasterna och Viddla, som noterades i 52 procent av kommunerna. PressReader exponerades hos knappt 45 procent. Biblio, bibliotekens app för e-böcker och ljudböcker, har lyfts fram av närmare 38 procent.
Men det finns stora variationer. Trots en generell ökning har e-boksutlåningen (ej ljudböcker och appen Biblix) på Stockholms stadsbibliotek minskat med 3,5 procent, från cirka 460 000 lån 2019 till cirka 444 000 lån 2020.
– Vi är själva förvånade över nedgången, men kan inte svara på huruvida detta är representativt för bibliotek generellt. Vi kommer behöva göra en egen analys, säger Petter Södrin, biträdande enhetschef för Digitala biblioteket och medier.
Ewa Thorslund utredde tillsammans med Jesper Klein förutsättningar för en nationell digital biblioteksplattform i en delrapport till den nationella biblioteksstrategin:
– Jag tror att den största anledningen till varför Sverige inte har sett någon ökning av e-bokslån är att vi istället har slagit rekord i antalet streamingtjänster.
En tydlig uppgång av abonnemangen hos Netflix, HBO och liknande tjänster, syns under andra, tredje och fjärde kvartalet 2020. Vid årsskiftet betalade 2,6 miljoner svenska hushåll för en eller flera streamingtjänster, enligt analysföretaget Mediavision.
Text: Annika Hamrud
Fakta E-böcker under pandemin
Nederländerna- 2020 lånades omkring 5,6 miljoner e-böcker ut, jämfört med 3,9 miljoner 2019. Det är en ökning med 44 procent.
- Samma ökning kan ses i hur många ljudböcker som lånats ut: 1,8 miljoner under 2019 och nästan 2,6 miljoner år 2020. Även det en ökning med 44 procent.
- Under 2020 registrerades 6,5 miljoner utlån av e-böcker mot 4,8 miljoner 2019, en ökning med 35 procent.
- Antalet unika låntagare steg från 535 000 till 677 000. Utlåningen på ungdomssajten eRoelen GO har stigit med 47 procent och antalet utlån har varit 1 miljon.
- Perioden 12 mars–15 juni ökade Nasjonalbibliotekets utlåning av e-böcker och ljudböcker med 123 procent jämfört med månaden tidigare.
- För samma period steg utlåningen av böcker för barn med 388 procent.
- Axiell Media hanterar utlåningssystemet Elib. Enligt företaget ökade antalet lån av e-böcker under 2020 som helhet med 12 procent jämfört med 2019. Antalet unika lånekort som genomförde lån under perioden mars–maj ökade med 15 procent jämfört med motsvarande månader 2019.
Senaste nytt

Lämnar Iflas styrelse i protest
Halo Locher lämnar Iflas styrelse med omedelbar verkan. Anledningen är förfarandet när organisationen ska rekrytera ny generalsekreterare. ”Inte förenligt med mitt samvete.”
29 mar 2023 • < 1 min

Ministermöten om skolbibliotek och armlängds avstånd
Samtalen om armlängds avstånd fortsätter i dag, onsdag. Nu med kulturminister Parisa Liljestrand. Dessutom träffar Svensk biblioteksförening både kulturministern och skolminister Lotta Edholm för prata läsning och skolbibliotek.
29 mar 2023 • < 1 min

Startar bibliotek för social rättvisa
Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.
28 mar 2023 • 2 min

Bibliotekarier med särskilt fokus på regnbågsfrågor
Västerås är det första folkbiblioteket i Sverige med så kallade regnbågsbibliotekarier. De tre är specialiserade på hbtq-frågor och hbtq-relaterad litteratur.
28 mar 2023 • 3 min

Behövs folkbibliotekens eget museum?
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
27 mar 2023 • 3 min

Biblioteket som vägrade brinna: 90 år av demokrati och frihetskamp
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min

Fortsatt brist på bibliotekarier
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min

Ukrainska bibliotekarier kämpar för att rädda kulturarvet
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min

Ansökte om tillträdesförbud – åklagaren sa nej
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min

Axiells vd: Andra bolag är bättre än vi på mediemarknaden
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
0 kommentarer