Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
2 maj 2025 • < 1 min
Den akademiska friheten är under attack, skriver ett trettiotal företrädare för lärosätesbiblioteken, och varnar händelseutvecklingen i USA.
Det som sker i USA, med indragna medel till universitet som inte följer Donald Trumps direktiv, är ett sätt att forma forskningen politiskt, skriver bibliotekscheferna.
Regeringens utredning om individuell akademisk frihet är välkommen. Inte minst efter turerna i USA där Donald Trump har dragit in finansiering till universitet som inte följer hans krav. Det skriver 28 bibliotekschefer på högskolor och universitet tillsammans med Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Men de skickar också en uppmaning till utredaren om att inte glömma bort lärosätesbibliotekens roll. Biblioteken är nödvändiga för forskning och de utgör den basinfrastruktur som skapar förutsättning för den akademiska friheten, skriver de. ”Det är via biblioteken som forskning tillgängliggörs.”
Bibliotekscheferna uppmanar också regeringen att skyndsamt säkra tillgången till de internationella databaser som riskerar att försvinna som en följd av president Trumps politik i USA.
”Om universitetens frihet beskärs blir också den innovativa och modiga forskningen tillbakahållen och orolig i stället för fri och undersökande. En utveckling som i slutändan är negativ för hela samhället.”
3 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Hej!
Jag tyucker att det är en väldigt bra och intressant artikel. Utvecklingen i USA påverkar många av oss i den övriga världen. Både vad det gäller utvecklingen på biblioteken och utvecklingen på Universiteten, med indragna bidrag med m.m. om en motsätter sig Trumps politik. Inom bibliotekssektorn ser kraven ut att öka på censurering av viss litteratur. Tyvärr kommer väl påverkningen och styrningen att öka i många andra länder också, gällande bibliotek och Universitet/Högskolor! Min fråga och undran är vad vi i den övriga världen kan göra för att stödja våra utsatta kollegor i USA och för den delen i delar av den övriga världen? Jag arbetar själv som biblioteksassistent på Linneuniversitet.
Akademisk frihet låter ju fint, men om det som på många håll i USA i praktiken innebär att man låter universiteten bli en lekstuga för olika slags vänsteraktivister tycker jag det är självklart att skattebetalarna inte ska behöva vara med och bekosta verksamheten. Samma sak när vi pratar om bibliotek och olika former av kulturverksamhet. Frihet från politisk inblandning är enligt min mening något som rimligen kräver en motprestation i form av strikt professionalism. Men tyvärr är ju svaret från akademin, biblioteken och kulturen i stort när de angrips från höger som regel bara att bli än mer aktivistiska. Förmågan till självkritik lyser med sin frånvaro.
Att Donald Trump ägnat sig åt häpnadsväckande galenskaper sedan han återvände till vita huset har väl knappast undgått någon, men hans indragande av federalt stöd till vissa amerikanska läroverk är inte en av dem.
Jag finner det närmast barockt att man nu, efter åratal av kringskuren yttrandefrihet och akademisk frihet samt tolerans för trakasserier mot studenter med ”fel” hudfärg eller etnicitet på amerikanska universitet och högskolor, plötsligt blir uppbragd över vad man ser som inskränkningar på läroverkens frihet.
Var fanns representanterna för lärosätesbiblioteken, för att inte tala om alla journalister, opportunistiska politiker och grötmyndiga tyckare, när talare avbokades och portades från universiteten för att deras åsikter påstods göra studenterna ”unsafe”? Var fanns de när lärare tvingades be om ursäkt, uppmanades att avgå eller rentav avskedades för att de vägrade anpassa undervisningen efter de intersektionella ideologernas krav (med ett häpnadsväckande fall av många där en lärare i kinesiska tvingades be om ursäkt för att han yttrat ett kinesiskt ord som ”lät som” n-ordet)? Var fanns de när universitet som en gång i tiden ansågs tillhöra världens främsta toppade listorna över de mest ofria i hela USA? Var fanns de när man valde bort unga asiatisk-amerikanska studenter till förmån för sökanden med sämre betyg och meriter enbart för att de sistnämnda var svarta? Var fanns de när Harvards och Colombias rektorer, Claudine Gay och Minouche Shafik, avgick efter att ha grillats i senatsförhören över deras passiva delaktighet i den ökande våldsamma radikalismen på deras universitet?
I dagarna släppte t ex Harvard en egen rapport där de erkänner att makten på universitetet på senare år skiftat från den traditionella fakulteten till ”para-akademiska administratörer” som har ”spelat en alltför stor roll i politiseringen och radikaliserandet av det akademiska och dess intellektuella och ryktesmässiga nedgång.” Man säger vidare att Harvard utsatts för en intern ”ideologisk strävan att försvaga efterkrigstidens sociala konsensus om att antisemitism är en form av bias” samt bedrivit ”politisk undervisning som normaliserar antisemitism och gör den mainstream.”
Den amerikanska federala administrationen har inte inskränkt läroverkens undervisning. Däremot har de hotat att dra tillbaka federalt stöd till de universitet och högskolor som inte återställer den akademiska friheten, yttrandefriheten och maktfördelningen mellan fakultet och studenter. Vill man ha fortsatt ekonomiska bidrag från federal nivå krävs det även att de gör sig av med den ”antirasistiska” intersektionella ideologins järngrepp om läroplanen och antagningsprocessen. Det finns ingen lag som kräver att federala pengar måste betalas ut till universiteten. Vill läroverken fortsätta med att politisera undervisningen, underblåsa våldsam radikalism med siktet inställt på rättsstaten och den västerländska demokratin, så har de all rätt att fortsätta med det. De får helt enkelt göra det med hjälp av sina övriga generösa donatorer.
Harvards självrannsakan är dock ett friskhetstecken. De har förstått att de varit fel ute och börjat göra sig av med giftet. Framtiden vad gäller den akademiska friheten och yttrandefriheten på amerikanska universitet ser ljusare ut nu än på mycket länge.