Läsningens politiska historia blir ny bok

9 maj 2022 • 2 min

Hur har politiken om läsning förändrats sedan andra världskrigets slut? Det ska tre forskare beskriva i en kommande bok som riktar sig till såväl allmänheten som till andra forskare.

Projektet Att skapa den läsande medborgaren som tar ett samlat grepp på läsningens politiska historia, från 1945 fram till i dag, börjar gå mot sitt slut. Tanken är att det ska bli en bok som ska nå just den läsande medborgaren, inte bara forskarvärlden.

2017 startades projektet av tre forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås och Uppsala universitet. Projektledare är Åse Hedemark som är lektor och docent vid Uppsala universitet. Så här beskriver hon syftet med Att skapa den läsande medborgaren. Offentlig debatt och politik 1945-2017:

– Målet är att förstå läsningens politik under andra halvan av 1900-talet. Vad har hänt? Vi vill berätta historien, inte minst för att försöka förstå läsningens funktion och roll i samhället i dag och en utgångspunkt som vi har är att läsningen är något som många har försökt och försöker att styra på olika sätt, säger Åse Hedemark.

Hon poängterar att det är den ”mer explicita politiken” som de vill fånga i projektet. Övriga forskare är Anna Lundh, lektor och docent vid Högskolan i Borås och Linnéa Lindsköld, även hon lektor och docent vid Högskolan i Borås.

– Vi upplevde att det har saknats en sammanhållen berättelse och redogörelse. Historiska föreställningar och idéer om läsning har också betydelse för den debatt som förs i dag. Det är också ett sätt att ge en större kontext till den läspolitik som fortfarande bedrivs och den läsdebatt som vi ser nästan dagligdags i dag, förklarar Åse Hedemark.

När hon och hennes kollegor har studerat hela perioden, från 1945 och framåt, har det blivit tydligt att hela läs- och litteraturpolitiken har vidgats successivt.

– Initialt, om man tittar på efterkrigstiden, så var den väldigt starkt inriktad på att distribuera. Men allt eftersom har politiken famnat kring mer. Plötsligt nåddes hela befolkningen av kvalitativ litteratur men ändå läste vi inte lika mycket som man ville att vi skulle göra. Då var det andra åtgärder som skulle till och då kom diskussionen om ett mer aktivt läsförmedlande och läsfrämjande, säger Åse Hedemark.

Plötsligt nåddes hela befolkningen av kvalitativ litteratur men ändå läste vi inte lika mycket som man ville att vi skulle göra

Hon lägger till att politik underbyggs av vetenskap och de vetenskapliga argumenten har förändrats under den aktuella tidsperioden. I början baserades politiken mycket på det Åse Hedemark kallar för sociologisk förståelse kring hur olika befolkningsgrupper med olika utbildningsgrad läste.

– Det gör den fortfarande i dag men det har tillkommit andra delar. I dag uppfattar vi att politiken bygger ganska mycket på psykologi och kognitionsvetenskapliga argument. En annan intressant rörelse som man kan se, det är att läsningens politik inledningsvis var fokuserad mer brett på befolkningen och kanske i första hand på vuxna. På 1980-talet svängde det och allt mer fokus har lagts på barn och unga sedan dess, menar Åse Hedemark.

En annan tendens som hon och de andra forskarna har noterat är att genom läsning ska läsaren nu lära sig att höra till samhället, inte förändra det på samma sätt som var fallet under efterkrigstiden.

– Nu handlar diskussionen mycket om att läser man inte så hamnar man utanför samhället. Det ses som nödvändigt att läsa för att kunna bli delaktig, säger Åse Hedemark.

Sedan projektet startades har de skrivit några vetenskapliga artiklar men nu är tanken att de tre ska skriva en bok på svenska för en lite bredare publik.

– Vi tror att det finns ett stort intresse för de här frågorna, inte bara i universitets- och akademiska sammanhang. Det här engagerar många i samhället, konstaterar Åse Hedemark.

Boken är tänkt att ges ut hösten 2023 eller möjligen våren 2024.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min