Läs e-böcker för en spottstyver

11 apr 2013 • 5 min

I en, internationellt sett, unik satsning erbjuder svenska förlag landets skolelever tillgång till tusentals e-böcker via läsplattformar gjorda för undervisning....

I en, internationellt sett, unik satsning erbjuder svenska förlag landets skolelever tillgång till tusentals e-böcker via läsplattformar gjorda för undervisning. Klassuppsättningar av Kalocain? Inga problem. Joe Strummers bok om The Clash? Avbockad. Tågmysteriet av Martin Widmark? Tillgänglig.

Svenska bibliotek har en pågående konflikt med svenska förlag om prissättning på och tillgång till e-böcker. Samtidigt erbjuder samma förlag landets alla skolelever, för knappt 60 kronor per elev och år, möjlighet att välja fritt bland större delen av den svenska e-bokutgivningen.

Hur är det möjligt?

Tjänsten, som lanseras av Elib (företaget som distribuerar e-bokfilerna till köpare och låntagare) kallas för ElibU och är en så kallad strömmande tjänst. Filerna kan inte laddas ner och sparas. De måste läsas på datorer eller läs- eller surfplattor i uppkopplat tillstånd.

När tjänsten lanseras i april finns drygt 2 800 titlar tillgängliga. Inom något år bör antalet vara minst dubbelt så stort.

Innehållet domineras just nu av ny, aktuell skönlitteratur och bland dem en stor andel deckare. Det beror bland annat på att Bonnierförlagen direkt gått in med drygt 1 500 titlar, alla är svenska titlar som man har digitaliserat. Dessa dominerar utbudet. Men här finns också mellanstora och mindre men profilerade förlag som Piratförlaget och Modernista och e-leopard med större delen av sin aktuella utgivning. Totalt har drygt 60 förlag anslutit sig i starten.

Hela Bonnier Carlsens digitala katalog är tillgänglig liksom ett flertal mindre förlags barn- och ungdomsböcker. Trots det saknas det i första läget tillräckligt med barn- och ungdomslitteratur.

Andra förlag, som Norstedts (med Rabén & Sjögrens utgivning), B Wahlströms, ICA-förlaget och Lind & Co är på väg in. Dessutom kommer Elib att verka aktivt för att fler svenska barn- och ungdomsboksförlag digitaliserar sina kataloger och går med i ElibU.

Frågan om varför man satsar på en strömmande tjänst riktad mot svenska skolelever samtidigt som man vill begränsa utlåningen av e-böcker på vanliga bibliotek kan besvaras med användarnas läs- och köpvanor.

Magnus Nytell, ansvarig för den digitala satsningen på Bonnierförlagen tror inte att den här tjänsten påverkar förlagens traditionella försäljning i någon större omfattning:
– Nej, men samtidigt är det viktigt för oss att stimulera läsning hos unga människor. Vi vill alla ha fler bokläsare. Men säg att det blir problematiskt ekonomiskt, att det inte funkar. Ja då får vi väl skruva om det. Vi måste se långsiktigt på det här.

Frågan om en sådan här tjänst kan göra att svenska skolelever till slut blir så vana vid den stora tillgången till ständigt aktuell bokutgivning i form av e-böcker att de slutar läsa pappersböcker, tycker han är ovidkommande.
– Det är kortsiktigt att tänka så. Det får vi ta då.

För att den här tjänsten ska fungera i svenska skolor krävs det att Elib samarbetar med så kallade tjänsteföretag som erbjuder skolorna digitala plattformar och läromedel. I det här fallet SLI, Learnify och Axiell som alla bygger plattformar som är nödvändiga för att använda böckerna i skolan. Dessa plattformar erbjuder olika möjligheter för att arbeta med böckerna i undervisningen; där kommer att finnas formulär för arbetsuppgifter, möjlighet att skapa individuella läslistor, egna bokhyllor, skriva recensioner och läsreaktioner, ge lärarinstruktioner, få till dialog mellan lärare och elev, skapa blogginlägg och andra möjligheter för så kallade sociala läsplattformar.

Peter Stöök, ansvarig för SkolArena på Axiell, som i första hand vänder sig till skolbibliotek, tror att den här tjänsten kan vara en viktig byggsten för att öka beståndet i de skolor som har svårt att leva upp till kraven som ställs på skolbibliotek.
– Vi hoppas också kunna göra skolbiblioteken mer tillgängliga och med ny spännande teknik stimulera till läslust.

I Mölndals kommun utanför Göteborg, där man redan samarbetar med Axiell, ser man ElibU som en intressant möjlighet. Det finns 6 500 elever i Mölndal. Kommunen har en dator per elev på högstadiet och två elever per dator för de yngre eleverna. Om man skulle köpa in ElibU till alla elever skulle det bli en kostnad på 390 000 kronor.

Christer Ferm, skolutvecklingschef på Skolförvaltningen i Mölndals kommun:
– Det är mycket pengar på ett bräde men om det fungerar bra så är det inget att snacka om. Då är det intressant.

Kommunen håller precis på och diskuterar hur man ska kunna betala för den ökande e-bokutlåningen på de vanliga biblioteken. Kanske kan den här tjänsten lätta på trycket ekonomiskt? Många unga människor lånar e-böcker på det vanliga biblioteket.

Anette Eliasson, chef på Mölndals Stadsbibliotek:
– Vi har inga exakta siffror på det men vi upplever att det är så. Å andra sidan har e-boksutbudet för barn och ungdomar inte varit så bra hittills. Men om det blir bättre på sikt, så ökar intresset.

Anette Eliasson tror inte att ElibU-tjänsten kan bli en ersättning för det traditionella skolbiblioteket eller ersätta det vanliga biblioteket.
– I bästa fall ger det här eleverna en större och bredare tillgång till litteratur. Men det hjälper dem inte att orientera sig bland böckerna, att välja och att utveckla sin läsning. Det som vi på biblioteken är bra på.
– Formaten är inte det viktiga, fortsätter Anette Eliasson, det är vad man gör med sin läsning, hur man använder den och hur man pratar om den.

ElibU kommer, i de skolor där tjänsten används, att bredda utbudet av främst skönlitteratur. Men den kommer inte, åtminstone inte med dagens lagstiftning, att kunna ersätta de fysiska skolbiblioteken.

I alla fall inte enligt Kjell Ahlgren, tjänsteman på Skolinspektionen med ansvar för att följa upp hur skolorna följer lagen om skolbibliotek.
– Lagen, som den är skriven idag, kräver pappersböcker. Den kräver en fysisk lokal i eller i närheten av skolan. Vi tittar på tillgången till böcker men också till den samlande resursen.
– Att eleverna kan välja vilka böcker de vill och har tillgång till en platta för att läsa dem, tillfredsställer inte kraven på ett skolbibliotek, fortsätter han. Alla som sysslar med det här vet ju att barn lätt kan fastna i sitt läsande, till exempel hålla sig till en genre utan att gå vidare om de inte får stöd och hjälp att hitta vidare.

Lasse Winkler är frilansjournalist. Han var tidigare chefredaktör för Svensk Bokhandel.

FAKTA: Spotifymodellen för e-böcker:
De 54 kronorna per elev och läsår som Elib debiterar delas upp i två delar. Varje halvår görs en avräkning av hur många böcker eleven har läst.
Om eleven har läst, säg, tio böcker så blir det 2,70 kronor per bok att fördela.
Om eleven läst 27 böcker på vårterminen så blir det en krona per bok att fördela för Elib.
Elib tar 30 procent. I enkronasexemplet 30 öre.
Förlagen får 70 procent (70 öre).
Dessa 70 öre delas upp i två delar.
20 procent (14 öre) går till en gemensam pott som fördelas på alla titlar och förlag oavsett hur mycket de lånas ut.
80 procent (56 öre) går till den aktuella bokens förlag.
Förlaget tar mellan 70 och 80 procent av den summan (39-45 öre). Ibland mindre om det gäller bästsäljarförfattare med bra kontrakt.
Författaren får mellan 20 och 30 procent (11 och 17 öre). För det mesta ligger siffran runt 25 procent (14 öre).
En spottstyver mot vad författaren får för ett e-boksutlån och ett vanligt pappersboksutlån.

Ersättningen till författare för ett e-bokslån på biblioteket:
Först får Elib 20 kronor per bolån. Av dem får förlaget 10 kronor.
Författaren får i relation till sitt royaltyavtal. Standard ligger runt 25 procent, bästsäljande författare kan ha bra mycket mer än det.

Författarens ersättning per bibliotekslån är 2013: 1,37 kronor

Fler fakta i BBL nr 4

 


1 kommentarer

  1. – Men det som egentligen är knepigast för de flesta föräldrar och elever är inte tekniken, utan att hitta bra böcker. När man inte har läst så mycket är det svårt att veta vad man tycker om. Kanske kan TPB göra ännu fler boktips på sin webbplats? Fler topplistor och länkar till bokjury-böcker vore också bra, så att det såg ut mera som på en internetbokhandels webbplats, föreslår Lotten Arvidsson.

Senaste nytt

Forskning

Nytt ljus på lärosätesbiblioteken

Studenter och yrkesverksamma bibliotekarier, men även ledningarna för universitet och högskolor är målgruppen för en ny antologi om Sveriges lärosätesbibliotek. "Här vill vi ge en övergripande bild som saknats."

11 okt 2024 • 2 min

Kommentar

Därför har Biblioteksbladets coronagrupp bytt namn

Biblioteksbladet hade en stor men sedan länge avsomnad grupp på Facebook. Kunde vi stöpa om den för att få nya insikter om vad som rör sig i bibliotekssektorn? Vägen till ett svar på frågan blev kort och krokig – men nu hoppas jag att vi har hittat fram.

10 okt 2024 • 2 min

Reportage

Ljudboken har tagit över

Ljudböcker säljer bäst, mer tid läggs på lyssning än på läsning, några av de mest framgångsrika författarna publiceras bara digitalt. Papprets dominans har brutits. Utom på biblioteken.

9 okt 2024 • 10 min

Nyheter

Fokus på livet ska slå hål på fördomar

Med fokus på judiskt liv, i stället för på förintelse och död, vill resursbiblioteket för jiddisch öka förståelsen och minska fördomarna mot judar. Ett år efter Hamas attack på judar i Israel kämpar svenska judar mot eskalerande antisemitism.

7 okt 2024 • 4 min

Nyheter

Över 700 deltar i vecka mot bokförbud

Bröderna Lejonhjärta, Hungerspelen och The handmaid's tale. Det är bara några av alla böcker som har förbjudits i något sammanhang. I veckan riktas särskilt fokus på alla förbjudna böcker.

4 okt 2024 • < 1 min