Folkbibliotekens ekonomi krymper, enligt en rapport beställd av Svensk biblioteksförening. Det stämmer inte, många kommuner lägger tvärtom mer pengar på biblioteken, hävdar Erik Peurell från SKR och får svar av rapportens författare Åsa Plesner.

I juni förra året kom Svensk biblioteksförenings rapport Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan 2000: en översikt, gjord av Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans.

Rapporten visar att majoriteten av landets folkbibliotek måste driva sin verksamhet på samma nivå som tidigare år, men med mindre pengar. Många tvingas hämta pengar från Stärkta bibliotek, som ju är ett tillfälligt statligt stöd tänkt att fasas ut. Risken är därför stor att folkbiblioteken inte kan fullfölja sitt uppdrag.

För tre veckor sedan publicerade Biblioteksbladet en artikel med rubriken ”Strypt budget på ett av tio bibliotek”. Här refereras bland annat till rapporten. Det fick Erik Peurell, handläggare på avdelningen för samhällsbyggnad på Sverige kommuner och regioner (SKR), att reagera. Han menar att slutsatserna som dras om bibliotekens ekonomi inte överensstämmer med verkligheten.

– Metoderna som använts för att beräkna kommunernas kostnader för bibliotek blir inte riktigt rättvisande. Att påstå att bibliotekens ekonomi har krympt är helt enkelt inte sant. Den officiella statistiken från SCB visar att nettokostnaderna i själva verket har ökat under den beskrivna perioden.

Erik Peurell vänder sig alltså dels mot innehållet i Svensk biblioteksförenings rapport från juni förra året, dels mot delar av innehållet i artikeln i Biblioteksbladet som bygger på tidningens enkätundersökning om folkbibliotekens resurser 2022.

– Rubriken är att vart tionde bibliotek får minskad budget 2022 jämfört med året innan. Längre bak i artikeln hänvisas till samma enkät som gjordes 2019 och 2020. Ett faktum som inte nämns är att båda de åren var det fler bibliotek som fick ökad budget under de åren, än som fick minskad.

– Jag förstår att Svensk biblioteksförening och Biblioteksbladet väljer den här vinkeln för att visa på ett viktigt problem. Men från SKR:s sida måste vi påpeka att det faktiskt är fler kommuner som ökat nettokostnaderna för biblioteken än som minskat den.

Erik Peurell menar att rapporten visar ett tänkt tillstånd istället för ett faktiskt.

– För att resultatet ska bli rättvisande hade man behövt gå djupare och se vad som faktiskt hänt med kommunernas nettokostnader för biblioteken. Kostnaderna har de facto ökat även jämfört med inflationen, men om de inte ökat i samma utsträckning som andra utgifter – vad beror det på? Är det skolan eller äldreomsorgen eller något annat som tagit en större del av budgeten? Från SKR:s sida måste vi se hela bilden.

Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans, som gjort rapporten på uppdrag av Svensk biblioteksförening, menar att Erik Peurell och SKR tagit delar av rapporten ur sitt sammanhang och inte förstått det övergripande syftet:

– Syftet med rapporten var att analyserna av landets alla kommuner (där nettokostnader för biblioteken, litteraturinköp samt personaltäthet beskrivs) ska fungera som ett diskussionsunderlag för bibliotekschefer, lokalpolitiker och andra som är intresserade. Den är inte tänkt som en färdig debattinlaga, utan som utgångspunkt för just en sådan djupare analys som Erik Peurell efterfrågar.

Vad gäller Erik Peurells påstående att kommunernas genomsnittliga utgifter för biblioteken inte har krympt, svarar Åsa Plesner:

– Så här skriver jag i rapporten: ”Det här är inte en besparing, i bemärkelsen att biblioteken har fått färre kronor per år. Det är en omprioritering, på så sätt att biblioteken inte har hängt med i kommunernas allmänna ekonomiska underlag.”

Avslutningsvis kommenterar Åsa Plesner hur metoden presenteras i rapporten:

– I inledningen redovisas kort tre sätt att analysera kostnadsutvecklingen. Det är en sida i en rapport på knappt 300 sidor. Det var inte centralt att göra en tekniskt detaljerad text här.