Bibliotekschefer varnar för utvecklingen i USA
2 maj 2025 • < 1 min
Den akademiska friheten är under attack, skriver ett trettiotal företrädare för lärosätesbiblioteken, och varnar händelseutvecklingen i USA.

Det som sker i USA, med indragna medel till universitet som inte följer Donald Trumps direktiv, är ett sätt att forma forskningen politiskt, skriver bibliotekscheferna.
Regeringens utredning om individuell akademisk frihet är välkommen. Inte minst efter turerna i USA där Donald Trump har dragit in finansiering till universitet som inte följer hans krav. Det skriver 28 bibliotekschefer på högskolor och universitet tillsammans med Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Men de skickar också en uppmaning till utredaren om att inte glömma bort lärosätesbibliotekens roll. Biblioteken är nödvändiga för forskning och de utgör den basinfrastruktur som skapar förutsättning för den akademiska friheten, skriver de. ”Det är via biblioteken som forskning tillgängliggörs.”
Bibliotekscheferna uppmanar också regeringen att skyndsamt säkra tillgången till de internationella databaser som riskerar att försvinna som en följd av president Trumps politik i USA.
”Om universitetens frihet beskärs blir också den innovativa och modiga forskningen tillbakahållen och orolig i stället för fri och undersökande. En utveckling som i slutändan är negativ för hela samhället.”
3 kommentarer
Senaste nytt

Hat och hot, AI och skolbibliotek – se samtalen från Almedalen
Nu går det att se ett urval av paneldiskussionerna på Biblioteksarenan, scenen för biblioteksfrågor under årets Almedalsvecka. Med det önskar vi trevlig sommar!
3 jul 2025 • < 1 min

Samtal om samhälle, demokrati och bibliotek i Visby
Hur påverkas demokratin när studieförbunden måste dra ner på en tredjedel av verksamheten? Och är det okej att förolämpa varandra på nätet? Det och många fler frågor debatterades på Biblioteksarenan i Almedalen.
27 jun 2025 • 4 min

Stockholms satsning – frö till nationell e-plattform?
Biblioteket Play startades för att Stockholms stadsbiblioteks program skulle nå utanför det fysiska rummet. Målet är att det ska bli en gemensam plattform för biblioteken i Sverige.
27 jun 2025 • 4 min

Små resurser för att skydda kulturarvet
Underhållet är eftersatt på Ukrainas ledande nationalbibliotek. Behovet av digitalt bevarande är stort, men det stöd som har getts hittills är som droppar i havet.
25 jun 2025 • 5 min

Lag om säkerhet kan försvåra för bibliotek
2024 fanns det 342 integrerade folk- och skolbibliotek i Sverige. Frågan är hur många av dessa som påverkas när den nya lagen om säker skola börjar gälla den 1 juli.
24 jun 2025 • 3 min

Biblioteket öppet när campus stänger till följd av demonstrationer
Campus Blåsenhus på Uppsala universitet har flera gånger stängt för allmänheten på grund av att demonstranter tagit sig in. Då har biblioteket behövt påminna om att bibliotek ska vara öppna för alla.
23 jun 2025 • 3 min

Rysk litteratur förbjuds i Ukraina
Nästan 600 böcker i Ukraina har förbjudits för att de anses innehålla rysk propaganda. ”Syftar till att likvidera Ukrainas självständighet.”
19 jun 2025 • 2 min

Subtil underbemanning hotar tryggheten
För många symboliserar bibliotek det goda samhället. Men för att det ska fortsätta vara så måste all bibliotekspersonal arbeta under rimliga villkor, skriver Leodan Rodriguez.
18 jun 2025 • 3 min

En hel dag om bibliotek på Almedalens finaste scen
Biblioteksarenan är politikerveckans plats för samtal om bibliotek och frågor som rör dem. Notera onsdagen den 25 juni på Almedalsbibliotekets barnavdelning.
17 jun 2025 • < 1 min

Föreningen: Stora luckor i AI-kommissionens förslag
Svensk biblioteksförening uppskattar att AI-kommissionen ser bibliotekens potential när Sveriges befolkning ska folkbildas om AI. Men viktiga behov och utmaningar nämns inte ens i förslaget, skriver föreningen i sitt remissyttrande.
16 jun 2025 • 2 min

Bokprat ger hopp och känsla av normalitet
Ukrainska författare åker med böcker till bibliotek på krigshärjade och tidigare ockuperade platser. Biblioteksbladet var med på en resa i Tjernihiv-regionen.
16 jun 2025 • 11 min

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min
Hej!
Jag tyucker att det är en väldigt bra och intressant artikel. Utvecklingen i USA påverkar många av oss i den övriga världen. Både vad det gäller utvecklingen på biblioteken och utvecklingen på Universiteten, med indragna bidrag med m.m. om en motsätter sig Trumps politik. Inom bibliotekssektorn ser kraven ut att öka på censurering av viss litteratur. Tyvärr kommer väl påverkningen och styrningen att öka i många andra länder också, gällande bibliotek och Universitet/Högskolor! Min fråga och undran är vad vi i den övriga världen kan göra för att stödja våra utsatta kollegor i USA och för den delen i delar av den övriga världen? Jag arbetar själv som biblioteksassistent på Linneuniversitet.
Akademisk frihet låter ju fint, men om det som på många håll i USA i praktiken innebär att man låter universiteten bli en lekstuga för olika slags vänsteraktivister tycker jag det är självklart att skattebetalarna inte ska behöva vara med och bekosta verksamheten. Samma sak när vi pratar om bibliotek och olika former av kulturverksamhet. Frihet från politisk inblandning är enligt min mening något som rimligen kräver en motprestation i form av strikt professionalism. Men tyvärr är ju svaret från akademin, biblioteken och kulturen i stort när de angrips från höger som regel bara att bli än mer aktivistiska. Förmågan till självkritik lyser med sin frånvaro.
Att Donald Trump ägnat sig åt häpnadsväckande galenskaper sedan han återvände till vita huset har väl knappast undgått någon, men hans indragande av federalt stöd till vissa amerikanska läroverk är inte en av dem.
Jag finner det närmast barockt att man nu, efter åratal av kringskuren yttrandefrihet och akademisk frihet samt tolerans för trakasserier mot studenter med ”fel” hudfärg eller etnicitet på amerikanska universitet och högskolor, plötsligt blir uppbragd över vad man ser som inskränkningar på läroverkens frihet.
Var fanns representanterna för lärosätesbiblioteken, för att inte tala om alla journalister, opportunistiska politiker och grötmyndiga tyckare, när talare avbokades och portades från universiteten för att deras åsikter påstods göra studenterna ”unsafe”? Var fanns de när lärare tvingades be om ursäkt, uppmanades att avgå eller rentav avskedades för att de vägrade anpassa undervisningen efter de intersektionella ideologernas krav (med ett häpnadsväckande fall av många där en lärare i kinesiska tvingades be om ursäkt för att han yttrat ett kinesiskt ord som ”lät som” n-ordet)? Var fanns de när universitet som en gång i tiden ansågs tillhöra världens främsta toppade listorna över de mest ofria i hela USA? Var fanns de när man valde bort unga asiatisk-amerikanska studenter till förmån för sökanden med sämre betyg och meriter enbart för att de sistnämnda var svarta? Var fanns de när Harvards och Colombias rektorer, Claudine Gay och Minouche Shafik, avgick efter att ha grillats i senatsförhören över deras passiva delaktighet i den ökande våldsamma radikalismen på deras universitet?
I dagarna släppte t ex Harvard en egen rapport där de erkänner att makten på universitetet på senare år skiftat från den traditionella fakulteten till ”para-akademiska administratörer” som har ”spelat en alltför stor roll i politiseringen och radikaliserandet av det akademiska och dess intellektuella och ryktesmässiga nedgång.” Man säger vidare att Harvard utsatts för en intern ”ideologisk strävan att försvaga efterkrigstidens sociala konsensus om att antisemitism är en form av bias” samt bedrivit ”politisk undervisning som normaliserar antisemitism och gör den mainstream.”
Den amerikanska federala administrationen har inte inskränkt läroverkens undervisning. Däremot har de hotat att dra tillbaka federalt stöd till de universitet och högskolor som inte återställer den akademiska friheten, yttrandefriheten och maktfördelningen mellan fakultet och studenter. Vill man ha fortsatt ekonomiska bidrag från federal nivå krävs det även att de gör sig av med den ”antirasistiska” intersektionella ideologins järngrepp om läroplanen och antagningsprocessen. Det finns ingen lag som kräver att federala pengar måste betalas ut till universiteten. Vill läroverken fortsätta med att politisera undervisningen, underblåsa våldsam radikalism med siktet inställt på rättsstaten och den västerländska demokratin, så har de all rätt att fortsätta med det. De får helt enkelt göra det med hjälp av sina övriga generösa donatorer.
Harvards självrannsakan är dock ett friskhetstecken. De har förstått att de varit fel ute och börjat göra sig av med giftet. Framtiden vad gäller den akademiska friheten och yttrandefriheten på amerikanska universitet ser ljusare ut nu än på mycket länge.