Kritik mot satsning på skolbibliotek – "Riskerar att bli verkningslös"
8 maj 2024 • 2 min
Tankesmedjan Timbro vänder sig emot regeringens satsning på skolbibliotek och hänvisar till ett osäkert kunskapsläge över skolbibliotekens effekt. Men forskaren Ulrika Centerwall kontrar: ”Vi vet att bibliotek är bra och viktiga och fungerar.”
Fredrik Kopsch och Lovisa Lanryd på Timbro ifrågasätter regeringens satsning på skolbibliotek i en debattartikel.
I en debattartikel går näringslivets tankesmedja Timbro till angrepp mot det tillägg i skollagen om bemannade bibliotek på varje skola som regeringen har föreslagit. Det statliga anslaget uppgår till 216 miljoner kronor nästa år och därefter 433 miljoner per år.
”Kunskapsläget över skolbibliotekens inverkan på barns lärande är mycket osäkert”, skriver Fredrik Kopsch och Lovisa Lanryd, chefsekonom respektive välfärdsansvarig på näringslivets tankesmedja Timbro.
Debattörerna hävdar att det inte finns någon tydlig koppling mellan skolbibliotek och elevers lärande och de ifrågasätter därför kostnaderna för ambitionshöjningen. De efterlyser i stället satsningar som drivs utifrån beprövade metoder och evidens i stället utifrån känslor. ”Annars riskerar resurser fördelas bort från verksamheter som ger nytta till de vars företrädare skriker högst.”
Ulrika Centerwall, lektor vid Högskolan Borås som i sin doktorsavhandling häromåret studerade särskilt framgångsrika skolbibliotekariers metoder, ger Timbros representanter rätt på en punkt: det saknas verkligen kvantitativa mätningar som påvisar direkta samband mellan skolbibliotek och elevers läsförståelse.
– Vi gör inte den typen av forskning i Sverige, utan vår metod är kvalitativ. Vi gör intervjuer och enkäter och där ser vi ju otroligt mycket evidens kring vilken betydelse skolbibliotek och skolbibliotekarier har för elevernas lärande. Vi håller ju inte på och mäter bibliotek för vi vet att bibliotek är bra och viktiga och fungerar.
I en skriftlig kommentar till Biblioteksbladet säger Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen att läskunnigheten och -förståelsen bland elever inte ökar genom en enstaka insats. ”Det krävs en bred palett av åtgärder, där bemannade skolbibliotek är en.” Hon fortsätter:
”Skolbibliotekarien och biblioteket gör skillnad för elevers läsning om det är en integrerat i det pedagogiska arbetet i skolan. Bibliotekarier är även experter på medie- och informationskunnighet, vilket är en nödvändig kunskap i dagens samhälle. En nationell satsning på bemannade skolbibliotek gör att satsningen når alla elever, vilket gör skolan mer likvärdig. Skolbiblioteket är till för alla elevers läsutveckling och upptäckande av litteratur, inte bara för att lösa frågan om läskunnighet.”
4 kommentarer
Senaste nytt
Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister
Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.
24 jan 2025 • 3 min
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
KOMMENTAR
Ledarsida klipper och klistrar
Stök på bibliotek illustreras med gamla exempel. Men den som vill diskutera biblioteken ska nog prata mindre om poliser och utvisningar och mer om pengar, skriver Thord Eriksson.
ESSÄ
Forska på fulltexter – en bit kvar
Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen”, skriver doktoranden Camilla Lindelöw som efterlyser mer arbete med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material.
REPORTAGE
”Det bästa stället som finns för oss papperslösa”
Liam, Saida, Josef och Sahar är, eller har varit, papperslösa. Här berättar de vad biblioteken betyder för dem.
Jag vill börja med att säga att jag vet lite om hur ”högkvalitativa” studier i skolmiljö, som de Timbro efterfrågar, utformas. Dock måste jag tänka att det bör vara väldigt svårt att utforma en studie som jämför insatsen/metoden ”förekomst av bemannat skolbibliotek” med kontrollen ”inget skolbibliotek”, delvis med hänvisning till de förväxlingsfaktorer som Timbro själva tar upp, men också eftersom ”förekomst av bemannat skolbibliotek” i sig är en ganska vag insats och är beroende av lokala förutsättningar och arbetssätt. Kanske också pedagogiska metoder i klassrummet kan reduceras till förekomsten av en lärare?
Bör vi inte istället vända på det lite och säga: Om vi nu satsar på bemannade skolbibliotek bör vi väl rimligen också ställa krav på att utveckla de insatser/metoder som skolbibliotekarien ägnar sig åt tillsammans med övrig skolpersonal och -ledning?
Tänker man efter finns det många frågor, att ställa. Exempelvis undersök en egen lokal skola. 1. Vilka elever i olika årskurser nyttjar skolbiblioteket? 2. Vad attraherar i skolbiblioteket? 3. Har eleverna förslag angående förbättringar? 4. Varierar nyttjandet med ålder? 5. De elever som är positiva & ointresserade till det egna skolbiblioteket, vad är deras tyckande?
Ett antal frågor kan säkert ställas till lärarkollektivet i den undersökta skolan. Sist vad kan man få ut för synpunkter ställda till personal på det lokala skolbiblioteket? Liknande undersökning skulle kunna utföras av elever på de sista året i gymnasiet. Kommunerna skulle kunna utlysa belönade uppdrag till elever på gymnasier, att själva undersöka andra lokala skolor.
Nu talar jag som skolbibliotekarie i egen sak – men om vi anser att läsning och läskunnighet är viktigt, vilket vi ju gör, så blir det ganska svårt att arbeta med läsning i skolan utan tryckta böcker.
Var hittar elever och lärare bra och nya böcker då? Var samlar man böckerna och organiserar dem? Var får skolan individanpassade boktips och möjlighet att exempelvis läsa anpassade böcker i grupp eller helklass? Jo på skolbiblioteket givetvis. Om sådant finns.
Stackars den lärare som ska arbeta med elevers läsning utan att ha skolbibliotek!
Jag talar som en som inte hade skolbibliotek innan sjunde klass, och kan svara att utan bibliotek så blir boktillgången väldigt begränsad till vad mamma och pappa kan tillstå med. Närmaste folkbibliotek var ett par mil bort, så mamma hade en prenumeration hos Bonnier i stället. Vet inte hur mycket av hennes minimala lön som städerska gick till böcker, jag tror inte att hon skulle ha gjort den satsningen om hon inte själv varit en bokslukare. Två gånger per termin kom bokbussen, då hade man en halvtimma på sig att plocka ihop böcker som såg intressanta ut, men några referenssamtal var det inte fråga om när vi var packade som sardiner i bussen. I en skrubb mellan 3-4ans och 5-6ans klassrum fanns en bunt ”fåglar i färg” som var äldre än eleverna. Till största delen så bestod vår skönlitterära läsning av att fröken läste högt ur Harry Potter (gissningsvis hennes privata exemplar) och vi fick hemläxa att läsa för en vuxen – men vad vi skulle läsa var egentligen upp till vad vi själva hade hemma.