Juridiken hänger inte med när hoten sker på internet

Näthat och hot på sociala medier har lett till växande självcensur och en ny typ av hot mot demokratin. ”Juridiken har misslyckats.”

För 15 år sedan fanns en förhoppning i samhället om den demokratiska potentialen med internet. Det har helt förändrats, konstaterade Oscar Björkenfeldt, doktorand på rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet, som var en av talarna på Svensk biblioteksförenings forskardag.

– Det synsättet kan anses som något naivt så här i efterhand.

För i dag utgör internet och sociala medier snarare ett hot mot demokratin. Enligt en rapport från Lunds universitet avstår mer än två av tre tillfrågade från att uttrycka sina åsikter på sociala medier av rädsla för hot och hat.

– Det är en ny typ av självcensur och det finns egentligen inget skydd mot den.

Få anmäler de övergrepp som sker på internet och de som anmäls är svåra att lagföra.

– De flesta forskare är överens om att juridiken har misslyckats med att anpassa sig till de utmaningar som digitaliseringen medför.

Antalet personer som känner sig kränkta på sociala medier växer och allt fler avstår från att delta i debatten eller anpassar sina inlägg av rädsla för hat och hot. Vissa grupper är särskilt utsatta: kvinnor, personer med utländsk bakgrund, hbtqi-personer och unga. Självcensuren är också extra stor bland dessa grupper, visar forskningen.

– Det är en nivå som är extremt hög.

Sammantaget utgör detta ett hot mot demokratin.

– Det är risk att vi får en åsiktsförskjutning som är allvarlig för det demokratiska samhället.

Vissa yrkesgrupper sticker också särskilt ut bland dem som får ta emot mycket näthat, konstaterar han vidare. Det är framför allt politiker, journalister, forskare och personer från civilsamhället som sticker ut i debatten. Särskilt personer som driver frågor om exempelvis mångfald, jämställdhet och feminism, även om Oscar Björkenfeldt understryker att retoriken är hård från både vänster och höger.

Han konstaterar dock att den samordning som märks i attackerna tyder på att det finns en organisering bakom mycket av de hot och hat som syns.

För att få till en förändring krävs flera saker. Dels måste fler anmäla övertramp som sker och dels behöver juridiken anpassas till dessa nya former av hot och hat. Det krävs också lagstiftning för att de stora sociala medieplattformarna ska engagera sig i arbetet mot hot, hat och falska nyheter som i dag gynnas av deras algoritmer, förklarade Oscar Björkenfeldt.

– De har skapat förutsättningar för spridandet av hatisk och populistisk retorik. De behöver bli tvingade att göra förbättringar.

På forskardagen talade även Dag Wetterberg och Mårten Schultz om juridiken kring yttrandefrihet, medier och integritet. Ameera Mansour, doktorand vid högskolan i Borås talade om integritet på Facebook, och särskilt i slutna grupper. Hon har studerat hur deltagandet i slutna grupper på Facebook har ökat och hur många delar med sig av privat information som de kanske inte ens skulle berätta för släkt och vänner. Det finns många som delar privata meddelanden i tron att det är ett slutet rum, men som trots det kan delas vidare utan svårigheter.

– Många utgår från att ingen gör skärmdumpar och sprider innehållet utanför gruppen. Men det finns inga garantier, sade hon.