Fjärrlånen undersöks i filmformat

20 dec 2023 • 3 min

Går det att göra en film som är både underhållande och informativ, om fjärrlån? Sebastian Harrison och Frida Lindkvist, bibliotekarier i Kävlinge, trodde på idén och det blev, med hjälp av Region Skåne, en halvtimmeslång film där de två undersöker fjärrlånesituationen.

Under pandemin 2020 förändrades förutsättningarna för biblioteket i Kävlinge i västra Skåne, liksom för många andra bibliotek. Plötsligt blev det svårare att få tag på medier eftersom nya fjärrlåneregler infördes.

En konflikt uppstod då biblioteken i Malmö ville inte låna ut mer till de andra biblioteken runt om i Skåne och det kom ”lite som en chock” för personalen i Kävlinge.

– Vi blev förvånade, vi förstod inte riktigt varför. Förklaringen var då att de hade personalbrist, säger Sebastian Harrison nu, tre år senare.

Malmöbiblioteken hade tröttnat på extraarbetet, på att inte få någon kompensation för den roll som Sebastian Harrison beskriver som ett slags lånecentral.

Han och kollegan Frida Lindkvist bestämde sig för att göra en film om just fjärrlån, för att de ville lära sig göra film, för att de vill jobba mer med det i den ordinarie verksamheten. Men de ville också förstå bakgrunden till varför biblioteken i Malmö och Lund resonerade som de gjorde och film är ett bra sätt att lyfta torra biblioteksämnen menar filmmakarna.

Filmen, som är lågmäld men underhållande, består bland annat av intervjuer med låntagare, bibliotekschefer, bibliotekarier och med Oskar Laurin, enhetschef för bibliotekens samverkan på Kungliga biblioteket.

– Vi var lite oroliga över vad filmen skulle leda till. Vi ville inte heller göra någon upprörd. Biblioteken i Malmö till exempel. Ingen från Malmö har tagit någon kontakt med mig eller med Frida. Vi intervjuade inte dem i filmen. Det har vi fått lite kritik för och det borde vi ha gjort. Av olika skäl blev det inte av, förklarar Sebastian Harrison.

Han tycker och tror att man när man har sett filmen förstår lite mer om varför biblioteken i Malmö fattade fjärrlånsbeslutet, att deras perspektiv kommer fram i filmen ändå.

– Men det hade varit en bättre film om de hade blivit intervjuade, säger Sebastian Harrison.

Vi som blev över, som filmen heter, har bland annat visats på Stora utvecklingsdagen i Skåne, Sud 2023. Den har använts som diskussionsunderlag för Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå och Kungliga biblioteket vill använda filmen som underlag för det pågående regeringsuppdraget om stärkt samverkan.

Sanna Fries, bibliotekschef i Kävlinge, intervjuas i filmen.

Region Skånes kulturförvaltning medfinansierar de dagliga medietransporterna mellan bibliotek i Skåne. Den tjänsten som innebär att böcker skickas mellan biblioteken betalar även själva biblioteken för. Men det samarbetet är Malmö inte en del av.

Sebastian Harrison säger att Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå har understrukit att det går att beställa böcker därifrån, oavsett om boken finns i någon närliggande kommun.

– Det är jättebra att det går att beställa därifrån men det är väldigt långt dit från oss så det känns orimligt att beställa därifrån hela tiden. Kävlinge bibliotek har allt att vinna på samarbete för vi är i en sårbar position som ett litet bibliotek. Vi har inte möjlighet att ha några större magasin så vi måste gallra bort äldre böcker och därmed är vi beroende av fjärrlånen, säger Sebastian Harrison.

Han lägger till att de kan låna av till exempel Helsingborg och Kristianstad och av universitetsbiblioteken. Han funderar på om det skulle vara en lösning att folkbibliotek som Malmö till exempel, skulle kunna kompenseras för sin medverkan vid fjärrlån. Han konstaterar samtidigt att situationen har lugnat ner sig. Han och kollegorna i Kävlinge kollar utbudet över hela landet numera vilket gör att det i nästa steg blir längre transportsträckor.

Tereza Franzén är kommunikatör på biblioteken i Malmö och svarar i ett mail att biblioteken i Malmö ”absolut ägnar sig åt fjärrlån. Dock beslutade vi att under 2022 inte längre ingå i regionens avtal om transporter. Anledningen är att transporterna går tomma relativt ofta efter att vår fjärrlånepolicy justerades våren 2020”.

Fakta Biblioteken i Malmös fjärrlånepolicy ser ut så här

  • Lånar ej ut: Köpbara böcker utgivna de senaste fem åren, böcker med reservationskö, andra medietyper än böcker, samt böcker som finns på bibliotek som får del av Kungliga bibliotekets fjärrlånekompensation (till exempel Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå, högskole- och universitetsbibliotek).
  • Har ingen artikelservice.
  • Lånetid: 28 dagar med maximalt tre omlån (sker automatiskt om inte boken är reserverad).
  • Filmen finns att se på Youtube.
Då togs möjligheten bort för skånska bibliotek att själva reservera medier i biblioteken i Malmös katalog, en rest från då de var lånecentral. Numera går alla fjärrlånebeställningar via Libris och samma fjärrlånepolicy gäller för alla bibliotek i Sverige, påpekar Tereza Franzén.

I sitt mail skriver hon även att biblioteken inte vill bidra till onödig transport biblioteken mellan utan istället arbeta på mer hållbart sätt och skicka medier vid behov.

”Vi ser också att kostnaden som funnits kopplad till regiontransporterna bättre kan göra nytta på annat sätt för Malmöbon. Beslutet har inte påverkat låntagarnas möjlighet till fjärrlån i linje med policyn då biblioteken i Malmö fortsatt att låna ut och låna in som vanligt”.
Skillnaden är, menar hon, att alla fjärrlån, såväl inom som utom Skåne, postas med vanlig post.

Åter till de två bibliotekarierna i Kävlinge. De har fått blodad tand. Kanske blir nästa film en om e-medier, om hur dyrt det är för biblioteken och om det stora missnöje som finns kring dagens system.

– Det har varit ett problem länge så det vore intressant att titta närmare på, säger Sebastian Harrison.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min