Forskaren: Vinstmotiv orsak till fake news

16 nov 2020 • 3 min

Mediesociologen Jonas Andersson Schwarz är kritisk till techjättarnas växande makt. Kanske kan de utmanas av en nationell biblioteksportal?

Biblioteksbladet mötte mediesociolog Jonas Andersson Schwarz över frukost för att diskutera hur vi påverkas av techjättarnas makt. Foto: Jennie Aquilounius

Jonas Andersson Schwarz står med händerna i jeans­fickorna vid disken på Local Coffee Shop, ett stenkast från hemmet i Årsta i södra Stockholm. Han är medie­sociolog och intresserar sig framför allt för hur människor, organisationer och samhällsstrukturer på­verkas av en alltmer digitaliserad medievärld. Han är kritisk till hur företag som Google, Apple, Facebook och Amazon växt sig mäktiga. Vi sätter oss vid ett av de turkosa borden nära bokhyllan och han berättar att medborgarna på kort tid vant sig vid företagens tjänster och produkter, som blivit helt integrerade i vardagen.

– De är fundamentala för vår medieinfrastruktur och hur vi får våra intryck om världen.

Men med mycket makt kommer stort ansvar, och företagen drivs framför allt av vinstmotiv.

Det senare, fortsätter han, är en av orsakerna till fake news; det viktiga för Facebook är inte vad som sprids utan hur mycket.

I förslaget till nationell biblioteksstrategi finns en vision om att på tio år digitalisera och tillgänglig­göra det mesta som getts ut i Sverige. Drivkrafterna är bildning och demokrati.

Det är viktigt att försvara aktörer som har andra incitament än vinst, menar Jonas Andersson Schwarz. På 1800-talet växte till exempel pressen fram som den tredje statsmakten, en motvikt till både stat och kapital. Biblioteks­portalen skulle kunna bli en sådan motvikt, eller i alla fall ett komplement till kommersiella aktörer.

Men hur skulle nätjättarna ställa sig till en digital biblioteks­portal som plötsligt erbjuder medier, som annars finns instängda på betalplattformar, gratis?

Google, säger Jonas Andersson Schwarz, skulle antagligen ta emot den med öppna armar, deras affärsidé är att hjälpa folk att hitta saker på webben. Amazon skulle kanske tycka att det var surt, men kan inte göra så mycket.

Det som däremot är en bromskloss är upphovsrätten.

– Det finns mycket problematiskt med upphovsrätten. Ursprungligen var den tänkt att balansera rättmätiga intressen; allmänhetens intresse att ta del av kulturuttryck kontra skälig ersättning för upphovsrättspersonen. Men nu är det stora kommersiella företag som kontinuerligt förlänger upphovsrätten.

Staten, fortsätter han, skulle kunna täcka upp för industrins förlorade intäkter, men det kostar pengar. En annan idé är att reformera upphovsrätten så att den blir mer tillåtande mot till exempel bibliotek. Jonas Andersson Schwarz påpekar också att mängder av material cirkulerar olagligt på nätet och att upphovsrättsföretagen har mycket att vinna på att användarna i stället använder bibliotekens e-utlåning.

– Först måste man nog få upp cirkulationen av kultur via biblioteken på nätet och i nästa steg använda det som hävstång för att omförhandla upphovsrättslicenser. Parallellt bör politiker se över saker som längden på upphovsrätten efter upphovsmannens död, men det ligger dock på internationell nivå.

Jonas Andersson Schwarz tror att användarna vill ha en digital biblioteksportal. Utmaningen handlar snarare om att nå igenom bruset. Här skulle regeringen kunna använda lagstiftning för att förmå Google att gynna bibliotekstjänsten genom att placera den bland de tio första sökresultaten. Något som Google redan gör fri­villigt med Wikipedia.

– I Europa har man börjat reglera plattformsföretagen mer, med alla möjliga anspråk på vad de ska ha i sina tjänster. Företagen hatar ju det här och många libertarianer skulle skrika högt. Men många andra marknader är ju reglerade.

Han tror att en sådan reglering är möjlig.

– Vi måste tro på politiken, det är farligt med den där uppgiven­heten som finns i vår tid, att saker inte skulle vara möjliga bara för att vi inte kan tänka utanför det som finns i dag.

En nationell biblioteksportal skulle kunna bli en motvikt till de kommersiella aktörerna, säger Jonas Andersson Schwarz. Foto: Jennie Aquilounius

Biblioteksportalen kan också locka användare genom att fungera som en redaktionell urvalstjänst i utbudsdjungeln, funderar han. Kanske i samarbete med public service-företagen.

– Det gäller att tänka i system och bygga synergier, som nät­jättarna gör, vi har inte råd att bygga i enskilda rör.

Själv skulle Jonas Andersson Schwarz damma av Anette Novaks medieutredning från 2016, där hon föreslog ett nytt public service-­bolag där SR, SVT och UR slås ihop.

– Ett nytt uppdrag för public service skulle vara att lyfta fram det material som finns därute, som en enorm plattformsoberoende curator.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt