Fler e-lån 2020 – men Sverige sticker ut
1 mar 2021 • 4 min
I Danmark, Norge och Nederländerna har lånen av e-böcker ökat under pandemin. Även i Sverige har siffran stigit – men inte mer än tidigare år. Och i Stockholm har utlåningen till och med gått ner.

Utlåningen av e-böcker ökade inte mer i Sverige under pandemin än under tidigare år.
När Nederländernas bibliotek och skolor stängdes i mars 2020 marknadsfördes det digitala utbudet. Ett lånekort för det digitala biblioteket kostar omkring 42 euro för vuxna, men Online bibliotheek, som är en del av nationalbiblioteket Koninklijke Bibliotheek, släppte en app som fick heta Hemmabiblioteket med 100 e-böcker och 25 ljudböcker som var gratis för alla. 57 procent av dem som använde appen hade inte lånekort sedan tidigare. Motsvarande app brukar släppas under sommaren, Semesterbiblioteket, så konceptet fanns redan.
I september kom sedan en ny version av både Online bibliotheeks webbsida och app.

– Vi tycker att det är viktigt att människor kan fortsätta att läsa även när biblioteken är stängda. Men ökningen ligger också i linje med bibliotekens sociala mål som är att få fler att läsa böcker, säger Eric Daamen som leder den grupp på Koninklijke Bibliotheek som arbetar med att marknadsföra e-böcker.
Danmark har sedan tidigare en stor utlåning av e-böcker genom eReolen, som är ett samarbete mellan de kommunala folkbiblioteken och drivs från biblioteket i Århus. Främst har ljudböckerna gjort tjänsten populär, innan pandemin var 60 procent av utlåningen ljudböcker, och under 2020 ökade antalet låntagare kraftigt. Många av dessa är skolungdomar som loggar in via sina skolkonton – skolor och förskolor stängdes i mars och öppnades successivt i april.
– Pandemin och de stängda biblioteken har mycket tydligt satt fart på utlåningen på eReolen, säger Susanne Iversen som är projektledare på eRoelen och avdelningschef på Århus bibliotek.
– I månadsskiftet april/maj ökade utlåningen med 75 procent i förhållande till samma månadsskifte året innan.
För att detta skulle vara möjligt har några bibliotek höjt antalet böcker som varje låntagare kan låna per månad. Som exempel ändrade man i Århus från tre e-böcker och tre ljudböcker per månad till sex av vardera. Däremot har man inte gjort någon extra marknadsföring nationellt utan fortsatt med sin löpande marknadsföring med bland annat en sommarkampanj och en julkampanj. Biblioteken har i stället lokalt marknadsfört det digitala utbudet.
Även i Norge har man slagit rekord. När biblioteken stängdes under våren 2020 avsatte regeringen 20 miljoner kronor till inköp av e-böcker till de offentliga biblioteken. Medlen delades ut till landets fylken, regioner, baserat på folkmängd. Fylkena fick själva bedöma hur de ville fördela pengarna mellan e-böcker och ljudböcker och om de ville prioritera barn- eller vuxenlitteratur. Medlen skulle dock enbart användas för inköp av norska e-böcker eftersom stödet var riktat till norsk kultur.
Biblioteken har två olika system att välja mellan, men nio av elva fylken använder tjänsten BookBites.
– Vi har tidigare haft 500 000 till 600 000 lån om året på BookBites, men under 2020 blev det en miljon, säger Svein Arne Tinnesand, ansvarig för biblioteksutveckling på Nasjonalbiblioteket.
Sommerles, som är en årlig kampanj för digital läsning startade den 1 juni. I samband med det fick digitala böcker för barn stor uppmärksamhet i medierna.
Barnböcker är annars en liten del av utlåningen även om vissa kommuner utgör undantag, som Malvik i Trøndelag där hälften av de utlånade titlarna är barnböcker. Där finns också en tydlig favorit: 10 procent av all barnlitteratur i appen Bookbites (både e-böcker och ljudböcker) är Jørn Lier Horsts Detektivbyrå nr 2.
Vi är själva förvånade över nedgången
– Denna ökning är svår att direkt härleda till corona eftersom det ju finns en underliggande trend att efterfrågan på digitala böcker ökar, säger vd Eva Houltzén.
– Det vi däremot kan se kopplat till corona är att antalet unika lånekort som genomförde lån i våra system perioden mars–maj, ökade med 15 procent jämfört med motsvarande månader 2019.
Enligt Kungliga biblioteket, KB, uppgick utlåningen 2019 till 2,4 miljoner e-böcker. Heltäckande data av användningen under pandemin kommer i maj i den officiella biblioteksstatistiken för 2020.
De svenska folkbiblioteken tvingas ibland stänga eller begränsa e-boksutlåningen när budgeten för dessa överskrids, men i år har 25 procent av Sveriges kommuner ökat sin budget för e-böcker.
– Folkbiblioteken har varit mer generösa med utlån. Många bibliotek har gått från en bok i veckan till tre eller fem böcker. Det finns också bibliotek som släppt antalet fritt, säger Cecilia Ranemo som ansvarar för statistiken på KB.
KB har följt folkbibliotekens verksamhet under pandemin och bland annat tittat på vad som lyfts fram på hemsidorna. Man har uppfattat att det är bibliotekens vanliga digitala utbud som lyfts fram. Vanligast är att berätta om de digitala filmtjänsterna Cineasterna och Viddla, som noterades i 52 procent av kommunerna. PressReader exponerades hos knappt 45 procent. Biblio, bibliotekens app för e-böcker och ljudböcker, har lyfts fram av närmare 38 procent.
Men det finns stora variationer. Trots en generell ökning har e-boksutlåningen (ej ljudböcker och appen Biblix) på Stockholms stadsbibliotek minskat med 3,5 procent, från cirka 460 000 lån 2019 till cirka 444 000 lån 2020.
– Vi är själva förvånade över nedgången, men kan inte svara på huruvida detta är representativt för bibliotek generellt. Vi kommer behöva göra en egen analys, säger Petter Södrin, biträdande enhetschef för Digitala biblioteket och medier.
Ewa Thorslund utredde tillsammans med Jesper Klein förutsättningar för en nationell digital biblioteksplattform i en delrapport till den nationella biblioteksstrategin:
– Jag tror att den största anledningen till varför Sverige inte har sett någon ökning av e-bokslån är att vi istället har slagit rekord i antalet streamingtjänster.
En tydlig uppgång av abonnemangen hos Netflix, HBO och liknande tjänster, syns under andra, tredje och fjärde kvartalet 2020. Vid årsskiftet betalade 2,6 miljoner svenska hushåll för en eller flera streamingtjänster, enligt analysföretaget Mediavision.
Text: Annika Hamrud
Fakta E-böcker under pandemin
Nederländerna- 2020 lånades omkring 5,6 miljoner e-böcker ut, jämfört med 3,9 miljoner 2019. Det är en ökning med 44 procent.
- Samma ökning kan ses i hur många ljudböcker som lånats ut: 1,8 miljoner under 2019 och nästan 2,6 miljoner år 2020. Även det en ökning med 44 procent.
- Under 2020 registrerades 6,5 miljoner utlån av e-böcker mot 4,8 miljoner 2019, en ökning med 35 procent.
- Antalet unika låntagare steg från 535 000 till 677 000. Utlåningen på ungdomssajten eRoelen GO har stigit med 47 procent och antalet utlån har varit 1 miljon.
- Perioden 12 mars–15 juni ökade Nasjonalbibliotekets utlåning av e-böcker och ljudböcker med 123 procent jämfört med månaden tidigare.
- För samma period steg utlåningen av böcker för barn med 388 procent.
- Axiell Media hanterar utlåningssystemet Elib. Enligt företaget ökade antalet lån av e-böcker under 2020 som helhet med 12 procent jämfört med 2019. Antalet unika lånekort som genomförde lån under perioden mars–maj ökade med 15 procent jämfört med motsvarande månader 2019.
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer