Juridiken hänger inte med när hoten sker på internet

2 dec 2021 • 3 min

Näthat och hot på sociala medier har lett till växande självcensur och en ny typ av hot mot demokratin. ”Juridiken har misslyckats.”

Oscar Björkenfeldt, doktorand vid rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet.

För 15 år sedan fanns en förhoppning i samhället om den demokratiska potentialen med internet. Det har helt förändrats, konstaterade Oscar Björkenfeldt, doktorand på rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet, som var en av talarna på Svensk biblioteksförenings forskardag.

– Det synsättet kan anses som något naivt så här i efterhand.

För i dag utgör internet och sociala medier snarare ett hot mot demokratin. Enligt en rapport från Lunds universitet avstår mer än två av tre tillfrågade från att uttrycka sina åsikter på sociala medier av rädsla för hot och hat.

– Det är en ny typ av självcensur och det finns egentligen inget skydd mot den.

Få anmäler de övergrepp som sker på internet och de som anmäls är svåra att lagföra.

– De flesta forskare är överens om att juridiken har misslyckats med att anpassa sig till de utmaningar som digitaliseringen medför.

Antalet personer som känner sig kränkta på sociala medier växer och allt fler avstår från att delta i debatten eller anpassar sina inlägg av rädsla för hat och hot. Vissa grupper är särskilt utsatta: kvinnor, personer med utländsk bakgrund, hbtqi-personer och unga. Självcensuren är också extra stor bland dessa grupper, visar forskningen.

– Det är en nivå som är extremt hög.

Sammantaget utgör detta ett hot mot demokratin.

– Det är risk att vi får en åsiktsförskjutning som är allvarlig för det demokratiska samhället.

Vissa yrkesgrupper sticker också särskilt ut bland dem som får ta emot mycket näthat, konstaterar han vidare. Det är framför allt politiker, journalister, forskare och personer från civilsamhället som sticker ut i debatten. Särskilt personer som driver frågor om exempelvis mångfald, jämställdhet och feminism, även om Oscar Björkenfeldt understryker att retoriken är hård från både vänster och höger.

Han konstaterar dock att den samordning som märks i attackerna tyder på att det finns en organisering bakom mycket av de hot och hat som syns.

För att få till en förändring krävs flera saker. Dels måste fler anmäla övertramp som sker och dels behöver juridiken anpassas till dessa nya former av hot och hat. Det krävs också lagstiftning för att de stora sociala medieplattformarna ska engagera sig i arbetet mot hot, hat och falska nyheter som i dag gynnas av deras algoritmer, förklarade Oscar Björkenfeldt.

– De har skapat förutsättningar för spridandet av hatisk och populistisk retorik. De behöver bli tvingade att göra förbättringar.

Ameera Mansour, Högskolan i Borås

På forskardagen talade även Dag Wetterberg och Mårten Schultz om juridiken kring yttrandefrihet, medier och integritet. Ameera Mansour, doktorand vid högskolan i Borås talade om integritet på Facebook, och särskilt i slutna grupper. Hon har studerat hur deltagandet i slutna grupper på Facebook har ökat och hur många delar med sig av privat information som de kanske inte ens skulle berätta för släkt och vänner. Det finns många som delar privata meddelanden i tron att det är ett slutet rum, men som trots det kan delas vidare utan svårigheter.

– Många utgår från att ingen gör skärmdumpar och sprider innehållet utanför gruppen. Men det finns inga garantier, sade hon.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min