Juridiken hänger inte med när hoten sker på internet
2 dec 2021 • 3 min
Näthat och hot på sociala medier har lett till växande självcensur och en ny typ av hot mot demokratin. ”Juridiken har misslyckats.”
För 15 år sedan fanns en förhoppning i samhället om den demokratiska potentialen med internet. Det har helt förändrats, konstaterade Oscar Björkenfeldt, doktorand på rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet, som var en av talarna på Svensk biblioteksförenings forskardag.
– Det synsättet kan anses som något naivt så här i efterhand.
För i dag utgör internet och sociala medier snarare ett hot mot demokratin. Enligt en rapport från Lunds universitet avstår mer än två av tre tillfrågade från att uttrycka sina åsikter på sociala medier av rädsla för hot och hat.
– Det är en ny typ av självcensur och det finns egentligen inget skydd mot den.
Få anmäler de övergrepp som sker på internet och de som anmäls är svåra att lagföra.
– De flesta forskare är överens om att juridiken har misslyckats med att anpassa sig till de utmaningar som digitaliseringen medför.
Antalet personer som känner sig kränkta på sociala medier växer och allt fler avstår från att delta i debatten eller anpassar sina inlägg av rädsla för hat och hot. Vissa grupper är särskilt utsatta: kvinnor, personer med utländsk bakgrund, hbtqi-personer och unga. Självcensuren är också extra stor bland dessa grupper, visar forskningen.
– Det är en nivå som är extremt hög.
Sammantaget utgör detta ett hot mot demokratin.
– Det är risk att vi får en åsiktsförskjutning som är allvarlig för det demokratiska samhället.
Vissa yrkesgrupper sticker också särskilt ut bland dem som får ta emot mycket näthat, konstaterar han vidare. Det är framför allt politiker, journalister, forskare och personer från civilsamhället som sticker ut i debatten. Särskilt personer som driver frågor om exempelvis mångfald, jämställdhet och feminism, även om Oscar Björkenfeldt understryker att retoriken är hård från både vänster och höger.
Han konstaterar dock att den samordning som märks i attackerna tyder på att det finns en organisering bakom mycket av de hot och hat som syns.
För att få till en förändring krävs flera saker. Dels måste fler anmäla övertramp som sker och dels behöver juridiken anpassas till dessa nya former av hot och hat. Det krävs också lagstiftning för att de stora sociala medieplattformarna ska engagera sig i arbetet mot hot, hat och falska nyheter som i dag gynnas av deras algoritmer, förklarade Oscar Björkenfeldt.
– De har skapat förutsättningar för spridandet av hatisk och populistisk retorik. De behöver bli tvingade att göra förbättringar.

På forskardagen talade även Dag Wetterberg och Mårten Schultz om juridiken kring yttrandefrihet, medier och integritet. Ameera Mansour, doktorand vid högskolan i Borås talade om integritet på Facebook, och särskilt i slutna grupper. Hon har studerat hur deltagandet i slutna grupper på Facebook har ökat och hur många delar med sig av privat information som de kanske inte ens skulle berätta för släkt och vänner. Det finns många som delar privata meddelanden i tron att det är ett slutet rum, men som trots det kan delas vidare utan svårigheter.
– Många utgår från att ingen gör skärmdumpar och sprider innehållet utanför gruppen. Men det finns inga garantier, sade hon.
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer