Enkät: vinterpessimism på lärosätenas bibliotek

8 dec 2020 • 2 min

Universitets- och högskolebiblioteken är hittills mindre drabbade av pandemin än folkbiblioteken. Men de befarar större påverkan under de närmaste månaderna, visar svaren på Biblioteksbladets enkätundersökning.

Hur har pandemin påverkat antalet sjukskrivningar i april och i november?

Biblioteksbladet ställde frågan till landets folk- och lärosätesbibliotek. Svaren påvisar en skillnad mellan våren och hösten – och mellan olika typer av bibliotek.

Enligt enkätsvaren uppgick sjukskrivningstalen på folkbiblioteken till nästan 15 procent i april. Under samma tid var lärosätenas bibliotek betydligt mindre drabbade, med sjukskrivningstal på knappt 5 procent.

I november låg sjukskrivningarna på drygt 10 procent på folkbiblioteken medan lärosätenas siffra uppgick till lite drygt 3 procent.

Pandemins följder har uppenbart varit påtagliga för folkbiblioteken. Frågan om i vilken grad detta har lett till inskränkningar i verksamheten, har besvarats på en skala från 0 till 100 där 0 betyder ”inte alls” och 100 betyder ”i hög grad”.

Medelvärde för folkbiblioteken landar på 94.

Motsvarande värde för lärosätenas betydligt mindre drabbades bibliotek är 77.

 

Vilka är då utsikterna inför vintern enligt samma skala?

Folkbiblioteken är mer positiva (värde: 30) i sin bedömning av risken för att pandemin leder till inskränkningar i verksamheten under de närmaste månaderna, än de hittills mindre drabbade lärosätesbiblioteken (40,5).

En fråga handlade om vilken stöttning biblioteken har fått av sina huvudmän, alltså kommuner respektive lärosäten, sedan pandemin bröt ut.

Av folkbiblioteken svarar tio procent att de inte anser att stöttningen har varit tillräcklig. I fritextsvaren från dessa bibliotek märks bland annat avsaknad av tydlighet och långsiktighet, bristfällig kommunikation inför beslut om nedstängning och oförståelse för bibliotekspersonalens situation och oro över att exponeras för smitta.

Svaren från de verksamheter som tvärtom anser att stöttningen har fungerat bra handlar om god dialog, lyhördhet för önskemål och skyddsåtgärder som snabbt kommit på plats.

Av de högskole- och universitetsbibliotek som besvarat Biblioteksbladets enkät är det bara ett som anger att stöttningen från bibliotekets huvudman inte har varit tillräcklig.

Biblioteksbladets enkät skickades till de centrala mejladresserna i samtliga kommuner samt till 35 universitet och högskolor för vidare befordran till bibliotekscheferna. Frågorna besvarades av 134 folkbibliotek och 21 lärosätesbibliotek.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Dansk encyklopedi ratar Meta

Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.

13 jan 2025 • 2 min

Kommentar

SvD:s ledarsida klipper och klistrar

I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.

11 jan 2025 • 3 min

Nyheter

Uppskjuten tillgänglighet

EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.

7 jan 2025 • < 1 min

Essä

Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar

Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”

7 jan 2025 • 5 min