Ifla: trakasserier och mobbning redan 2019

31 maj 2022 • 3 min

Redan för tre år sedan startades en insamling av vittnesmål om arbetssituationen inom den internationella biblioteksfederationen. "Mer än 80 procent av de anställda hade upplevt trakasserier", berättar Suzanne Reid som till slutet av 2020 jobbade på huvudkontoret i Haag.

Biblioteksbladet har i en rad artiklar berättat om trakasserier och mobbning på den internationella biblioteksfederationen Iflas huvudkontor i nederländska Haag. Sent i höstas anmäldes generalsekreteraren Gerald Leitner av en medarbetare och i en skrivelse till styrelsen uppmanade ett 20-tal tidigare anställda styrelsen att agera.

Generalsekreteraren Gerald Leitner, som anklagats för att ha orsakat den dåliga arbetsmiljön, sparkades tidigare i år utan att styrelsen har angett något skäl till det.

Nya uppgifter visar att turbulensen inom Ifla startade långt tidigare än förra hösten. Redan för tre år sedan, i juli 2019, togs problemen med trakasserier och mobbning upp i ett internt mejl skickat till all personal samt till Iflas styrelse. Mejlets avsändare var en personer som just då stod i begrepp att lämna organisationen. I brevet förklarade medarbetaren att Iflas styrelse samt Bill and Melinda Gates Foundation, som donerat närmare 31 miljoner dollar, runt 300 miljoner kronor, till stiftelsen SIGL där Gerald Leitner är generalsekreterare, också tagit del av hens vittnesmål om ”dåligt ledarskap och oacceptabla arbetsmetoder”.

”Ingen borde behöva sjukskriva sig på grund av nedstämdhet, ångest och depression orsakad av trakasserier och hotfulla beteenden. Ingen borde behöva gråta på toaletten på grund av dåligt hanterad arbetsbelastning. Ingen borde tvingas känna sig isolerad och icke inkluderad på sin arbetsplats. Ingen förtjänar att skrikas åt. Detta är inte bara mina erfarenheter.”

Medarbetaren, som vill vara anonym på grund av oro för repressalier, förklarade i sitt mejl att agerandet inte bottnade i trots utan i en vilja att försöka förändra en ohållbar situation.

”Ifla är på långa vägar den olyckligaste arbetsplats jag upplevt. Med bättre ledning, fungerande internkommunikation och respekt för medarbetares kompetens skulle det tvärtom kunna vara bra.”

Suzanne Reid jobbade på Iflas kansli när anklagelser om trakasserier uppdagades redan 2019. Foto: Privat

Mejlet fick konsekvenser på Iflas huvudkontor, berättar Suzanne Reid som var ansvarig för organisationens relationer till sina medlemmar och ordförande i den arbetstagargrupp som anställda enligt nederländsk lagstiftning har rätt att bilda på sin arbetsplatser (ska inte förväxlas med facklig organisering).

Medarbetarens mejl ledde till att arbetstagargruppen arrangerade ett möte med personalen. Efteråt skickades ett meddelande till Gerald Leitner:

”En majoritet av personalen kan, direkt eller indirekt, identifiera sig med anklagelserna i NN:s mejl”, skrev arbetstagargruppen.

Suzanne Reid beskriver kritiken sommaren 2019 som utlösande för att arbetsmiljöproblem inom Ifla sedan dess har kommit fram i ljuset.

– Det gav oss anledning att stå upp och säga att en medarbetare har gjort oss uppmärksamma på oegentligheter – och därför måste vi reagera.

Missförhållandena som medarbetaren pekade på ledde till att arbetstagargruppen började föra en ”incidentlogg” där de anställdas erfarenheter av trakasserier, mobbning och andra negativa inslag i den psykosociala arbetsmiljön, samlades. Vittnesmålen handlade bland annat om att bli skriken åt, att få sin mejlkorg genomsökt, att bli fråntagen professionell rörelsefrihet genom detaljkontroll i alla arbetsmoment och att jobba hårt och sedan se sin chef ta åt sig hela äran för resultatet.

Ingen borde behöva sjukskriva sig på grund av nedstämdhet, ångest och depression orsakad av trakasserier och hotfulla beteenden

Anonym medarbetare på Iflas kansli
På arbetstagargruppens initiativ formulerades också en policy om uppförande på arbetsplatsen.

– Någon sådan existerade inte på Ifla och jag kände att jag behövde sätta upp riktlinjer för lämpligt beteende, säger Suzanne Reid.

Incidentloggen presenterades så småningom för Iflas ledning.

– Vi informerade om att mer än 80 procent av de anställda hade upplevt trakasserier på arbetsplatsen. Jag trodde att det vi beskrev skulle göra dem djupt bekymrade, men i stället för att vara proaktiva och försöka förbättra situationen, försökte de angripa uppförandepolicyn och splittra arbetstagargruppen.

Anklagelser om trakasserier och mobbning som framkom 2019 och senare har i huvudsak riktats mot Gerald Leitner. Men, konstaterar Suzanne Reid, generalsekretarerens beteende var sanktionerat av andra.

– Gerald Leitner kunde agera som han gjorde, för att han tilläts göra det.

Innan Suzanne Reid började jobba på Ifla jobbade hon på de europeiska forskningsbibliotekens organisation Liber, som ligger i samma fastighet i Haag. Hon hade hört talas om den dåliga arbetsmiljön på huvudkontoret men tänkt att det inte kunde vara värre än att hon, som också jobbat flera år i den utmanande miljön på FN:s internationella brottsmålsdomstol, skulle klara av det.

– För mig stod det helt klart att styrelsen var medveten om situationen. Men ingen gjorde något, Gerald Leitner var tillåten att fortsätta, det fanns personer som stöttade beteendet och han favoriserade de som betedde sig på samma sätt som han gjorde.

Suzanne Reid slutade på Ifla i november 2020 och jobbar inte längre i bibliotekssektorn.

Biblioteksbladet har sökt Gerald Leitner utan framgång. Glòria Pérez Salmerón, Ifla-ordförande sommaren 2019, har beretts möjlighet att kommentera anklagelserna som framkom då, men har inte återkommit.

0 kommentarer

Senaste nytt

Skolbibliotek

Dik: Varför är ministern så tyst?

Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?

28 jun 2022 • 2 min

Debatt

Avtalen som hotar öppen vetenskap

De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.

21 jun 2022 • 5 min

Nyheter

Stort intresse för stärkt läsfrämjande

Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.

17 jun 2022 • 2 min

Essä

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten

Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folk­biblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksam­heter.

17 jun 2022 • 7 min

Nyheter

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien

Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.

15 jun 2022 • 2 min