Enkät: vinterpessimism på lärosätenas bibliotek
8 dec 2020 • 2 min
Universitets- och högskolebiblioteken är hittills mindre drabbade av pandemin än folkbiblioteken. Men de befarar större påverkan under de närmaste månaderna, visar svaren på Biblioteksbladets enkätundersökning.
Hur har pandemin påverkat antalet sjukskrivningar i april och i november?
Biblioteksbladet ställde frågan till landets folk- och lärosätesbibliotek. Svaren påvisar en skillnad mellan våren och hösten – och mellan olika typer av bibliotek.
Enligt enkätsvaren uppgick sjukskrivningstalen på folkbiblioteken till nästan 15 procent i april. Under samma tid var lärosätenas bibliotek betydligt mindre drabbade, med sjukskrivningstal på knappt 5 procent.
I november låg sjukskrivningarna på drygt 10 procent på folkbiblioteken medan lärosätenas siffra uppgick till lite drygt 3 procent.
Pandemins följder har uppenbart varit påtagliga för folkbiblioteken. Frågan om i vilken grad detta har lett till inskränkningar i verksamheten, har besvarats på en skala från 0 till 100 där 0 betyder ”inte alls” och 100 betyder ”i hög grad”.
Medelvärde för folkbiblioteken landar på 94.
Motsvarande värde för lärosätenas betydligt mindre drabbades bibliotek är 77.
Vilka är då utsikterna inför vintern enligt samma skala?
Folkbiblioteken är mer positiva (värde: 30) i sin bedömning av risken för att pandemin leder till inskränkningar i verksamheten under de närmaste månaderna, än de hittills mindre drabbade lärosätesbiblioteken (40,5).
En fråga handlade om vilken stöttning biblioteken har fått av sina huvudmän, alltså kommuner respektive lärosäten, sedan pandemin bröt ut.
Av folkbiblioteken svarar tio procent att de inte anser att stöttningen har varit tillräcklig. I fritextsvaren från dessa bibliotek märks bland annat avsaknad av tydlighet och långsiktighet, bristfällig kommunikation inför beslut om nedstängning och oförståelse för bibliotekspersonalens situation och oro över att exponeras för smitta.
Svaren från de verksamheter som tvärtom anser att stöttningen har fungerat bra handlar om god dialog, lyhördhet för önskemål och skyddsåtgärder som snabbt kommit på plats.
Av de högskole- och universitetsbibliotek som besvarat Biblioteksbladets enkät är det bara ett som anger att stöttningen från bibliotekets huvudman inte har varit tillräcklig.
Biblioteksbladets enkät skickades till de centrala mejladresserna i samtliga kommuner samt till 35 universitet och högskolor för vidare befordran till bibliotekscheferna. Frågorna besvarades av 134 folkbibliotek och 21 lärosätesbibliotek.
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer