Gazas kamp för att bevara sin historia

Närmare 90 bibliotek och arkiv har helt eller delvis förstörts i Israels krig mot Gaza. Förödelsen är allvarlig i ett samhälle där kunskap värderas högt, skriver den palestinska journalisten Eman Abu Zayed.

Sedan Israel inledde sitt krig mot Gazaremsan 2023 har förstörelsen inte begränsats till bostäder och offentlig infrastruktur. Den har också omfattat det kulturella och intellektuella arvet. Bibliotek och arkiv i hela området har utsatts för omfattande angrepp och drabbats av stora förluster. Rapporter från människorättsorganisationer och akademiska institutioner visar att över 87 folkbibliotek och arkiv i Gaza delvis eller helt har förstörts. Hundratusentals böcker, dokument och sällsynta manuskript har gått förlorade – material som utgör en väsentlig del av det palestinska kulturarvet och det historiska minnet.

Samtidigt har besökarna gradvis försvunnit från de offentliga biblioteken. Läsningen har i allt större utsträckning flyttat hem, till tillfälliga skydd och till digitala plattformar, när människor försöker hålla fast vid sina kulturella vanor mitt i ett krig som har ödelagt området och slagit sönder vardagslivet.

När forskaren Riyad Al-Saawi står framför resterna av Islamiska universitetet i Gaza betraktar han det som återstår av en 50 år gammal institution – ett av Gazas äldsta och största universitet. Sedan grundandet hade universitetets bibliotek fungerat som några av de viktigaste kulturella och akademiska kunskapsarkiven på Gazaremsan. De rymde över 1,5 miljoner böcker inom en mängd olika ämnesområden, från litteratur, historia och filosofi till naturvetenskap och teknik. Där fanns också vetenskapliga tidskrifter, sällsynta dokument och historiska manuskript som vittnade om det palestinska intellektuella arvets djup och bredd.

De långa raderna av bokhyllor och den stillsamma studiemiljön gjorde en gång biblioteket till en fristad för forskare och studenter, som tillbringade timmar med att läsa referenslitteratur, ta del av studier och skriva i tystnad.

Al-Saawi betraktar den tomma plats där bokhyllorna en gång stod och begrundar förlustens omfattning.

– Jag kom hit i dag för att leta efter biblioteket där jag tillbringade flera år, säger han med en röst präglad av både chock och sorg.

– Det rymde en gång över 1,5 miljoner böcker, men jag fann inte ett spår av det.

Varje hörn av biblioteket har bevittnat ögonblick av upptäckter och lärande. Varje hylla bar på kunskap som samlats under årtionden. I dag är allt ersatt av tystnad och tomhet – en frånvaro som vittnar om både förstörelse och motståndskraft.

På en annan plats i samma landskap av förlust sitter Noaman Al-Hilu, en man som närmar sig 60, bland rasmassorna från sitt förstörda hem. Han böjer sig långsamt över bråten och letar bland damm och krossad betong efter något annat än den omgivande förödelsen: sina böcker.

Under närmare fyra decennier hade Al-Hilu byggt upp ett litet privatbibliotek i sitt hem. Han hade samlat böcker, en efter en, från bokhandlare, bokmässor och antikvariat. För honom var de inte bara böcker, utan ett personligt arkiv som följt honom genom år av läsning och lärande.

Han drar fram en dammig volym ur rasmassorna och borstar försiktigt av den. Med en röst präglad av både sorg och beslutsamhet berättar han att det som finns kvar i dag bara är fragment av det privata bibliotek han ägnat år åt att bygga upp.

Tillsammans med sin familj försöker han rädda de böcker som fortfarande går att få fram ur ruinerna, säger han. Inte bara för att bevara dem, utan också för att kunna ge några vidare till sina barnbarn – som ett minne av en tid då böcker fyllde hemmet.

Vid första anblicken är scenen enkel: en äldre man bland ruinerna av ett hem. Men i sitt sammanhang är det som om själva tiden gräver sig genom stenarna i jakt på sitt förlorade minne.

I stadsdelen Al-Nasr i norra Gaza hade en ung man vid namn Ramzi drivit en liten bokhandel, känd som Cordoba Library, i mer än 20 år. Butiken var anspråkslös och erbjöd religiös, kulturell och historisk litteratur vid sidan av romaner och barnböcker.

När kriget bröt ut i oktober 2023 och vågor av människor tvingades på flykt genom Gazaremsan blev Ramzi tvungen att flytta sin bokhandel flera gånger. Han flyttade från norra Gaza till Deir al-Balah och senare till Rafah. Varje gång tog han böckerna med sig för att rädda det som återstod av samlingen och kunna fortsätta sitt arbete.

Trots kriget och belägringen fortsatte Ramzi att sälja böcker på nätet. Han svarade på beställningar från läsare som fortsatte att efterfråga titlar även under extremt svåra förhållanden.

För honom var arbetet inte bara en inkomstkälla, utan också ett försök att bevara böckernas plats i människors liv under en tid av fördrivning och förstörelse.

Samir Mansour Library har länge betraktats som en av Gazas mest framträdande kulturinstitutioner. Biblioteket grundades av professor Samir Mansour och växte med åren till att omfatta flera filialer runt om på Gazaremsan. Det blev en viktig destination för studenter, forskare och läsare.

Filialen nära Islamiska universitetet i Gaza var särskilt välkänd bland universitetsstudenter, som ofta besökte den för att köpa akademisk litteratur och skönlitteratur. På hyllorna fanns ett brett urval av böcker inom litteratur, filosofi, politik och historia, liksom översatt litteratur.

Men kriget skonade inte heller denna kulturinstitution. Biblioteket skadades svårt och tusentals böcker som samlats under många år förstördes. Mansour förklarar att förlusten inte bara var ekonomisk, utan också kulturell. Bland de böcker som brann upp fanns många sällsynta utgåvor och titlar som läsarna länge hade väntat på att få tag i.

Under perioder av bränslebrist och en allt hårdare blockad har vissa invånare ibland tvingats elda med böcker för att kunna laga mat. Det är en bild som visar hur djup den humanitära krisen på Gazaremsan är.

Ändå insisterar Mansour på att själva idén om biblioteket inte kan förstöras. Gazas litterära och vetenskapliga kultur kommer att överleva, trots att områdets kulturinstitutioner har ödelagts.

Berättelsen om Gazas bibliotek är inte någon obetydlig detalj i krigets historia. Den speglar det djupa förhållandet mellan människor och böcker i ett samhälle där kunskap länge har värderats högt. Före kriget, och även under det, besökte universitetsstudenter, ungdomar och till och med barn regelbundet biblioteken för att låna böcker och läsa. Det visar hur stark läskulturen i Gaza är.

Under långa perioder då internetuppkopplingen var utslagen återvände många till böckerna för att få tiden att gå och återerövra en känsla av normalitet, trots de svåra förhållandena runt omkring dem.

I Gaza har en bok aldrig bara varit ännu ett föremål på en hylla – den är ett fönster mot den större världen i en stad under blockad. Medan vissa fördrivna familjer tog böckerna med sig och andra försökte rädda dem ur rasmassorna fortsatte läsningen att vara en handling av kulturell motståndskraft.

I en stad utmattad av krig kan det verka som en enkel sak att öppna en bokhandel på nytt eller läsa en bok. Men för många i Gaza är det fortfarande ett bevis på att kulturlivet inte har försvunnit och att banden mellan människor och böcker består, trots allt som Gazaremsan har tvingats genomlida.

Eman Abu Zayed
Författare och journalist från Gaza

Artikeln, ursprungligen på Truthout, är återpublicerad i enlighet med CC BY-NC-ND 4.0.
Texten är översatt med AI och därefter bearbetad av Thord Eriksson.