Läsningens politiska historia blir ny bok

9 maj 2022 • 2 min

Hur har politiken om läsning förändrats sedan andra världskrigets slut? Det ska tre forskare beskriva i en kommande bok som riktar sig till såväl allmänheten som till andra forskare.

Projektet Att skapa den läsande medborgaren som tar ett samlat grepp på läsningens politiska historia, från 1945 fram till i dag, börjar gå mot sitt slut. Tanken är att det ska bli en bok som ska nå just den läsande medborgaren, inte bara forskarvärlden.

2017 startades projektet av tre forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås och Uppsala universitet. Projektledare är Åse Hedemark som är lektor och docent vid Uppsala universitet. Så här beskriver hon syftet med Att skapa den läsande medborgaren. Offentlig debatt och politik 1945-2017:

– Målet är att förstå läsningens politik under andra halvan av 1900-talet. Vad har hänt? Vi vill berätta historien, inte minst för att försöka förstå läsningens funktion och roll i samhället i dag och en utgångspunkt som vi har är att läsningen är något som många har försökt och försöker att styra på olika sätt, säger Åse Hedemark.

Hon poängterar att det är den ”mer explicita politiken” som de vill fånga i projektet. Övriga forskare är Anna Lundh, lektor och docent vid Högskolan i Borås och Linnéa Lindsköld, även hon lektor och docent vid Högskolan i Borås.

– Vi upplevde att det har saknats en sammanhållen berättelse och redogörelse. Historiska föreställningar och idéer om läsning har också betydelse för den debatt som förs i dag. Det är också ett sätt att ge en större kontext till den läspolitik som fortfarande bedrivs och den läsdebatt som vi ser nästan dagligdags i dag, förklarar Åse Hedemark.

När hon och hennes kollegor har studerat hela perioden, från 1945 och framåt, har det blivit tydligt att hela läs- och litteraturpolitiken har vidgats successivt.

– Initialt, om man tittar på efterkrigstiden, så var den väldigt starkt inriktad på att distribuera. Men allt eftersom har politiken famnat kring mer. Plötsligt nåddes hela befolkningen av kvalitativ litteratur men ändå läste vi inte lika mycket som man ville att vi skulle göra. Då var det andra åtgärder som skulle till och då kom diskussionen om ett mer aktivt läsförmedlande och läsfrämjande, säger Åse Hedemark.

Plötsligt nåddes hela befolkningen av kvalitativ litteratur men ändå läste vi inte lika mycket som man ville att vi skulle göra

Hon lägger till att politik underbyggs av vetenskap och de vetenskapliga argumenten har förändrats under den aktuella tidsperioden. I början baserades politiken mycket på det Åse Hedemark kallar för sociologisk förståelse kring hur olika befolkningsgrupper med olika utbildningsgrad läste.

– Det gör den fortfarande i dag men det har tillkommit andra delar. I dag uppfattar vi att politiken bygger ganska mycket på psykologi och kognitionsvetenskapliga argument. En annan intressant rörelse som man kan se, det är att läsningens politik inledningsvis var fokuserad mer brett på befolkningen och kanske i första hand på vuxna. På 1980-talet svängde det och allt mer fokus har lagts på barn och unga sedan dess, menar Åse Hedemark.

En annan tendens som hon och de andra forskarna har noterat är att genom läsning ska läsaren nu lära sig att höra till samhället, inte förändra det på samma sätt som var fallet under efterkrigstiden.

– Nu handlar diskussionen mycket om att läser man inte så hamnar man utanför samhället. Det ses som nödvändigt att läsa för att kunna bli delaktig, säger Åse Hedemark.

Sedan projektet startades har de skrivit några vetenskapliga artiklar men nu är tanken att de tre ska skriva en bok på svenska för en lite bredare publik.

– Vi tror att det finns ett stort intresse för de här frågorna, inte bara i universitets- och akademiska sammanhang. Det här engagerar många i samhället, konstaterar Åse Hedemark.

Boken är tänkt att ges ut hösten 2023 eller möjligen våren 2024.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Oro för hot och politisk inblandning

Medlemmar i fackförbundet Dik oroar sig för att allmänhetens förtroende för öppenhet och demokrati minskar. Många oroar sig också för att politiker inte ska värna principen om armlängds avstånd.  

6 dec 2022 • 2 min

Politik

Oppositionen föreslår mer pengar till biblioteken

Ökade resurser för att genomföra nationella biblioteksstrategin, lagstiftning om bemannade skolbibliotek, ekonomiskt stöd för digital utlåning och stopp för bibliotekstjänster för papperslösa. Det är några förslag som förs fram i årets motioner som lämnats in till riksdagen.

6 dec 2022 • 3 min

Internationellt

I otakt med tiden

Vittnesmål om hans ledarstil hörs även från hans förra arbetsplats. Ändå fick Gerald Leitner Iflas uppdrag att modernisera världens bibliotekssektor.

5 dec 2022 • 3 min

Nyheter

Ojämlika ekonomiska villkor påverkar läsningen hos unga

Sveriges förmånliga skatter på tillgångar har lett till stor ekonomisk ojämlikhet och riskerar att urholka välfärden. Hur många bibliotek skulle man kunna bygga om reglerna som har skapat flest dollarmiljardärer per capita i nästan hela västvärlden skulle förändras? Det frågar sig författare Andreas Cervenka.

2 dec 2022 • 3 min

Debatt

Fem elefanter i Iflas rum

Iflas kris handlar inte bara om en sparkad generalsekretare och havererat förtroende mellan ledning och medarbetare. Ytterligare fyra stora problem måste lösas innan alla kan återgå till det normala, skriver Ifla-medlemmen och biblioteksdebattören Mikael Böök.

1 dec 2022 • 2 min

Nyheter

Kultursektorn illa förberedd för krig

Det saknas planering för hur kulturverksamhet ska upprätthållas om det blir krig, konstaterar MSB. Mycket behöver göras, bland annat i bibliotekssektorn. "Vi har vaknat upp ganska bryskt", säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

29 nov 2022 • 3 min