Läsningens politiska historia blir ny bok
9 maj 2022 • 2 min
Hur har politiken om läsning förändrats sedan andra världskrigets slut? Det ska tre forskare beskriva i en kommande bok som riktar sig till såväl allmänheten som till andra forskare.

Åse Hedemark är en av författarna till boken som skrivs om läsningens politik.
Projektet Att skapa den läsande medborgaren som tar ett samlat grepp på läsningens politiska historia, från 1945 fram till i dag, börjar gå mot sitt slut. Tanken är att det ska bli en bok som ska nå just den läsande medborgaren, inte bara forskarvärlden.
2017 startades projektet av tre forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås och Uppsala universitet. Projektledare är Åse Hedemark som är lektor och docent vid Uppsala universitet. Så här beskriver hon syftet med Att skapa den läsande medborgaren. Offentlig debatt och politik 1945-2017:
– Målet är att förstå läsningens politik under andra halvan av 1900-talet. Vad har hänt? Vi vill berätta historien, inte minst för att försöka förstå läsningens funktion och roll i samhället i dag och en utgångspunkt som vi har är att läsningen är något som många har försökt och försöker att styra på olika sätt, säger Åse Hedemark.
Hon poängterar att det är den ”mer explicita politiken” som de vill fånga i projektet. Övriga forskare är Anna Lundh, lektor och docent vid Högskolan i Borås och Linnéa Lindsköld, även hon lektor och docent vid Högskolan i Borås.
– Vi upplevde att det har saknats en sammanhållen berättelse och redogörelse. Historiska föreställningar och idéer om läsning har också betydelse för den debatt som förs i dag. Det är också ett sätt att ge en större kontext till den läspolitik som fortfarande bedrivs och den läsdebatt som vi ser nästan dagligdags i dag, förklarar Åse Hedemark.
När hon och hennes kollegor har studerat hela perioden, från 1945 och framåt, har det blivit tydligt att hela läs- och litteraturpolitiken har vidgats successivt.
– Initialt, om man tittar på efterkrigstiden, så var den väldigt starkt inriktad på att distribuera. Men allt eftersom har politiken famnat kring mer. Plötsligt nåddes hela befolkningen av kvalitativ litteratur men ändå läste vi inte lika mycket som man ville att vi skulle göra. Då var det andra åtgärder som skulle till och då kom diskussionen om ett mer aktivt läsförmedlande och läsfrämjande, säger Åse Hedemark.
Plötsligt nåddes hela befolkningen av kvalitativ litteratur men ändå läste vi inte lika mycket som man ville att vi skulle göra
– Det gör den fortfarande i dag men det har tillkommit andra delar. I dag uppfattar vi att politiken bygger ganska mycket på psykologi och kognitionsvetenskapliga argument. En annan intressant rörelse som man kan se, det är att läsningens politik inledningsvis var fokuserad mer brett på befolkningen och kanske i första hand på vuxna. På 1980-talet svängde det och allt mer fokus har lagts på barn och unga sedan dess, menar Åse Hedemark.
En annan tendens som hon och de andra forskarna har noterat är att genom läsning ska läsaren nu lära sig att höra till samhället, inte förändra det på samma sätt som var fallet under efterkrigstiden.
– Nu handlar diskussionen mycket om att läser man inte så hamnar man utanför samhället. Det ses som nödvändigt att läsa för att kunna bli delaktig, säger Åse Hedemark.
Sedan projektet startades har de skrivit några vetenskapliga artiklar men nu är tanken att de tre ska skriva en bok på svenska för en lite bredare publik.
– Vi tror att det finns ett stort intresse för de här frågorna, inte bara i universitets- och akademiska sammanhang. Det här engagerar många i samhället, konstaterar Åse Hedemark.
Boken är tänkt att ges ut hösten 2023 eller möjligen våren 2024.
Senaste nytt

Sluta göra skillnad på barn!
När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.
25 maj 2022 • 2 min

"Brännande" aktuella bibliotekssamtal utlovas
Bokmässan är tillbaka i sin ursprungliga form. Försvar, klimat och tillträdesförbud är några ämnen som ska diskuteras i rummet för bibliotek.
24 maj 2022 • 2 min

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek
De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?
23 maj 2022 • 3 min

Nya ansikten i föreningens styrelse
Ny ordförande och nya styrelseledamöter valdes, men motionen om att inrätta pris till den roligaste bibliotekschefen röstades ner när Svensk biblioteksförening höll årsmöte.
20 maj 2022 • 2 min

Digitala böcker – varför så komplext?
Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.
19 maj 2022 • 3 min

Statistik: stor minskning av fysiska lån
Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.
18 maj 2022 • 2 min

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken
Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.
17 maj 2022 • 4 min

Anrikt bibliotek får eget poparkiv
Anrika John Rylands Research Institute and Library i Manchester har fått en ny avdelning, ett arkiv tillägnat den brittiska popmusiken.
16 maj 2022 • 3 min

Bör alla barn ha eget bibliotekskort?
Den frågan utreddes av regionbiblioteket i Örebro i en av de första genomförda barnrättsprövningarna. Och svaret på frågan? Det rådde det ingen tvivel om.
13 maj 2022 • 3 min

Moment 22 med raderad Facebook-sida
Linnéuniversitetets bibliotek har haft en Facebooksida i mer än tio år. Men en dag var den borta, raderad av Facebook.
12 maj 2022 • 3 min

Avsatt chef fortsatt ansvarig för Bill Gates-miljoner
Gerald Leitner är fortsatt generalsekreterare i stiftelsen SIGL som sköter miljondonationerna från Bill och Melinda Gates. Detta trots att stiftelsen inte har fått del av de utredningar som ledde till att han fick sparken från Ifla.
11 maj 2022 • 3 min

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla
Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.
10 maj 2022 • 3 min
0 kommentarer