Inga fjärrlån från Umeå
23 jun 2020 • 2 min
Sveriges depåbibliotek och lånecentral håller sommarstängt och i höst införs lånebegränsningar. ”Utgifterna överensstämmer inte med de medel vi har”, säger enhetschefen Magdalena Sjöström.
Antalet utlån från Sveriges depåbibliotek och lånecentral ökade med 70 procent mellan 2017 och 2019.
– Under månaderna från januari till dagens datum har lånen fortsatt ökat, konstaterar enhetschefen Magdalena Sjöström.
Däremot har verksamhetens budget inte vuxit i paritet med efterfrågan utan stått still i flera år.
Som en direkt följd av det ekonomiska läget stoppas utlånen under sommaren och när verksamheten återupptas i höst kommer depåbiblioteket inte längre att låna ut böcker utgivna under de senaste fem åren.
Inför 2020 gjorde Umeå kommun en analys av följderna om verksamheten inte tillfördes mer resurser. Den övergripande slutsatsen var att uppdraget ”gällande kompletterande medieförsörjning inte kan genomföras på förväntad kvalitetsnivå”.
Vad händer om inte anslaget höjs?
– Jag tror att du får återkomma med den frågan i september, säger Magdalena Sjöström.
Analysen och budgetäskandet har ännu inte fått genomslag hos Kungliga biblioteket som står för Sveriges depåbiblioteks och lånecentrals finansiering.
– Pengarna vi har till uppdraget är begränsade, men vi har tillsammans med Umeå dialogmöten om hur vi ska möta det här. Det är en gemensam utmaning, säger Anna Lundén, chef för KB:s enhet för nationell bibliotekssamverkan.
Exakt hur framtiden kommer att gestalta sig är ännu ovisst. Hos KB pågår en intern utredning om stärkt depåbiblioteksverksamhet, som ska vara klar i höst.
– Vi hoppas komma fram till hur vi ska jobba vidare gemensamt för att tillgodose medieförsörjningen i hela landet och bättre utnyttja fjärrlånekompensationen, säger Anna Lundén.
En yttre faktor som kommer att spela in är vad regeringen eventuellt kommer fram till kring den nationella biblioteksstrategi som KB föreslog för drygt ett år sedan.
–Den pågående översynen av pliktlagstiftningen blir också ett viktigt inspel, säger Anna Lundén.
Senaste nytt
Prisad gerillaläsning ska locka till böckerna
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
LEDARE
140 miljoner argument för öppen tillgång
De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar, skriver chefredaktör Thord Eriksson.
DEBATT
”Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?”
Demokrati, kunskap och att forskningsresultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.
REPORTAGE
Jättarna dominerar
De vetenskapliga tidskrifterna omsätter miljarder varje år och har blivit finansvärldens säkraste pengamaskiner – och en omfattande kostnadspost för biblioteken. ”Marknaden är ett oligopol där de stora aktörerna kan diktera villkoren.”
ESSÄ
Grattis AI på 60-årsdagen!
AI har funnits längre än många av oss har levt, ändå är det först nu som teknologin väcker upphetsad debatt. I stället för att bli skrämda borde vi se de grå vardagsnyttorna, skriver Lars Ilshammar.
0 kommentarer