Populära sagostunder med dragqueens

Intresset för att höra dragqueens läsa sagor har varit stort på Stockholms stadsbibliotek. Nu ska konceptet spridas. ”Det finns en enorm efterfrågan på barnkultur som inte håller fasta könsroller”, säger initiativtagaren Petter Wallenberg.

Carnita Molida kommer in genom en sidodörr och slår sig ner i mitten av sagorummet på Stockholms stadsbibliotek. Med spansk brytning börjar Karnita Molida läsa högt ut sagan Grodan och kärleken, skrien av Max Velthuijs. Runtomkring sitter barn mellan 3-7 år och lyssnar.

– Kärleken har inte några gränser, man får tycka om vem man vill, säger Carnita Molida, Carlos Romeo-Cruzs alter ego.

Det här är den sista sagoläsningen med dragqueens för i år. Intresset har varit massivt. Till en början var fyra tillfällen inbokade under hösten, men de blev snabbt fullbokade och antalet utökades med ytterligare fyra tillfällen.

– Det är väldigt kul att läsa sagor för barnen. Grupperna skiljer sig mycket åt från varandra, min första grupp i dag pratade mycket och kom fram direkt, den här gruppen var lite blygare. Men det är fint att få läsa högt för dem, de reflekterar inte alls över att man är drag utan ser bara en person som läser högt, säger Carlos Romeo-Cruz.

Konceptet med dragartister som läser sagor för barn kommer från USA. Initiativtagare till den svenska versionen av ”Bland drakar och dragqueens” är Petter Wallenberg, regissör och producent. Han har ordnat så att tre av landets mest kända dragartister, Carnita Molida, Robert Fux och Inga Tvivel, varit med.

– Jag ville ta tillbaka sagoläsandet och skapa ett möte mellan barn och dragartister som annars inte skulle ske. Jag har också märkt av att det finns en enorm efterfrågan på barnkultur som inte håller på med fasta könsroller och stereotyper, säger han.

Men trots det stora intresset har biblioteket få ta emot kritiska frågor från ett par personer som bland annat skrivit och frågat varför biblioteket ”utsätter våra barn för det här”.

– Det här konceptet utmanar vuxnas fördomar. Vi har inte haft ett enda barn som reflekterat över att det skulle vara något konstigt, de är bara fascinerade av sagan och stunden, säger Petter Wallenberg.

Patrik Schylstöm är bibliotekarie och programansvarig på biblioteket.

– Vanligtvis brukar våra sagostunder generera 5-15 besökare, och på dessa tillfällen har det kommit i snitt 30 besökare. Det är verkligen en succé, säger han.

Tillsammans kollegorna på biblioteket har han satt ihop en boktipslista med förslag på normkreativa böcker (listan finns här, öppnas som PDF). Efter sagostunden får de vuxna ta med sig listan hem.

– Det har hänt mycket när det gäller normkreativa böcker på sista tiden, men när det kommer till bibliotekens programverksamhet finns det mycket kvar att jobba med. Det här är ett rejält första steg framåt, säger Patrik Schylström.

I vår fortsätter projektet. Åtta nya tillfällen är inbokade och planen är att sagostunderna också ska hållas på flera bibliotek i Stockholm.