Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
4 feb 2021 • 3 min
Det nya medielandskapet med algoritmer och sociala medier leder inte till att människor fastnar i så kallade filterbubblor, enligt en ny avhandling. Snarare tar vi del av fler olika medier än förr och har därmed ökat vår ”mediediet”.
Sociala medier och möjligheten att ta del av flera olika traditionella medier leder inte till att människor endast väljer ut de medier som bekräftar deras världsbild. Tvärt om tar människor del av fler informationskällor i dag, visar Peter M Dahlgrens forskning.
Peter M Dahlgren, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, väntade sig ett helt annat resultat när han inledde arbetet med sin avhandling vid Göteborgs universitet. Han valde att studera selektiv exponering, det vill säga i vilken utsträckning människor väljer information utifrån sin politiska övertygelse.
– Jag hade en föreställning om att människor väljer medier efter övertygelse och att det leder till att de blir mer extrema. Men jag fick omvärdera det ganska snabbt, säger han.
Att människor bara skulle välja informationskanaler som passar deras egen världsbild eller politiska övertygelse och därmed leva i parallella informationsvärldar, stämmer helt enkelt inte. De allra flesta väljer att ta del av motståndarsidans åsikter också.
– Vill man nå personer med specifika åsikter är det enklare i dag. Men debatten har fokuserat på att människor också skulle utesluta information som går emot deras övertygelse. Det sista steget finns det inte mycket stöd för i forskningen, säger han.
De flesta lämnar alltså inte de traditionella medierna till förmån för nya, mindre medier. I stället tar de del av båda och ökar därmed sin, som Peter M Dahlgren kallar det, informationsdiet.
Det är snarare det som skapar konflikter på sociala medier än att människor bara läser det som stämmer överens med deras egna åsikter. Tvärtom verkar människor vilja ta del av motståndarnas information för att argumentera mot den.
De filterbubblor det ofta refereras till som förklaring till ökad extremism och polarisering, är snarast en myt, enligt Peter M Dahlgren. I begreppet ligger dels att personer bara väljer att ta del av information som bekräftar deras åsikter (vilket alltså inte stämmer) och dels att algoritmer i både sociala medier och traditionella medier skulle förstärka detta.
– Så fungerar vi inte i samhället och så fungerar inte algoritmerna heller. Dels väljer vi att ta del av information vi inte håller med om för att argumentera mot den och dels är inte algoritmerna alltid så träffsäkra.
Algoritmerna kan möjligen fungera för kommersiella syften, men forskningen visar alltså inte att de bidrar till att endast mata konsumenterna med de åsikter som de redan har.
Men det finns ett växande gap, enligt Peter M Dahlgren. Och det är mellan dem som tar del av nyhetsmedier och de som inte gör det.
– Allt fler tar inte del av nyhetsmedier. Och så finns det högkonsumenter som tar del av ännu fler. Kunskapsklyftorna skulle kunna öka.
Peter M Dahlgren säger också att traditionella medier kanske är större spridare av konspirationsteorier än sociala medier, bara genom att de uppmärksammar dem. Det hjälper inte alltid att de rapporterar om dem som just konspirationer som inte är sanna, själva upprepningen kan leda till att de sprids ändå.
– Om medier rapporterar om sådant som är marginellt och säger att det är marginellt men hela tiden pratar om det, då blir konsekvensen att man registrerar det, men inte nödvändigtvis registrerar vad som är sant och inte, säger Peter M Dahlgren.
– Traditionella medier har en annan trovärdighet och når fler, så det kanske är de som är de främsta spridarna av desinformation.
Han ifrågasätter också diskussionen om den ökande polariseringen. Dels finns lite stöd för att polariseringen ökar. Och dels, säger han, kan polarisering vara bra.
– Det betyder att det finns olika sidor och olika åsikter. Det är bara i diktaturer det inte finns någon polarisering.
Däremot finns en upplevd ökad polarisering som kan ha sin förklaring på sociala medier. Just därför att man hela tiden ser och möter motståndarsidan.
– Sociala medier har utmålats som att de skapar parallella informationsvärldar. Men i och med att det inte finns några väggar exponeras man hela tiden för innehåll man inte gillar. Det gör att man kan få upplevelsen av att man ständigt är under hot och attack och därmed kan man radikaliseras.
Om någon radikaliseras beror det alltså snarare på att den tar del av mer av motståndarsidans åsikter, argumenterar mot dem och sedan känner sig attackerad när motståndarsidan argumenterar tillbaka. Skulle man i stället befinna sig i en bubbla där alla tycker likadant upplevs inte något hot utifrån. För att radikaliseras måste man på något sätt konfronteras med det ”onda”.
– På sociala medier är det enklare att bli arga på varandra och argumentera. Det är raka motsatsen till filterbubblor.
2 kommentarer
Tre år har gått och projektet Digitalt först med användaren i fokus är avslutat. I slutrapporten konstateras att biblioteken måste fortsätta jobba för ökad likvärdighet för de digitala tjänster som erbjuds, sade riksbibliotekarie Karin Grönvall vid slutkonferensen.
25 feb 2021 • < 1 min
En av effekterna med julens nedstängningar av biblioteksverksamhet är sannolikt att fler än användarna har fått förståelse för den roll biblioteken spelar i samhället.
25 feb 2021 • 2 min
Förra årets koncept med Bokmässan play återkommer i höst, men nu välkomnas sittande publik till studiosamtalen.
25 feb 2021 • 3 min
Samma virus och smitta, men så olika sätt att agera. Tid och distans kanske kommer att göra det möjligt att förstå vad som egentligen var det mest rimliga.
24 feb 2021 • 2 min
Det finns flera brister i hur appen Clubhouse hanterar din privata information. Per Axbom välkomnar diskussionerna om säkerhet och integritet.
24 feb 2021 • 6 min
När Mattias Beijmo kritiserar forskningen om sociala medier och polarisering och hävdar att filterbubblor visst finns, beskriver han i själva verket motsatsen av filterbubblor. Enligt Peter M Dahlgren innehåller artikeln flera faktafel.
24 feb 2021 • 3 min
Utanförskap har både tydliggjorts och förstärkts av pandemin. Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, vill använda de berättelser som har framträtt i krisen för att inför beslutsfattarna konkretisera bibliotekens betydelse.
23 feb 2021 • 4 min
Vår kära kollega, samarbetspartner och vän har hastigt lämnat oss i en ålder av 57 år.
23 feb 2021 • 2 min
Sociala medier polariserar åsiktsbildningen. Den som väljer att inte se det slår in på en riskabel väg, skriver författaren och digitaliseringsexperten Mattias Beijmo.
23 feb 2021 • 3 min
Det blir inga biblioteksdagar i år heller. Däremot totalt fyra dagar av digitala branschdagar och årsmöte. Talman Andreas Norlén invigningstalar.
23 feb 2021 • < 1 min
Förvaltningsrätten i Karlstad avslår överklagandet om stängningen av folkbiblioteken och konstaterar att kommunens beslut inte var olagligt.
22 feb 2021 • < 1 min
Sista dagen att skicka in ansökan till fackförbundet Diks utmärkelse Skolbibliotek i världsklass närmar sig. Enligt Dik är det ett sätt att lyfta skolbibliotekens roll och betydelse, men nu lyfts också kritik mot utmärkelsen.
19 feb 2021 • 3 min
Intressant. Verkligen! Men nog får man intryck av att en del människor vill leva i ”bubblor” och även hamnar i sådana ibland, tycker jag. Jag hörde tex på radio om en journalist som träffat en vapenliberal man i USA. De fick helt olika sökträffar när de försökte få fram huruvida vapenliberala lagar i Australien ledde till mer våld eller ej. Nog är det en sorts bubbla?!
Tack för denna artikel!
Väldigt intressant och borde påverka hur vi undervisar om ”filterbubblor” vilket väl vi alla har hållit på och varnat för .