Enkät: vinterpessimism på lärosätenas bibliotek

8 dec 2020 • 2 min

Universitets- och högskolebiblioteken är hittills mindre drabbade av pandemin än folkbiblioteken. Men de befarar större påverkan under de närmaste månaderna, visar svaren på Biblioteksbladets enkätundersökning.

Hur har pandemin påverkat antalet sjukskrivningar i april och i november?

Biblioteksbladet ställde frågan till landets folk- och lärosätesbibliotek. Svaren påvisar en skillnad mellan våren och hösten – och mellan olika typer av bibliotek.

Enligt enkätsvaren uppgick sjukskrivningstalen på folkbiblioteken till nästan 15 procent i april. Under samma tid var lärosätenas bibliotek betydligt mindre drabbade, med sjukskrivningstal på knappt 5 procent.

I november låg sjukskrivningarna på drygt 10 procent på folkbiblioteken medan lärosätenas siffra uppgick till lite drygt 3 procent.

Pandemins följder har uppenbart varit påtagliga för folkbiblioteken. Frågan om i vilken grad detta har lett till inskränkningar i verksamheten, har besvarats på en skala från 0 till 100 där 0 betyder ”inte alls” och 100 betyder ”i hög grad”.

Medelvärde för folkbiblioteken landar på 94.

Motsvarande värde för lärosätenas betydligt mindre drabbades bibliotek är 77.

 

Vilka är då utsikterna inför vintern enligt samma skala?

Folkbiblioteken är mer positiva (värde: 30) i sin bedömning av risken för att pandemin leder till inskränkningar i verksamheten under de närmaste månaderna, än de hittills mindre drabbade lärosätesbiblioteken (40,5).

En fråga handlade om vilken stöttning biblioteken har fått av sina huvudmän, alltså kommuner respektive lärosäten, sedan pandemin bröt ut.

Av folkbiblioteken svarar tio procent att de inte anser att stöttningen har varit tillräcklig. I fritextsvaren från dessa bibliotek märks bland annat avsaknad av tydlighet och långsiktighet, bristfällig kommunikation inför beslut om nedstängning och oförståelse för bibliotekspersonalens situation och oro över att exponeras för smitta.

Svaren från de verksamheter som tvärtom anser att stöttningen har fungerat bra handlar om god dialog, lyhördhet för önskemål och skyddsåtgärder som snabbt kommit på plats.

Av de högskole- och universitetsbibliotek som besvarat Biblioteksbladets enkät är det bara ett som anger att stöttningen från bibliotekets huvudman inte har varit tillräcklig.

Biblioteksbladets enkät skickades till de centrala mejladresserna i samtliga kommuner samt till 35 universitet och högskolor för vidare befordran till bibliotekscheferna. Frågorna besvarades av 134 folkbibliotek och 21 lärosätesbibliotek.

0 kommentarer

Senaste nytt

Forskning

Nytt ljus på lärosätesbiblioteken

Studenter och yrkesverksamma bibliotekarier, men även ledningarna för universitet och högskolor är målgruppen för en ny antologi om Sveriges lärosätesbibliotek. "Här vill vi ge en övergripande bild som saknats."

11 okt 2024 • 2 min

Kommentar

Därför har Biblioteksbladets coronagrupp bytt namn

Biblioteksbladet hade en stor men sedan länge avsomnad grupp på Facebook. Kunde vi stöpa om den för att få nya insikter om vad som rör sig i bibliotekssektorn? Vägen till ett svar på frågan blev kort och krokig – men nu hoppas jag att vi har hittat fram.

10 okt 2024 • 2 min

Reportage

Ljudboken har tagit över

Ljudböcker säljer bäst, mer tid läggs på lyssning än på läsning, några av de mest framgångsrika författarna publiceras bara digitalt. Papprets dominans har brutits. Utom på biblioteken.

9 okt 2024 • 10 min

Nyheter

Fokus på livet ska slå hål på fördomar

Med fokus på judiskt liv, i stället för på förintelse och död, vill resursbiblioteket för jiddisch öka förståelsen och minska fördomarna mot judar. Ett år efter Hamas attack på judar i Israel kämpar svenska judar mot eskalerande antisemitism.

7 okt 2024 • 4 min

Nyheter

Över 700 deltar i vecka mot bokförbud

Bröderna Lejonhjärta, Hungerspelen och The handmaid's tale. Det är bara några av alla böcker som har förbjudits i något sammanhang. I veckan riktas särskilt fokus på alla förbjudna böcker.

4 okt 2024 • < 1 min