Forskare: Biblioteken kan bidra med kunskap om vaccin

26 apr 2021 • 3 min

Under pandemin blir behovet av en gemensam digital biblioteksplattform synligt, anser statsvetarprofessor Elin Wihlborg. ”Vi måste börja se biblioteken som en nationell resurs istället för en kommunal resurs.”

Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap. Foto: Henrik Witt

Pandemin innebär en chockdigitalisering av samhället, sa Elin Wihlborg i en tv-intervju förra våren. Redan innan dess gick många människors väg till nya påtvingade vanor via bibliotekens hjälp att behärska mobilt bank-id och andra digitala nödvändigheter.
Behovet av sådana tjänster har inte minskat och kanske kan den här perioden därför vara ett tillfälle då deras insatser börjar värdesättas efter förtjänst, säger Elin Wihlborg.

Hon är professor i statsvetenskap som i sin forskning om samhällets digitalisering alltid har ägnat biblioteken särskilt intresse. Hennes forskargrupp följde Digitalt först med användaren i centrum, projektet som Kungliga biblioteket, KB, har drivit för att höja den digitala kompetensen hos biblio­tekens personal. Just nu analysear de sitt material.
Ett problem, säger hon, är att insikten om biblioteken som kollektiv nyttighet hittills har varit begränsad, inte minst hos landets kommunpolitiker, som har direkt inflytande över folkbiblioteken. En förklaring till de bristande insikterna är att biblioteken är den enda obligatoriska kommunala verksamheten på kulturområdet, menar Elin Wihlborg.
– Det innebär att politikerna aldrig får frågan som de annars får om allt på kultur- och fritidsområdet – ”är det värt att satsa på det här?” – medan de måste kämpa för sina utläggningar om vikten av ishallar och fotbolls­planer.

Intervjun görs via Zoom. Hon sitter i arbetsrummet hemma i villan i Linköping, lyfter sin kaffemugg mot datorns kamera och tar en tugga på en chocolate chip cookie som hennes dotter har bakat. Något annat som har synliggjorts av pandemin är att det finns mycket att utveckla kring digitalt tillgängliggörande av bibliotekens egna resurser, anser hon.
I den nationella biblioteksstrategin som KB presenterade för två år sedan, föreslås skapandet av en nationell, digital plattform i bibliotekens egen regi, för distribution av e-medier.
– Vi måste börja se biblioteken som en nationell resurs istället för en kommunal resurs. De enda som tjänar på att biblioteken i dag betalar flera gånger för samma tjänst, är det fristående företaget, säger hon diplomatiskt utan att nämna Axiell, som har en monopol­artad ställning som distributör av bibliotekens e-medier.
Problemet gäller även universitetsbiblioteken, tillägger hon. Var för sig betalar de dyra prenumerationer för forskningstidskrifter istället för att göra gemensam sak och gå samman.
– Om vi slår ihop alla universitetsbibliotek så blir de som ett stort amerikanskt universitet, som betalar för en prenumeration en gång.
Hon har till och med skrivit till riksdagsledamöter för att väcka deras intresse för frågan, men det har hittills inte gett resultat.

Från hemmakontoret arbetar Elin Wihlborg just nu bland annat med analyser av sin forskning om projektet Digitalt först med användaren i centrum. Foto: Henrik Witt

Elin Wihlborgs avhandlings­arbete i mitten av 90-talet handlade om bredbandsutbyggnaden i mindre kommuner och hon konstaterade redan då att biblioteken spelade en viktig – men varierande – roll i digitaliseringen. En avgörande faktor för lokal utveckling var närvaron av eldsjälar och en politisk och organisatorisk kultur med öppenhet för förändring.

Vilka yttre förutsättningar och åtgärder behövs för den utveckling hon önskar sig nu, snart tre decennier senare?
Hon framhåller att bibliotekens roll som demokratibevarande institutioner måste förtydligas, och kopplar svaret till årets firande av den svenska demokratins hundraårsjubileum.
– Tillsammans med folkbildningen borde de visa hur vi kan vårda och bygga demokratin i ytterligare 100 år. Får jag önska skulle KB tala om ”folkbildningens andra århundrade”. Vi får inte ta demokratin för given, men vi får inte heller ta folkbildningen för given. Vi måste motverka krafter som inte tror på vetenskap och vi måste visa att vår demokrati lutar sig på och bygger på fakta och kunskap.
Har dessa behov blivit synliga under pandemin?
Hon svarar först trevande att det är svårt att hålla isär populistiskt kunskapsförakt och försök att sprida vilseledande information. Sedan landar hon i att detta nog är fenomen som kan ha förstärkts.
– Kunskap om vaccin är något biblioteken kan bidra till, ha föreläsningar om eller jobba tillsammans med primärvården kring. Det är stora samhällsfrågor och vi kan förstås inte lägga det på biblioteken ensamma, men det är viktigt att framhålla att de kan spela en central roll.

Elin Wihlborg

  • Gör: Professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet med starkt fokus på bibliotek.
  • Utvärderar just nu Digitalt först med användaren i fokus.
  • Född: 7 oktober 1970.
  • Bor: I femtiotalshus i Linköping.
  • Familj: Kärleksfull – man, bonusdöttrar och tre hundar.
  • Fritid: Yogalärare, engagerad i hemslöjdsföreningen och grönsaksodlare.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Wlic i Dubai inställt

Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.

3 okt 2023 • < 1 min

Debatt

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag

En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.

3 okt 2023 • 2 min

Nyheter

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan

Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.

29 sep 2023 • 3 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min