Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
5 apr 2023 • 3 min
För första gången väljer en av de ansvariga i Ifla, Halo Locher, att svara på frågor om det senaste årets turbulens. Han ber om ursäkt för bristen på transparens och lovar att öppet redovisa hemliga ersättningar och fallskärmar – om han väljs till ordförande.
Hans Ulrich Locher, som lämnade Iflas styrelsearbete förra veckan, väljer nu att svara på frågor för första gången.
Förra veckan meddelade Hans Ulrich ”Halo” Locher att han lämnar arbetet i Iflas styrelse. Som styrelseledamot och tillförordnad generalsekreterare efter att Gerald Leitner fråntogs sina arbetsuppgifter förra våren har han haft en central position under det senaste årets turbulens inom organisationen. Liksom övriga i ledningen har han tidigare avböjt alla intervjuförfrågningar men har nu gått med på att svara på skriftliga frågor.
Som avgörande för beslutet att lämna Iflas styrelsearbete framhåller du frånvaron av dokument för att fatta ett välgrundat beslut när en ny generalsekreterare rekryteras. Vilken är din förklaring till detta okonventionella sätt att rekrytera en person till en nyckelposition?
– Det är helt enkelt så styrelsens rekryteringskommitté anser att processen ska gå till. I det senast godkända protokollet står det: ”Rekryteringskommittén genomför intervjun, men hela styrelsen involveras i beslutet.” Om jag trots att jag efterfrågat det inte får se CV, ansökningsbrev och referenser strider det inte bara mot det protokollförda beslutet utan även mot varje professionellt urvalsförfarande, som hela styrelsen ansvarar för enligt stadgarna.
När jag bad om exempel på andra styrelsebeslut du av samvetsskäl inte står bakom nämnde du styrelsens val att förhandla fram innehållet i avtalet om Gerald Leitners friställande, i stället för att detta lämnades till en domstol. Vilka konsekvenser fick det utöver att ansvaret på så sätt landade på styrelsen?
– Du beskriver exakt det problem jag ville undvika. Den nuvarande styrelsen skrev inte kontraktet med Gerald Leitner men styrelsen tog ändå ansvar för kostnaderna för anställningskontraktets upphävande och fattade beslut om en överenskommelse som jag inte kan stå för.
Skulle överenskommelsen med Gerald Leitner ha blivit en annan om den slutits i domstol?
– Den frågan kan jag inte besvara. Men det hade varit av betydelse för mig att låta en domstol besluta formerna för kontraktets upplösande. Den möjligheten finns inte längre på grund överenskommelsen.
Hade uppsägningen kostat mindre om förhandlingen skett i rätten?
– Inte heller den frågan kan jag besvara.
Jag vill skicka en signal om att beslut styrelsen nu fattar inte är enhälliga, att de står i motsättning till min uppfattning om grundläggande regler.
Vad kostade det att bryta kontraktet med Gerald Leitner?
– Det finns ledamöter som slår styrelsens etiska regler i ansiktet på mig så fort jag fäller ett kritiskt yttrande och därför kan jag inte svara. Dock: om medlemmarna väljer mig till ordförande kommer dessa siffror och andra ersättningar till Iflas chefer att redovisas offentligt och transparent. I synnerhet gäller det en gyllene fallskärm.
Sedan meddelandet för ett år sedan om att Gerald Leitner befriats från sina arbetsuppgifter har det funnits många skäl att ställa frågor om hur Ifla leds, men svaren har varit få. Varför valdes denna icke-transparanta strategi?
– Strax efter att den nuvarande styrelsen tillträdde ställdes den inför en katastrofal situation som den inte bar ansvar för. På ett modigt sätt togs den enda möjliga konsekvensen genom beslutet att säga upp generalsekreteraren – något som kommunicerades på ett dåligt sätt. Därför har vi fastnat i en storm som har överväldigat styrelsen som är utspridd över hela världen. Så det hängde inte bara ihop med diskretion utan också med att ledamöterna finns i alla tidszoner och dessutom har annat arbete att ägna sig åt. Jag beklagar detta och medger att jag delvis är ansvarig – och för det ber jag formellt om ursäkt.
Du har varit delaktig i hur frågorna har hanterats. Överenskommelsen med Gerald Leitner förhandlades fram för fyra-fem månader sedan. Varför lämnade du inte styrelsearbetet då?
– Under de senaste månaderna har jag återkommande funderat på att lämna styrelsearbetet. Jag har avstått av flera skäl. Framför allt ville jag veta vad som inte fungerar – så långt det nu är möjligt med tanke på hur styrelsen leds. Jag har återkommande varit väldigt tydlig med att jag inte står bakom avgörande beslut, i synnerhet inte villkoren för uppsägningen av generalsekreteraren. Det är beklagligt att styrelsen föredrar att ägna 90 minuter åt att prata om huruvida jag bryter mot de etiska reglerna eller om jag borde avgå, men avstår från att diskutera mina förslag. Det är intressant att notera att tre av elva ledamöter har avgått under den nuvarande styrelseperioden.
Beskriv läget i den organisation som du började leda när du tog över som tillförordnad generalsekreterare efter att Gerald Leitner sagts upp?
– Situationen överensstämde i hög grad med den ena lägesrapporten som gjordes: ingen struktur, ingen planering och ingen kommunikation. Personalen är huvudsakligen samarbetsvillig och kompetent. En majoritet hade också begärt att Gerald Leitner omedelbart skulle bytas ut. Men ett annat problem blev plötsligt uppenbart: en del av personalen hade anställningskontrakt med (Iflas stiftelse) SIGL medan huvuddelen var anställd av Ifla medan SIGL bekostade en del av deras lön. SIGL bestred från början uppsägningen av Gerald Leitner och tillsättandet av mig som tillförordnad generalsekreterare. SIGL:s ordförande gjorde en olaglig inspelning av ett möte mellan mig och hela personalen i Dublin, vilket är skälet till att jag vägrade fortsätta i rollen som tillförordnad generalsekreterare. Gerald Leitner står fortfarande som generalsekreterare för SIGL på stiftelsens webbplats.
Kandiderar du, trots ditt beslut att lämna styrelsearbetet, fortfarande till rollen som Iflas ordförande?
– Ja, jag står kvar som kandidat för ordförandeskapet. Det enda jag har gjort är att avstå från att agera i styrelsen. Jag vill skicka en signal om att beslut styrelsen nu fattar inte är enhälliga, att de står i motsättning till min uppfattning om grundläggande regler för hur företag ska ledas och att jag därför inte kan stå bakom styrelsens hållning.
Fotnot: Biblioteksbladet har erbjudit Iflas ordförande Barbara Lison och SIGL:s ordförande Glora Perez Salmeron möjligheten att kommentera.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer