”Meröppet är en revolution”
2 jun 2017 • 2 min
Meröppet gillas av användare och politiker. Det är fack och bibliotekspersonal som håller emot, säger den danske biblioteksforskaren Carl Gustav Johannsen som ser reformen växa över världen.
Medan ”meröppet bibliotek” introducerades i Danmark 2004 har konceptet fått stort genomslag i norra Europa och nu spridit sig också långt utanför dess gränser. ”Det är ingenting mindre än en revolution”, menar Carl Gustav Johannsen, lektor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Köpenhamns universitet, i sin nya bok Staff-Less Libraries: Innovative Staff Design.
Så vad är det som gjort det meröppna biblioteket så populärt?
I boken, som tar ett brett grepp om fenomenet men fokuserar på folkbiblioteket och ett nordiskt perspektiv, radar Carl Gustav -Johannsen upp fördelarna. På individnivå är de uppenbara: ett koncept där biblioteket håller öppet också när personalen gått hem jämförs av författaren med en streamingtjänst, flexibelt och fokuserat på ökad användarvänlighet.
Men den utökade öppenheten har också vidare positiva demokratiska implikationer. Den gör biblioteket till ett mer tillgängligt mötesrum för såväl individer som organisationer, och det stärker antagligen tilliten, samordningen och samarbetet för det gemensamma bästa i samhället.
– Många studier har visat att biblioteket bidrar till att stärka det sociala kapitalet i samhället. Ett antal framstående nordiska kulturantropologiska forskare tror att detsamma gäller för de öppna självstyrda biblioteken.
Finns det då inga nackdelar med det obemannade biblioteket? Risker?
Jodå. En invändning mot trenden, vanlig särskilt i Tyskland men förekommande också i Sverige, Storbritannien och Danmark, är risken för vandalism. Och sådan har förekommit, bekräftar Carl Gustav Johannsen, om än i mindre utsträckning än somliga kritiker väntat sig.
– Empiriska studier från Danmark har visat att inga bibliotek har upplevt vandalism i ”betydande omfattning”, men att cirka 20 procent har gjort det i ”begränsad omfattning”. Data från andra länder med öppna bibliotek, som Finland, Norge, Sverige och Storbritannien, pekar i samma riktning.
En kanske mer allvarlig kritik mot det meröppna konceptet är att det skulle kunna leda till minskade resurser och mindre personal. Om biblioteket fungerar utan bemanning – varför då betala dyrt för en?
– Risken är verkligen närvarande. Det finns exempel på minskningar av resurser, men det finns också exempel på motsatsen: att framgångsrika öppna bibliotek innebär ökad synlighet och därmed ökad politisk uppmärksamhet och ökat stöd till biblioteket. Det saknas dock för närvarande noggranna studier av långsiktiga effekter på personalen av utökade öppettider.
För den politiker som frestas att dra åt svångremmen finns dock varnande exempel.
– I Ikast-Brande i Danmark ledde införandet av öppna bibliotek till en nedgång i besök och lån, och det berodde utan tvekan till stor del på att biblioteken var självbetjänande under hela tiden det var öppet.
Invändningarna mot meröppet kommer från flera håll, som från bibliotekspersonal och deras fackföreningar. Kritik från bibliotekens användare är dock mer sällsynt.
– Den finns säkert, men det är förvånansvärt få exempel på den som jag har kunnat hitta. Användare och lokalpolitiker har i allmänhet varit entusiastiska.
Även hos den skeptiska bibliotekspersonalen förändras inställningen med tiden till det bättre, enligt undersökningar. Exempel från Skåne visar att personalens inledande misstänksamhet minskat när det meröppna biblioteket väl genomförts. Liknande erfarenheter finns i Vanda i Finland och i städer som Oslo och Spydeberg i Norge. Också i England och Amerika är utvärderingarna från de – hittills – relativt få meröppna biblioteken positiva.
Revolutionen lär alltså fortsätta.
– Jag och de flesta bibliotekarier jag har talat med, från flera länder, tror alla på en fortsatt utveckling och spridning globalt.
Senaste nytt
Förbjudna böcker uppmärksammas på norska – ”fantastiskt gensvar”
För första gången hakar hela Norge på Banned books week, men i norskt namn. Gensvaret har varit enormt, berättar initiativtagare på Oslo universitetsbibliotek.
8 okt 2024 • 3 min
Efter ett år av krig – ”Skrämmande tyst”
I våras kritiserade bibliotekarien Soledad Cartagena sina kollegor runtom i landet för passivitet om kriget mellan Israel och Hamas. Vad har hänt sedan dess?
7 okt 2024 • 3 min
Fokus på livet ska slå hål på fördomar
Med fokus på judiskt liv, i stället för på förintelse och död, vill resursbiblioteket för jiddisch öka förståelsen och minska fördomarna mot judar. Ett år efter Hamas attack på judar i Israel kämpar svenska judar mot eskalerande antisemitism.
7 okt 2024 • 3 min
Över 700 deltar i vecka mot bokförbud
Bröderna Lejonhjärta, Hungerspelen och The handmaid's tale. Det är bara några av alla böcker som har förbjudits i något sammanhang. I veckan riktas särskilt fokus på alla förbjudna böcker.
4 okt 2024 • < 1 min
Efter Stärkta bibliotek: ”Utmaning att bibehålla framstegen”
Det statliga stödet Stärkta bibliotek var framgångsrikt, konstaterar Kulturrådet. Nu kvarstår en utmaning i att bibehålla och vidareutveckla de framsteg som blev möjliga tack vare stödet.
3 okt 2024 • < 1 min
V och C efterlyser skarpare lagstiftning om skolbibliotek
Både Vänsterpartiet och Centerpartiet vill se skarpare skrivningar i nya lagen om vilka skolor som kan undantas från kravet på att ha bemannat skolbibliotek.
2 okt 2024 • < 1 min
Internet Archive fällt för pandemibibliotek
Efter ett utslag i domstol reducerar just nu Internet Archive mängden tillgängliga böcker. I ett uttalande skriver arkivets grundare Brewster Kahle att han respekterar domstolen men står fast vid målet att göra skapa nätåtkomst till all kunskap.
2 okt 2024 • 2 min
Hon tar kampen mot bokförbuden
Situationen för bibliotekarier hårdnar på många håll i USA. I ett besök på Bokmässan berättade Tricina Strong-Beebe, skolbibliotekarie i New Jersey, om trakasserierna. Men också om det bästa vapnet mot förbudsivrarna.
1 okt 2024 • 3 min
Äldre äldre i digitalt utanförskap
Hur mår svenskarna på internet år 2024? Både bra och dåligt, visar Internetstiftelsens årliga rapport. Gladast är Facebook-användare i pensionsåldern, medan 00-talisterna lever utsatt på sociala medier och de allra äldsta behöver stort digitalt stöd.
30 sep 2024 • 3 min
Ny bok om samisk kultur till hjälp för bibliotekarier
Med kortfattad och konkret information vill Hanna Schimmer ge folkbiblioteken enkla verktyg för att förbättra sin verksamhet gentemot den samiska befolkningen med nysläppta boken Nya stigar. ”Ingen ska kunna säga att de inte har tid att läsa.”
27 sep 2024 • 2 min
Agnes Török ny läsambassadör
Traditionsenligt presenterades den nya läsambassadören på Bokmässan. Agnes Török heter den som ska ta över uppdraget att väcka nyfikenhet och intresse för läsning och litteratur.
26 sep 2024 • 2 min
Nya lagkrav på tillgänglighet – hur påverkas biblioteken?
Nästa sommar införs nya lagen om tillgänglighet. En del i den är att alla e-böcker ska vara tillgängliga för personer med olika typer av funktionsnedsättning, något som ställer stora krav på både bibliotek och förlag. ”Kommer att kräva en del av oss alla.”
26 sep 2024 • 2 min
0 kommentarer