Läsningens politiska historia blir ny bok

Hur har politiken om läsning förändrats sedan andra världskrigets slut? Det ska tre forskare beskriva i en kommande bok som riktar sig till såväl allmänheten som till andra forskare.

Projektet Att skapa den läsande medborgaren som tar ett samlat grepp på läsningens politiska historia, från 1945 fram till i dag, börjar gå mot sitt slut. Tanken är att det ska bli en bok som ska nå just den läsande medborgaren, inte bara forskarvärlden.

2017 startades projektet av tre forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås och Uppsala universitet. Projektledare är Åse Hedemark som är lektor och docent vid Uppsala universitet. Så här beskriver hon syftet med Att skapa den läsande medborgaren. Offentlig debatt och politik 1945-2017:

– Målet är att förstå läsningens politik under andra halvan av 1900-talet. Vad har hänt? Vi vill berätta historien, inte minst för att försöka förstå läsningens funktion och roll i samhället i dag och en utgångspunkt som vi har är att läsningen är något som många har försökt och försöker att styra på olika sätt, säger Åse Hedemark.

Hon poängterar att det är den ”mer explicita politiken” som de vill fånga i projektet. Övriga forskare är Anna Lundh, lektor och docent vid Högskolan i Borås och Linnéa Lindsköld, även hon lektor och docent vid Högskolan i Borås.

– Vi upplevde att det har saknats en sammanhållen berättelse och redogörelse. Historiska föreställningar och idéer om läsning har också betydelse för den debatt som förs i dag. Det är också ett sätt att ge en större kontext till den läspolitik som fortfarande bedrivs och den läsdebatt som vi ser nästan dagligdags i dag, förklarar Åse Hedemark.

När hon och hennes kollegor har studerat hela perioden, från 1945 och framåt, har det blivit tydligt att hela läs- och litteraturpolitiken har vidgats successivt.

– Initialt, om man tittar på efterkrigstiden, så var den väldigt starkt inriktad på att distribuera. Men allt eftersom har politiken famnat kring mer. Plötsligt nåddes hela befolkningen av kvalitativ litteratur men ändå läste vi inte lika mycket som man ville att vi skulle göra. Då var det andra åtgärder som skulle till och då kom diskussionen om ett mer aktivt läsförmedlande och läsfrämjande, säger Åse Hedemark.

Plötsligt nåddes hela befolkningen av kvalitativ litteratur men ändå läste vi inte lika mycket som man ville att vi skulle göra

– Det gör den fortfarande i dag men det har tillkommit andra delar. I dag uppfattar vi att politiken bygger ganska mycket på psykologi och kognitionsvetenskapliga argument. En annan intressant rörelse som man kan se, det är att läsningens politik inledningsvis var fokuserad mer brett på befolkningen och kanske i första hand på vuxna. På 1980-talet svängde det och allt mer fokus har lagts på barn och unga sedan dess, menar Åse Hedemark.

En annan tendens som hon och de andra forskarna har noterat är att genom läsning ska läsaren nu lära sig att höra till samhället, inte förändra det på samma sätt som var fallet under efterkrigstiden.

– Nu handlar diskussionen mycket om att läser man inte så hamnar man utanför samhället. Det ses som nödvändigt att läsa för att kunna bli delaktig, säger Åse Hedemark.

Sedan projektet startades har de skrivit några vetenskapliga artiklar men nu är tanken att de tre ska skriva en bok på svenska för en lite bredare publik.

– Vi tror att det finns ett stort intresse för de här frågorna, inte bara i universitets- och akademiska sammanhang. Det här engagerar många i samhället, konstaterar Åse Hedemark.

Boken är tänkt att ges ut hösten 2023 eller möjligen våren 2024.