Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
10 okt 2023 • < 1 min
Var tredje svensk läser inga böcker alls. Andelen är ännu större bland barn och unga. Minst av alla läser unga män, visar Internetstiftelsens årliga rapport som släpps i dag.
Närmare hälfen av männen födda på 00-talet läser inte alls.
Dessa dystra konstateranden om hur många som faktiskt varken har läst (digitalt eller i tryckt form) eller lyssnat på en enda bok framkommer i Internetstiftelsens rapport, Svenskarna och internet 2023, som presenteras i dag, tisdag.
Bland invånare över åtta år har två tredjedelar läst eller lyssnat på böcker under senaste året. Var fjärde konsumerar böcker varje dag. Och alltså en tredjedel har varken läst eller lyssnat på böcker alls.
Minst av alla läser personer födda på 00-talet, och framför allt männen. Bland män och pojkar födda på 00-talet har nästan hälften inte konsumerat böcker i något format.
Bland barn och ungdomar mellan åtta och 19 år är det bara drygt 60 procent som har läst eller lyssnat på någon bok under året.
Kvinnor födda på 1970-, 80- och 90-talen läser och lyssnar mest på böcker.
Tryckta böcker är fortfarande det mest populära valet bland bokläsarna. Cirka 70 procent av alla som konsumerar böcker föredrar tryckta böcker framför e-böcker och ljudböcker.
Generellt är ljudböckerna mer populära än e-böcker, men på biblioteken är det fler som lånar e-böcker. Pappersböckerna är dock mest populära även bland biblioteksbesökare. Och det är de yngsta besökarna som lånar mest böcker. Ungefär 60 procent av barn som går på låg- och mellanstadiet har lånat böcker på biblioteket och nästan alla av dessa har lånat pappersböcker.
Internetstiftelsens rapport visar också att de allra flesta svenskar använder internet varje dag. Men det finns fortfarande en andel de äldre som inte gör det. Bland personer som är 75 år och äldre är tre av tio inte ute på nätet alls. Många pensionärer uppger också att de önskar att det var lättare att använda internet, exempelvis i kontakter med myndigheter och sjukvården.
Hela rapporten från Internetstiftelsen finns att läsa här.
5 kommentarer
För den som söker jobb kan det verka avlägset, men prognosen om arbetsmarknaden för bibliotekarier stämmer, skriver Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
19 feb 2026 • 3 min
Trots att biblioteken deras viktiga roll blir det allt svårare för Ukrainas bibliotekarier att utöva sitt yrke. ”Kvalificerade medarbetare lämnar sektorn och yrket åldras katastrofalt", skriver den ukrainska biblioteksföreningen i ett öppet brev till landets folkvalda.
18 feb 2026 • < 1 min
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
Bibliotekarie beskrivs som ett framtidsyrke – men det finns inga jobb. Det skriver Leodan Rodrigues, som menar att friserade glädjesiffror sprids – inte minst från fackförbundet DIK.
13 feb 2026 • 2 min
Unn Edberg blir ny chef för Kungliga bibliotekets avdelning för insamling och metadata. Hon lämnar sitt uppdrag som vd för LO Mediehus och har tidigare varit vd för Vi Media.
12 feb 2026 • 2 min
Svensk biblioteksförening har träffat representanter för regeringen för att diskutera talbokstjänsten Legimus. Nu kräver man förändring och att det genomförs en oberoende utvärdering.
11 feb 2026 • 2 min
Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.
10 feb 2026 • 5 min
Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.
9 feb 2026 • < 1 min
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
6 feb 2026 • 2 min
Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?
4 feb 2026 • 3 min
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
3 feb 2026 • 2 min
Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet.
2 feb 2026 • 7 min
Ja, det knyter ju an till den andra diskussionstråden om demokratin på biblioteken.
Där kände jag det lite som att du tyckte att många bibliotekarier köper in böcker som inte stämmer överens med narrativet väldigt motvilligt. Men är det inte just det som du efterfrågar här? Kanske menade du att den inställningen bland bibliotekarier är en del av problemet?
Alla vi som har inköpsansvar tänker jag regelbundet köper in böcker med en viss motvillighet. Den som inte gör det antingen skiter i samhället hen lever i, eller gör inte sitt jobb. Problemet här är om inköp inte görs direkt när en bok är som mest aktuell utan först när någon efterfrågar den. För däremellan kan det ha gått en månad eller två och ett antal personer kan förgäves ha letat efter boken på biblioteket (långt ifrån alla lämnar ju inköpsförslag eller ens frågar i disken om de inte hittar det de vill ha). Personer vilka om detta upprepas några gånger mycket väl kan dra slutsatsen att biblioteket inte är en plats för dem och sluta gå dit.
Det grundläggande problemet är som jag ser det att kulturvärlden i stort blivit tribalistisk och rent ut sagt ganska så enfaldig. Det är vissa perspektiv som helt klart anses vara de enda rätta och den som inte delar dessa perspektiv (vanligen män) är inte riktigt välkomna. Åtminstone inte så länge de inte råkar vara talangfulla på en närmast genialisk nivå, typ Knausgård eller Houellebecq. Biblioteken kan inte göra mycket åt detta, men kunde i alla fall bli bättre på att följa lagstiftningens krav på att vara neutrala platser välkomnande för alla människor. Inte minst genom att sluta med högprofilerade aktivistiska engagemang av typen drag queens som läser normkritiska sagor. För många ser inte det som en fråga om att stå upp för alla människors rätt att vara sig själva, utan (med all rätt enligt min mening) som något vilket kanske bäst kan beskrivas som ”den andra stammens ritualer”. Men det handlar förstås även om annat, som bokinköp och vilka föreläsare ett bibliotek väljer att bjuda in. Helt klart är t.ex. att man på biblioteken ofta har väldigt mycket sämre koll på böcker med koppling till vad som är populärt bland unga män än vad som är populärt bland unga kvinnor, särskilt när det rör politik.
Unga män lär sig tidigt att kulturens värld inte är för dem. Att det är en värld för kvinnor med helt andra värderingar och prioriteringar än vad de har. Så att de läser klart mindre än unga kvinnor är knappast förvånande. Biblioteken har helt klart en stor del av skulden för detta.
Jag undrar lite hur du menar när du säger att biblioteken har stor del av skulden i detta eftersom biblioteken är en ”värld med andra värderingar och prioriteringar”?
Vilka värderingar och prioriteringar behöver biblioteken förändra tänker du? Vi försöker ju se till att det finns böcker för alla intresseområden och smaker. Vad mer skulle biblioteken kunna göra? Rekrytera fler manliga bibliotekarier då möjligtvis, så att det finns fler manliga förebilder på biblioteken. Eller vad har du för förslag?