Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
16 nov 2020 • 3 min
Mediesociologen Jonas Andersson Schwarz är kritisk till techjättarnas växande makt. Kanske kan de utmanas av en nationell biblioteksportal?

Jonas Andersson Schwarz står med händerna i jeansfickorna vid disken på Local Coffee Shop, ett stenkast från hemmet i Årsta i södra Stockholm. Han är mediesociolog och intresserar sig framför allt för hur människor, organisationer och samhällsstrukturer påverkas av en alltmer digitaliserad medievärld. Han är kritisk till hur företag som Google, Apple, Facebook och Amazon växt sig mäktiga. Vi sätter oss vid ett av de turkosa borden nära bokhyllan och han berättar att medborgarna på kort tid vant sig vid företagens tjänster och produkter, som blivit helt integrerade i vardagen.
– De är fundamentala för vår medieinfrastruktur och hur vi får våra intryck om världen.
Men med mycket makt kommer stort ansvar, och företagen drivs framför allt av vinstmotiv.
Det senare, fortsätter han, är en av orsakerna till fake news; det viktiga för Facebook är inte vad som sprids utan hur mycket.
I förslaget till nationell biblioteksstrategi finns en vision om att på tio år digitalisera och tillgängliggöra det mesta som getts ut i Sverige. Drivkrafterna är bildning och demokrati.
Det är viktigt att försvara aktörer som har andra incitament än vinst, menar Jonas Andersson Schwarz. På 1800-talet växte till exempel pressen fram som den tredje statsmakten, en motvikt till både stat och kapital. Biblioteksportalen skulle kunna bli en sådan motvikt, eller i alla fall ett komplement till kommersiella aktörer.
Men hur skulle nätjättarna ställa sig till en digital biblioteksportal som plötsligt erbjuder medier, som annars finns instängda på betalplattformar, gratis?
Google, säger Jonas Andersson Schwarz, skulle antagligen ta emot den med öppna armar, deras affärsidé är att hjälpa folk att hitta saker på webben. Amazon skulle kanske tycka att det var surt, men kan inte göra så mycket.
Det som däremot är en bromskloss är upphovsrätten.
– Det finns mycket problematiskt med upphovsrätten. Ursprungligen var den tänkt att balansera rättmätiga intressen; allmänhetens intresse att ta del av kulturuttryck kontra skälig ersättning för upphovsrättspersonen. Men nu är det stora kommersiella företag som kontinuerligt förlänger upphovsrätten.
Staten, fortsätter han, skulle kunna täcka upp för industrins förlorade intäkter, men det kostar pengar. En annan idé är att reformera upphovsrätten så att den blir mer tillåtande mot till exempel bibliotek. Jonas Andersson Schwarz påpekar också att mängder av material cirkulerar olagligt på nätet och att upphovsrättsföretagen har mycket att vinna på att användarna i stället använder bibliotekens e-utlåning.
– Först måste man nog få upp cirkulationen av kultur via biblioteken på nätet och i nästa steg använda det som hävstång för att omförhandla upphovsrättslicenser. Parallellt bör politiker se över saker som längden på upphovsrätten efter upphovsmannens död, men det ligger dock på internationell nivå.
Jonas Andersson Schwarz tror att användarna vill ha en digital biblioteksportal. Utmaningen handlar snarare om att nå igenom bruset. Här skulle regeringen kunna använda lagstiftning för att förmå Google att gynna bibliotekstjänsten genom att placera den bland de tio första sökresultaten. Något som Google redan gör frivilligt med Wikipedia.
– I Europa har man börjat reglera plattformsföretagen mer, med alla möjliga anspråk på vad de ska ha i sina tjänster. Företagen hatar ju det här och många libertarianer skulle skrika högt. Men många andra marknader är ju reglerade.
Han tror att en sådan reglering är möjlig.
– Vi måste tro på politiken, det är farligt med den där uppgivenheten som finns i vår tid, att saker inte skulle vara möjliga bara för att vi inte kan tänka utanför det som finns i dag.

Biblioteksportalen kan också locka användare genom att fungera som en redaktionell urvalstjänst i utbudsdjungeln, funderar han. Kanske i samarbete med public service-företagen.
– Det gäller att tänka i system och bygga synergier, som nätjättarna gör, vi har inte råd att bygga i enskilda rör.
Själv skulle Jonas Andersson Schwarz damma av Anette Novaks medieutredning från 2016, där hon föreslog ett nytt public service-bolag där SR, SVT och UR slås ihop.
– Ett nytt uppdrag för public service skulle vara att lyfta fram det material som finns därute, som en enorm plattformsoberoende curator.
Det såg ut som att Julla Májja kört sin sista tur. Men ett tillfälligt bidrag gör att den samiska kulturbussen blir kvar nästa år – sedan är det osäkert.
16 dec 2025 • < 1 min
Region Västerbotten beviljar inte verksamhetsmedel till den prisbelönta samiska kulturbussen Julla Májja. Sista turen kan ha körts före årsskiftet – men en lösning kan vara i sikte, enligt Biblioteksutveckling Västerbotten.
15 dec 2025 • 2 min
MTM har utrett kraven för att få ett konto i Legimus. Slutsatsen är att det inte ska krävas något intyg. I januari införs istället ett nytt ansökningsformulär.
12 dec 2025 • 3 min
Tiktok har blivit större än Facebook och Instagram. Ingen enskild produkt gör just nu mer för att förändra den globala konsumtionen av kultur och underhållning.
10 dec 2025 • 2 min
I USA leder påtryckningar från politiker till utrensning av böcker på bibliotek – och samma tendens finns i Sverige. Men är det verkligen det största hotet mot biblioteken? frågar sig frilansskribenten Egil Sturk.
10 dec 2025 • 2 min
Mer än två miljarder använder Tiktok världen över. Betyder appens världsherravälde början på slutet för litteraturen och det skrivna ordet? Eller har den tvärtom blivit en öppning för miljontals unga att upptäcka nya böcker? Martin Gelin reder ut kontroverserna kring världens största sociala plattform.
9 dec 2025 • 11 min
Kan Booktok vara skadligt? Det senaste numret av Biblioteksbladet är gjort utifrån den frågan. Allt startade med några debattartiklar.
8 dec 2025 • 2 min
”Jag hoppas att politikerna inser betydelsen av starka och välfinansierade bibliotek i ett demokratiskt samhälle. Därför planerar vi möten i landet för att påverka lokalt och nationellt”, skriver Silvia Ernhagen, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare.
5 dec 2025 • 2 min
Mycket med Tiktoks tagg Booktok är tilltalande - men chefredaktör Thord Eriksson är ändå skeptisk. "Jag vill inte ha Xi Jinping kikande över axeln."
4 dec 2025 • 2 min
Varför åkte Biblioteksbladet till Ukraina? Frågan ställdes i schweiziska Bern på tisdagskvällen under en vernissage med tidningens bilder, tagna av Åke Ericson.
3 dec 2025 • 2 min
I våras skrev Biblioteksbladet om det kontroversiella konservativa biblioteket i Berlin. Nu har ett av Tysklands största biblioteksnätverk, GBV, bestämt sig för att kasta ut biblioteket från nätverket.
1 dec 2025 • < 1 min
Skolor erbjuds köpa bibliotekstjänster. Jag har en budget för mitt bibliotek, skriver skolbibliotekarien Viktoria Reuterskiöld. "Den ska förstås, så långt som möjligt, gå till litteratur och inte till utomstående företag."
28 nov 2025 • 2 min
0 kommentarer