Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
4 feb 2021 • 3 min
Det nya medielandskapet med algoritmer och sociala medier leder inte till att människor fastnar i så kallade filterbubblor, enligt en ny avhandling. Snarare tar vi del av fler olika medier än förr och har därmed ökat vår ”mediediet”.
Sociala medier och möjligheten att ta del av flera olika traditionella medier leder inte till att människor endast väljer ut de medier som bekräftar deras världsbild. Tvärt om tar människor del av fler informationskällor i dag, visar Peter M Dahlgrens forskning.
Peter M Dahlgren, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, väntade sig ett helt annat resultat när han inledde arbetet med sin avhandling vid Göteborgs universitet. Han valde att studera selektiv exponering, det vill säga i vilken utsträckning människor väljer information utifrån sin politiska övertygelse.
– Jag hade en föreställning om att människor väljer medier efter övertygelse och att det leder till att de blir mer extrema. Men jag fick omvärdera det ganska snabbt, säger han.
Att människor bara skulle välja informationskanaler som passar deras egen världsbild eller politiska övertygelse och därmed leva i parallella informationsvärldar, stämmer helt enkelt inte. De allra flesta väljer att ta del av motståndarsidans åsikter också.
– Vill man nå personer med specifika åsikter är det enklare i dag. Men debatten har fokuserat på att människor också skulle utesluta information som går emot deras övertygelse. Det sista steget finns det inte mycket stöd för i forskningen, säger han.
De flesta lämnar alltså inte de traditionella medierna till förmån för nya, mindre medier. I stället tar de del av båda och ökar därmed sin, som Peter M Dahlgren kallar det, informationsdiet.
Det är snarare det som skapar konflikter på sociala medier än att människor bara läser det som stämmer överens med deras egna åsikter. Tvärtom verkar människor vilja ta del av motståndarnas information för att argumentera mot den.
De filterbubblor det ofta refereras till som förklaring till ökad extremism och polarisering, är snarast en myt, enligt Peter M Dahlgren. I begreppet ligger dels att personer bara väljer att ta del av information som bekräftar deras åsikter (vilket alltså inte stämmer) och dels att algoritmer i både sociala medier och traditionella medier skulle förstärka detta.
– Så fungerar vi inte i samhället och så fungerar inte algoritmerna heller. Dels väljer vi att ta del av information vi inte håller med om för att argumentera mot den och dels är inte algoritmerna alltid så träffsäkra.
Algoritmerna kan möjligen fungera för kommersiella syften, men forskningen visar alltså inte att de bidrar till att endast mata konsumenterna med de åsikter som de redan har.
Men det finns ett växande gap, enligt Peter M Dahlgren. Och det är mellan dem som tar del av nyhetsmedier och de som inte gör det.
– Allt fler tar inte del av nyhetsmedier. Och så finns det högkonsumenter som tar del av ännu fler. Kunskapsklyftorna skulle kunna öka.
Peter M Dahlgren säger också att traditionella medier kanske är större spridare av konspirationsteorier än sociala medier, bara genom att de uppmärksammar dem. Det hjälper inte alltid att de rapporterar om dem som just konspirationer som inte är sanna, själva upprepningen kan leda till att de sprids ändå.
– Om medier rapporterar om sådant som är marginellt och säger att det är marginellt men hela tiden pratar om det, då blir konsekvensen att man registrerar det, men inte nödvändigtvis registrerar vad som är sant och inte, säger Peter M Dahlgren.
– Traditionella medier har en annan trovärdighet och når fler, så det kanske är de som är de främsta spridarna av desinformation.
Han ifrågasätter också diskussionen om den ökande polariseringen. Dels finns lite stöd för att polariseringen ökar. Och dels, säger han, kan polarisering vara bra.
– Det betyder att det finns olika sidor och olika åsikter. Det är bara i diktaturer det inte finns någon polarisering.
Däremot finns en upplevd ökad polarisering som kan ha sin förklaring på sociala medier. Just därför att man hela tiden ser och möter motståndarsidan.
– Sociala medier har utmålats som att de skapar parallella informationsvärldar. Men i och med att det inte finns några väggar exponeras man hela tiden för innehåll man inte gillar. Det gör att man kan få upplevelsen av att man ständigt är under hot och attack och därmed kan man radikaliseras.
Om någon radikaliseras beror det alltså snarare på att den tar del av mer av motståndarsidans åsikter, argumenterar mot dem och sedan känner sig attackerad när motståndarsidan argumenterar tillbaka. Skulle man i stället befinna sig i en bubbla där alla tycker likadant upplevs inte något hot utifrån. För att radikaliseras måste man på något sätt konfronteras med det ”onda”.
– På sociala medier är det enklare att bli arga på varandra och argumentera. Det är raka motsatsen till filterbubblor.
2 kommentarer
Positiva tillrop och tacksamhet över digitala tjänster har nått de stängda biblioteken. Men förtvivlade medborgare hörde också av sig och bad dem öppna.
12 apr 2021 • 3 min
I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.
9 apr 2021 • 3 min
Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.
9 apr 2021 • 2 min
Kan stöd från TCO säkra framtiden för Arbetarrörelsens arkiv och biblioteket, Arab? Knappast, svarar TCO, som istället ser Arab som ekonomiskt gynnat och har efterfrågat likvärdig behandling hos regeringen.
8 apr 2021 • 2 min
Nu formuleras en strategi för fortsatt utveckling mot öppen tillgång till forskningsresultat. Målet är lägre kostnader – gärna vid sidan om de kommersiella förlagen.
7 apr 2021 • < 1 min
Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.
6 apr 2021 • 3 min
Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.
6 apr 2021 • 4 min
Vår kritik av aktivistiska bibliotekarier bygger bland annat på lagar och utlåtanden av JO, skriver Roger Blomgren och Johan Sundeen. "Att på Jonas Agheds arroganta sätt avvisa denna materia är häpnadsväckande."
5 apr 2021 • < 1 min
Ska varje bibliotekarie som avstår från att köpa in böcker med högerextremt och rasistiskt innehåll, vara rädd för att kallas aktivist? Det undrar Jonas Aghed i ett svar till Roger Blomgren och Johan Sundeen.
1 apr 2021 • 3 min
Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?
1 apr 2021 • 8 min
Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.
31 mar 2021 • 5 min
Trots högt ställda integritetskrav får allt fler bibliotek tillstånd att sätta upp övervakningskameror. "Bibliotek är ju generellt en känslig plats med högt integritetsintresse"
30 mar 2021 • 2 min
Intressant. Verkligen! Men nog får man intryck av att en del människor vill leva i ”bubblor” och även hamnar i sådana ibland, tycker jag. Jag hörde tex på radio om en journalist som träffat en vapenliberal man i USA. De fick helt olika sökträffar när de försökte få fram huruvida vapenliberala lagar i Australien ledde till mer våld eller ej. Nog är det en sorts bubbla?!
Tack för denna artikel!
Väldigt intressant och borde påverka hur vi undervisar om ”filterbubblor” vilket väl vi alla har hållit på och varnat för .