Enkät: vinterpessimism på lärosätenas bibliotek

8 dec 2020 • 2 min

Universitets- och högskolebiblioteken är hittills mindre drabbade av pandemin än folkbiblioteken. Men de befarar större påverkan under de närmaste månaderna, visar svaren på Biblioteksbladets enkätundersökning.

Hur har pandemin påverkat antalet sjukskrivningar i april och i november?

Biblioteksbladet ställde frågan till landets folk- och lärosätesbibliotek. Svaren påvisar en skillnad mellan våren och hösten – och mellan olika typer av bibliotek.

Enligt enkätsvaren uppgick sjukskrivningstalen på folkbiblioteken till nästan 15 procent i april. Under samma tid var lärosätenas bibliotek betydligt mindre drabbade, med sjukskrivningstal på knappt 5 procent.

I november låg sjukskrivningarna på drygt 10 procent på folkbiblioteken medan lärosätenas siffra uppgick till lite drygt 3 procent.

Pandemins följder har uppenbart varit påtagliga för folkbiblioteken. Frågan om i vilken grad detta har lett till inskränkningar i verksamheten, har besvarats på en skala från 0 till 100 där 0 betyder ”inte alls” och 100 betyder ”i hög grad”.

Medelvärde för folkbiblioteken landar på 94.

Motsvarande värde för lärosätenas betydligt mindre drabbades bibliotek är 77.

 

Vilka är då utsikterna inför vintern enligt samma skala?

Folkbiblioteken är mer positiva (värde: 30) i sin bedömning av risken för att pandemin leder till inskränkningar i verksamheten under de närmaste månaderna, än de hittills mindre drabbade lärosätesbiblioteken (40,5).

En fråga handlade om vilken stöttning biblioteken har fått av sina huvudmän, alltså kommuner respektive lärosäten, sedan pandemin bröt ut.

Av folkbiblioteken svarar tio procent att de inte anser att stöttningen har varit tillräcklig. I fritextsvaren från dessa bibliotek märks bland annat avsaknad av tydlighet och långsiktighet, bristfällig kommunikation inför beslut om nedstängning och oförståelse för bibliotekspersonalens situation och oro över att exponeras för smitta.

Svaren från de verksamheter som tvärtom anser att stöttningen har fungerat bra handlar om god dialog, lyhördhet för önskemål och skyddsåtgärder som snabbt kommit på plats.

Av de högskole- och universitetsbibliotek som besvarat Biblioteksbladets enkät är det bara ett som anger att stöttningen från bibliotekets huvudman inte har varit tillräcklig.

Biblioteksbladets enkät skickades till de centrala mejladresserna i samtliga kommuner samt till 35 universitet och högskolor för vidare befordran till bibliotekscheferna. Frågorna besvarades av 134 folkbibliotek och 21 lärosätesbibliotek.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Högerextrem våg mot tyska bibliotek

Kritiska granskningar av högerextrema grupper och den gröna politikern Annalena Baerbocks självbiografi finns bland de böcker som har förstörts. Ett bibliotek i Berlin möter problemet genom att bjuda in författare förstörda böcker för att de ska få diskutera sina idéer.

15 feb 2024 • 2 min

Essä

Grattis på 60-årsdagen!

AI har funnits längre än många av oss har levt, ändå är det först nu som teknologin väcker upphetsad debatt. I stället för att bli skrämda borde vi se de grå vardagsnyttorna, skriver Lars Ilshammar.

14 feb 2024 • 7 min

Nyheter

"Vi är inga gränspoliser"

Göteborg är en av flera kommuner som har markerat mot förslaget om anmälningsplikt. Det har tagits väl emot bland personalen på biblioteken. ”Det känns skönt att vi står eniga”, säger Kristian Schultz, bibliotekarie i Göteborg.

13 feb 2024 • 2 min