Kritik mot satsning på skolbibliotek – "Riskerar att bli verkningslös"
8 maj 2024 • 2 min
Tankesmedjan Timbro vänder sig emot regeringens satsning på skolbibliotek och hänvisar till ett osäkert kunskapsläge över skolbibliotekens effekt. Men forskaren Ulrika Centerwall kontrar: ”Vi vet att bibliotek är bra och viktiga och fungerar.”
Fredrik Kopsch och Lovisa Lanryd på Timbro ifrågasätter regeringens satsning på skolbibliotek i en debattartikel.
I en debattartikel går näringslivets tankesmedja Timbro till angrepp mot det tillägg i skollagen om bemannade bibliotek på varje skola som regeringen har föreslagit. Det statliga anslaget uppgår till 216 miljoner kronor nästa år och därefter 433 miljoner per år.
”Kunskapsläget över skolbibliotekens inverkan på barns lärande är mycket osäkert”, skriver Fredrik Kopsch och Lovisa Lanryd, chefsekonom respektive välfärdsansvarig på näringslivets tankesmedja Timbro.
Debattörerna hävdar att det inte finns någon tydlig koppling mellan skolbibliotek och elevers lärande och de ifrågasätter därför kostnaderna för ambitionshöjningen. De efterlyser i stället satsningar som drivs utifrån beprövade metoder och evidens i stället utifrån känslor. ”Annars riskerar resurser fördelas bort från verksamheter som ger nytta till de vars företrädare skriker högst.”
Ulrika Centerwall, lektor vid Högskolan Borås som i sin doktorsavhandling häromåret studerade särskilt framgångsrika skolbibliotekariers metoder, ger Timbros representanter rätt på en punkt: det saknas verkligen kvantitativa mätningar som påvisar direkta samband mellan skolbibliotek och elevers läsförståelse.
– Vi gör inte den typen av forskning i Sverige, utan vår metod är kvalitativ. Vi gör intervjuer och enkäter och där ser vi ju otroligt mycket evidens kring vilken betydelse skolbibliotek och skolbibliotekarier har för elevernas lärande. Vi håller ju inte på och mäter bibliotek för vi vet att bibliotek är bra och viktiga och fungerar.
I en skriftlig kommentar till Biblioteksbladet säger Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen att läskunnigheten och -förståelsen bland elever inte ökar genom en enstaka insats. ”Det krävs en bred palett av åtgärder, där bemannade skolbibliotek är en.” Hon fortsätter:
”Skolbibliotekarien och biblioteket gör skillnad för elevers läsning om det är en integrerat i det pedagogiska arbetet i skolan. Bibliotekarier är även experter på medie- och informationskunnighet, vilket är en nödvändig kunskap i dagens samhälle. En nationell satsning på bemannade skolbibliotek gör att satsningen når alla elever, vilket gör skolan mer likvärdig. Skolbiblioteket är till för alla elevers läsutveckling och upptäckande av litteratur, inte bara för att lösa frågan om läskunnighet.”
4 kommentarer
Senaste nytt
Efter hat och hot: nu läser dragqueens sagor i riksdagen
Den 24 september läser teatersällskapet Bland drakar och dragqueens sagor i riksdagens andrakammarsal. Alla ledamöter är inbjudna. Initiativtagare är Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholm, och organisationen Civil Rights Defenders, och riksdagens tvärpolitiska hbtqi-nätverk står för inbjudan.
12 sep 2024 • 2 min
De är höstens krönikörer
Biblioteksbladet vill att fler personliga och initierade röster med ett ärende ska höras. Miriam Nauri och Jan Scherman är höstens krönikörer.
11 sep 2024 • < 1 min
Boktips på nytt sätt
Vilken bok önskar du att du kunde läsa igen som om det var för första gången? Sandra Johnsons fråga gav hundratals svar och inspirerade Åsa Nilsson på Flens bibliotek till ett nytt sätt att ge besökarna boktips.
10 sep 2024 • 4 min
Årets pristagare: ”Jag har visat dem vad ett skolbibliotek kan vara”
Hur lyckas man med skolbiblioteket? Stick ut hakan och visa vad en bibliotekarie kan erbjuda, säger Felix Sjögren på Årets skolbibliotek.
9 sep 2024 • 3 min
Symbolisk timme för läsning
På söndag är det FN:s läskunnighetsdag och mellan klockan sju och åtta på kvällen infaller Lästimmen, ”Read Hour”. En symbolisk timme för att uppmärksamma vikten av läsning, som i år utökas till en hel helg.
6 sep 2024 • 2 min
Svensk kommitté skapad för att skydda kulturarvet
Säkerhetsläget i Europa ställer nya krav på kunskap om kulturarvet. I dagarna bildas en nationell kommitté i Sverige för att skydda kulturarvet.
5 sep 2024 • < 1 min
Ett folkbibliotek för alla – vad betyder det?
Konflikter om vem biblioteket ska vara till för blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig, skriver doktoranden Anne-Sofie Elbrønd Nissen. ”Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll.”
4 sep 2024 • 5 min
Efter hackerattacken: KB lär av brittiska erfarenheter
Tio månader efter ransomwareattacken mot British Library är flera fysiska och digitala arkiv fortfarande stängda. ”Det finns ingen silver bullet som kan rädda och försvara oss”, säger KB:s it-chef om händelsen.
3 sep 2024 • 3 min
Prischanser för Biblioteksbladet
Nomineringar till Publishingpriset i två kategorier kan ge åtråvärda prisstatyetter senare i höst. ”Glädjande att ansträngningarna uppmärksammas”, säger Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
2 sep 2024 • < 1 min
Prisat skolbibliotek ”fullt integrerat”
Skolbiblioteket på Nydalaskolan i Malmö har gått från att vara en separat enhet till att vara helt integrerad i skolverksamheten. Nu utnämns det till Årets skolbibliotek.
2 sep 2024 • < 1 min
KB: Stora skillnader i kommunernas planer för skolbibliotek
Skolbibliotekens synlighet varierar kraftigt i de kommunala biblioteksplanerna. Många uttrycker ambitioner men, ”ambitionsnivån ser väldigt olika ut”.
2 sep 2024 • < 1 min
Här lånar biblioteket ut konsertbiljetter
Carmen eller Beethovens första är några alternativ som erbjuds när biblioteket i Jönköping lånar ut biljetter till föreställningar med Jönköpings sinfonietta.
30 aug 2024 • 2 min
LEDARE
Vi bygger ett kulturarv med stora luckor
Sociala medier speglar och formar vår samtid. Men nästan inget sparas för framtiden, skriver chefredaktör Thord Eriksson.
DEBATT
”Läromdelsföretagen överdriver om Legimus”
Läromedelsföretagen hävdar att talbokstjänsten Legimus hotar branschen, men debatten har hamnat snett och siffrorna är överdrivna, skriver tre talboksbibliotekarier.
REPORTAGE
Bemannade skolbibliotek – ny marknad för BTJ
Konkursen har flera gånger varit nära för BTJ. Nu anar vd:n Anette Grönroos en ljus framtid när skolorna ska bemanna sina bibliotek.
KRÖNIKA
Läsning kan inte tas för givet
Inte heller bland äldre, skriver Helene Öberg.
Jag vill börja med att säga att jag vet lite om hur ”högkvalitativa” studier i skolmiljö, som de Timbro efterfrågar, utformas. Dock måste jag tänka att det bör vara väldigt svårt att utforma en studie som jämför insatsen/metoden ”förekomst av bemannat skolbibliotek” med kontrollen ”inget skolbibliotek”, delvis med hänvisning till de förväxlingsfaktorer som Timbro själva tar upp, men också eftersom ”förekomst av bemannat skolbibliotek” i sig är en ganska vag insats och är beroende av lokala förutsättningar och arbetssätt. Kanske också pedagogiska metoder i klassrummet kan reduceras till förekomsten av en lärare?
Bör vi inte istället vända på det lite och säga: Om vi nu satsar på bemannade skolbibliotek bör vi väl rimligen också ställa krav på att utveckla de insatser/metoder som skolbibliotekarien ägnar sig åt tillsammans med övrig skolpersonal och -ledning?
Tänker man efter finns det många frågor, att ställa. Exempelvis undersök en egen lokal skola. 1. Vilka elever i olika årskurser nyttjar skolbiblioteket? 2. Vad attraherar i skolbiblioteket? 3. Har eleverna förslag angående förbättringar? 4. Varierar nyttjandet med ålder? 5. De elever som är positiva & ointresserade till det egna skolbiblioteket, vad är deras tyckande?
Ett antal frågor kan säkert ställas till lärarkollektivet i den undersökta skolan. Sist vad kan man få ut för synpunkter ställda till personal på det lokala skolbiblioteket? Liknande undersökning skulle kunna utföras av elever på de sista året i gymnasiet. Kommunerna skulle kunna utlysa belönade uppdrag till elever på gymnasier, att själva undersöka andra lokala skolor.
Nu talar jag som skolbibliotekarie i egen sak – men om vi anser att läsning och läskunnighet är viktigt, vilket vi ju gör, så blir det ganska svårt att arbeta med läsning i skolan utan tryckta böcker.
Var hittar elever och lärare bra och nya böcker då? Var samlar man böckerna och organiserar dem? Var får skolan individanpassade boktips och möjlighet att exempelvis läsa anpassade böcker i grupp eller helklass? Jo på skolbiblioteket givetvis. Om sådant finns.
Stackars den lärare som ska arbeta med elevers läsning utan att ha skolbibliotek!
Jag talar som en som inte hade skolbibliotek innan sjunde klass, och kan svara att utan bibliotek så blir boktillgången väldigt begränsad till vad mamma och pappa kan tillstå med. Närmaste folkbibliotek var ett par mil bort, så mamma hade en prenumeration hos Bonnier i stället. Vet inte hur mycket av hennes minimala lön som städerska gick till böcker, jag tror inte att hon skulle ha gjort den satsningen om hon inte själv varit en bokslukare. Två gånger per termin kom bokbussen, då hade man en halvtimma på sig att plocka ihop böcker som såg intressanta ut, men några referenssamtal var det inte fråga om när vi var packade som sardiner i bussen. I en skrubb mellan 3-4ans och 5-6ans klassrum fanns en bunt ”fåglar i färg” som var äldre än eleverna. Till största delen så bestod vår skönlitterära läsning av att fröken läste högt ur Harry Potter (gissningsvis hennes privata exemplar) och vi fick hemläxa att läsa för en vuxen – men vad vi skulle läsa var egentligen upp till vad vi själva hade hemma.