Forskare: Biblioteken kan bidra med kunskap om vaccin
26 apr 2021 • 3 min
Under pandemin blir behovet av en gemensam digital biblioteksplattform synligt, anser statsvetarprofessor Elin Wihlborg. ”Vi måste börja se biblioteken som en nationell resurs istället för en kommunal resurs.”

Pandemin innebär en chockdigitalisering av samhället, sa Elin Wihlborg i en tv-intervju förra våren. Redan innan dess gick många människors väg till nya påtvingade vanor via bibliotekens hjälp att behärska mobilt bank-id och andra digitala nödvändigheter.
Behovet av sådana tjänster har inte minskat och kanske kan den här perioden därför vara ett tillfälle då deras insatser börjar värdesättas efter förtjänst, säger Elin Wihlborg.
Hon är professor i statsvetenskap som i sin forskning om samhällets digitalisering alltid har ägnat biblioteken särskilt intresse. Hennes forskargrupp följde Digitalt först med användaren i centrum, projektet som Kungliga biblioteket, KB, har drivit för att höja den digitala kompetensen hos bibliotekens personal. Just nu analysear de sitt material.
Ett problem, säger hon, är att insikten om biblioteken som kollektiv nyttighet hittills har varit begränsad, inte minst hos landets kommunpolitiker, som har direkt inflytande över folkbiblioteken. En förklaring till de bristande insikterna är att biblioteken är den enda obligatoriska kommunala verksamheten på kulturområdet, menar Elin Wihlborg.
– Det innebär att politikerna aldrig får frågan som de annars får om allt på kultur- och fritidsområdet – ”är det värt att satsa på det här?” – medan de måste kämpa för sina utläggningar om vikten av ishallar och fotbollsplaner.
Intervjun görs via Zoom. Hon sitter i arbetsrummet hemma i villan i Linköping, lyfter sin kaffemugg mot datorns kamera och tar en tugga på en chocolate chip cookie som hennes dotter har bakat. Något annat som har synliggjorts av pandemin är att det finns mycket att utveckla kring digitalt tillgängliggörande av bibliotekens egna resurser, anser hon.
I den nationella biblioteksstrategin som KB presenterade för två år sedan, föreslås skapandet av en nationell, digital plattform i bibliotekens egen regi, för distribution av e-medier.
– Vi måste börja se biblioteken som en nationell resurs istället för en kommunal resurs. De enda som tjänar på att biblioteken i dag betalar flera gånger för samma tjänst, är det fristående företaget, säger hon diplomatiskt utan att nämna Axiell, som har en monopolartad ställning som distributör av bibliotekens e-medier.
Problemet gäller även universitetsbiblioteken, tillägger hon. Var för sig betalar de dyra prenumerationer för forskningstidskrifter istället för att göra gemensam sak och gå samman.
– Om vi slår ihop alla universitetsbibliotek så blir de som ett stort amerikanskt universitet, som betalar för en prenumeration en gång.
Hon har till och med skrivit till riksdagsledamöter för att väcka deras intresse för frågan, men det har hittills inte gett resultat.

Elin Wihlborgs avhandlingsarbete i mitten av 90-talet handlade om bredbandsutbyggnaden i mindre kommuner och hon konstaterade redan då att biblioteken spelade en viktig – men varierande – roll i digitaliseringen. En avgörande faktor för lokal utveckling var närvaron av eldsjälar och en politisk och organisatorisk kultur med öppenhet för förändring.
Vilka yttre förutsättningar och åtgärder behövs för den utveckling hon önskar sig nu, snart tre decennier senare?
Hon framhåller att bibliotekens roll som demokratibevarande institutioner måste förtydligas, och kopplar svaret till årets firande av den svenska demokratins hundraårsjubileum.
– Tillsammans med folkbildningen borde de visa hur vi kan vårda och bygga demokratin i ytterligare 100 år. Får jag önska skulle KB tala om ”folkbildningens andra århundrade”. Vi får inte ta demokratin för given, men vi får inte heller ta folkbildningen för given. Vi måste motverka krafter som inte tror på vetenskap och vi måste visa att vår demokrati lutar sig på och bygger på fakta och kunskap.
Har dessa behov blivit synliga under pandemin?
Hon svarar först trevande att det är svårt att hålla isär populistiskt kunskapsförakt och försök att sprida vilseledande information. Sedan landar hon i att detta nog är fenomen som kan ha förstärkts.
– Kunskap om vaccin är något biblioteken kan bidra till, ha föreläsningar om eller jobba tillsammans med primärvården kring. Det är stora samhällsfrågor och vi kan förstås inte lägga det på biblioteken ensamma, men det är viktigt att framhålla att de kan spela en central roll.
Elin Wihlborg
- Gör: Professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet med starkt fokus på bibliotek.
- Utvärderar just nu Digitalt först med användaren i fokus.
- Född: 7 oktober 1970.
- Bor: I femtiotalshus i Linköping.
- Familj: Kärleksfull – man, bonusdöttrar och tre hundar.
- Fritid: Yogalärare, engagerad i hemslöjdsföreningen och grönsaksodlare.
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer