Folkbibliotekens ekonomi: Vem räknar rätt?
1 mar 2022 • 3 min
Folkbibliotekens ekonomi krymper, enligt en rapport beställd av Svensk biblioteksförening. Det stämmer inte, många kommuner lägger tvärtom mer pengar på biblioteken, hävdar Erik Peurell från SKR och får svar av rapportens författare Åsa Plesner.

I juni förra året kom Svensk biblioteksförenings rapport Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan 2000: en översikt, gjord av Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans.
Rapporten visar att majoriteten av landets folkbibliotek måste driva sin verksamhet på samma nivå som tidigare år, men med mindre pengar. Många tvingas hämta pengar från Stärkta bibliotek, som ju är ett tillfälligt statligt stöd tänkt att fasas ut. Risken är därför stor att folkbiblioteken inte kan fullfölja sitt uppdrag.
För tre veckor sedan publicerade Biblioteksbladet en artikel med rubriken ”Strypt budget på ett av tio bibliotek”. Här refereras bland annat till rapporten. Det fick Erik Peurell, handläggare på avdelningen för samhällsbyggnad på Sverige kommuner och regioner (SKR), att reagera. Han menar att slutsatserna som dras om bibliotekens ekonomi inte överensstämmer med verkligheten.
– Metoderna som använts för att beräkna kommunernas kostnader för bibliotek blir inte riktigt rättvisande. Att påstå att bibliotekens ekonomi har krympt är helt enkelt inte sant. Den officiella statistiken från SCB visar att nettokostnaderna i själva verket har ökat under den beskrivna perioden.

Erik Peurell vänder sig alltså dels mot innehållet i Svensk biblioteksförenings rapport från juni förra året, dels mot delar av innehållet i artikeln i Biblioteksbladet som bygger på tidningens enkätundersökning om folkbibliotekens resurser 2022.
– Rubriken är att vart tionde bibliotek får minskad budget 2022 jämfört med året innan. Längre bak i artikeln hänvisas till samma enkät som gjordes 2019 och 2020. Ett faktum som inte nämns är att båda de åren var det fler bibliotek som fick ökad budget under de åren, än som fick minskad.
– Jag förstår att Svensk biblioteksförening och Biblioteksbladet väljer den här vinkeln för att visa på ett viktigt problem. Men från SKR:s sida måste vi påpeka att det faktiskt är fler kommuner som ökat nettokostnaderna för biblioteken än som minskat den.
Erik Peurell menar att rapporten visar ett tänkt tillstånd istället för ett faktiskt.
– För att resultatet ska bli rättvisande hade man behövt gå djupare och se vad som faktiskt hänt med kommunernas nettokostnader för biblioteken. Kostnaderna har de facto ökat även jämfört med inflationen, men om de inte ökat i samma utsträckning som andra utgifter – vad beror det på? Är det skolan eller äldreomsorgen eller något annat som tagit en större del av budgeten? Från SKR:s sida måste vi se hela bilden.

Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans, som gjort rapporten på uppdrag av Svensk biblioteksförening, menar att Erik Peurell och SKR tagit delar av rapporten ur sitt sammanhang och inte förstått det övergripande syftet:
– Syftet med rapporten var att analyserna av landets alla kommuner (där nettokostnader för biblioteken, litteraturinköp samt personaltäthet beskrivs) ska fungera som ett diskussionsunderlag för bibliotekschefer, lokalpolitiker och andra som är intresserade. Den är inte tänkt som en färdig debattinlaga, utan som utgångspunkt för just en sådan djupare analys som Erik Peurell efterfrågar.
Vad gäller Erik Peurells påstående att kommunernas genomsnittliga utgifter för biblioteken inte har krympt, svarar Åsa Plesner:
– Så här skriver jag i rapporten: ”Det här är inte en besparing, i bemärkelsen att biblioteken har fått färre kronor per år. Det är en omprioritering, på så sätt att biblioteken inte har hängt med i kommunernas allmänna ekonomiska underlag.”
Avslutningsvis kommenterar Åsa Plesner hur metoden presenteras i rapporten:
– I inledningen redovisas kort tre sätt att analysera kostnadsutvecklingen. Det är en sida i en rapport på knappt 300 sidor. Det var inte centralt att göra en tekniskt detaljerad text här.
Senaste nytt

Dik: Varför är ministern så tyst?
Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?
28 jun 2022 • 2 min

Inga svar om bemannade skolbibliotek – än
Inga utfästelser, men gärna samma debatt i riksdagens kammare efter höstens val. Det var skolminister Lina Axelsson Kihlbloms svar på Annika Hirvonens fråga om bemannade skolbibliotek.
27 jun 2022 • 2 min

Personal kräver utökade öppettider – för säkerheten
Utökade öppettider på bibliotek i Philadelphia skulle skapa ett säkrare samhälle, anser bibliotekspersonal som protesterar mot underbemanningen.
27 jun 2022 • < 1 min

Kritik mot utebliven satsning på digitalisering
Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”
23 jun 2022 • < 1 min
Digital programscen lanseras på biblioteket
Stockholms stadsbibliotek lanserar nu Biblioteket Play, en digital programscen. Planen är att nästa år bredda plattformen för samarbete med andra bibliotek runt om i landet.
23 jun 2022 • < 1 min

Internet archive till rättegång i oktober
Internet archive, det digitala nödlägesbiblioteket som erbjöd fri tillgång till miljoner böcker under pandemin, fick fyra stora amerikanska förlag att inleda en stämningsprocess. I oktober avgörs fallet i en federal domstol i New York.
22 jun 2022 • < 1 min

Avtalen som hotar öppen vetenskap
De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
21 jun 2022 • 5 min

KB ska ta fram nationell policy för öppen vetenskap
Regeringen ger Kungliga biblioteket ett nytt uppdrag i arbetet med att göra vetenskapen mer tillgänglig. Nästa höst ska en nationell policy presenteras för regeringen.
17 jun 2022 • < 1 min

Stort intresse för stärkt läsfrämjande
Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.
17 jun 2022 • 2 min

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten
Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folkbiblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksamheter.
17 jun 2022 • 7 min

Förslag: ökad möjlighet till digital forskning vid biblioteken
Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”
16 jun 2022 • 2 min

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien
Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.
15 jun 2022 • 2 min
0 kommentarer