Enkät: vinterpessimism på lärosätenas bibliotek

8 dec 2020 • 2 min

Universitets- och högskolebiblioteken är hittills mindre drabbade av pandemin än folkbiblioteken. Men de befarar större påverkan under de närmaste månaderna, visar svaren på Biblioteksbladets enkätundersökning.

Hur har pandemin påverkat antalet sjukskrivningar i april och i november?

Biblioteksbladet ställde frågan till landets folk- och lärosätesbibliotek. Svaren påvisar en skillnad mellan våren och hösten – och mellan olika typer av bibliotek.

Enligt enkätsvaren uppgick sjukskrivningstalen på folkbiblioteken till nästan 15 procent i april. Under samma tid var lärosätenas bibliotek betydligt mindre drabbade, med sjukskrivningstal på knappt 5 procent.

I november låg sjukskrivningarna på drygt 10 procent på folkbiblioteken medan lärosätenas siffra uppgick till lite drygt 3 procent.

Pandemins följder har uppenbart varit påtagliga för folkbiblioteken. Frågan om i vilken grad detta har lett till inskränkningar i verksamheten, har besvarats på en skala från 0 till 100 där 0 betyder ”inte alls” och 100 betyder ”i hög grad”.

Medelvärde för folkbiblioteken landar på 94.

Motsvarande värde för lärosätenas betydligt mindre drabbades bibliotek är 77.

 

Vilka är då utsikterna inför vintern enligt samma skala?

Folkbiblioteken är mer positiva (värde: 30) i sin bedömning av risken för att pandemin leder till inskränkningar i verksamheten under de närmaste månaderna, än de hittills mindre drabbade lärosätesbiblioteken (40,5).

En fråga handlade om vilken stöttning biblioteken har fått av sina huvudmän, alltså kommuner respektive lärosäten, sedan pandemin bröt ut.

Av folkbiblioteken svarar tio procent att de inte anser att stöttningen har varit tillräcklig. I fritextsvaren från dessa bibliotek märks bland annat avsaknad av tydlighet och långsiktighet, bristfällig kommunikation inför beslut om nedstängning och oförståelse för bibliotekspersonalens situation och oro över att exponeras för smitta.

Svaren från de verksamheter som tvärtom anser att stöttningen har fungerat bra handlar om god dialog, lyhördhet för önskemål och skyddsåtgärder som snabbt kommit på plats.

Av de högskole- och universitetsbibliotek som besvarat Biblioteksbladets enkät är det bara ett som anger att stöttningen från bibliotekets huvudman inte har varit tillräcklig.

Biblioteksbladets enkät skickades till de centrala mejladresserna i samtliga kommuner samt till 35 universitet och högskolor för vidare befordran till bibliotekscheferna. Frågorna besvarades av 134 folkbibliotek och 21 lärosätesbibliotek.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Startar bibliotek för social rättvisa

Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.

28 mar 2023 • 2 min

Debatt

Behövs folkbibliotekens eget museum?

Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.

27 mar 2023 • 3 min

Nyheter

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns

Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.

23 mar 2023 • 2 min

Krönika

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan

Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.

17 mar 2023 • 2 min