Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
4 nov 2019 • 3 min
Fler utlån, besök och litteraturfrämjande aktiviteter. Men kritiken mot privatiseringen kvarstår.
Sedan första januari i år drivs alla biblioteken i Nacka av privata bolag. Färsk statistik från kommunen gällande perioden januari till augusti visar på fler fysiska besök och litteraturfrämjande aktiviteter än på länge.
När det kommer till antalet utlån är summan den högsta under de senaste tre åren.
Uppgången för utlånen bärs dock upp av biblioteken i Dieselverkstaden, Saltjöbaden och Älta, som sedan 2013 drivits av Dieselverkstaden AB. De tre biblioteken som tidigare i år togs i drift av Axiell AB ser tvärtom en minskning.
Jenny Poncin, som är chef för de tre Axielldrivna biblioteken, förklarar tillbakagången med att biblioteket köpte in förhållandevis få nya böcker 2018, alltså innan driften privatiserades.
– Jag tänker att detta har gjort att många storläsare istället söker sig till de andra tre biblioteken i kommunen eller någon annanstans för att hitta nya böcker. Från juni ser vi dock en positiv trend i statistiken. Vi har gjort en satsning på urval och inköp till våra bibliotek och detta visar sig nu med bättre siffror från juni. Vi får se vad vår fortsatta satsning leder till framöver.
Sammantaget visar Nackabiblioteken alltså goda resultat. Enligt Fredrik Holmqvist, som sitter i kulturnämnden i Nacka för Vänsterpartiet, ger de här siffrorna dock inga skäl att utvärdera privatiseringen som lyckad.
– Kvantitativa mätningar av det här slaget säger ingenting om hur biblioteket tar sig an demokratiuppdraget brett. Det som siffrorna säger är att man når den grupp som man vill nå, de redan biblioteksvana. De säger ingenting om andra grupper, som minoriteterna, till exempel.
Fredrik Holmqvist är en av de återkommande kritikerna av utvecklingen i Nacka. Han menar att utbudet hotas av marknadsanpassning eftersom bibliotekens anslag till viss del baseras på antal utlån.
Förra året visade Vänsterpartiet att de bibliotek i kommunen som då fortfarande drevs kommunalt hade betydligt fler lättlästa böcker och böcker på minoritetsspråk än de privat drivna.
– Jag tänker att de här böckerna är både dyrare att köpa in och inte lånas ut lika ofta. Då finns det ekonomiska skäl att inte satsa på dem. [fakta id=”20895″]
Jenny poncin, chef för de Axielldrivna biblioteken, menar att resultaten är ett tecken på att biblioteken sköter sitt jobb, och att man lyssnar till kommuninvånarnas behov. Att utbudet ser olika ut mellan olika bibliotek beror inte på driftsform, menar hon, utan på efterfrågan.
– I Saltsjöbaden är till exempel inte behovet av böcker på urdu jättestort, men eftersom urdu finns i andra områden finns de ändå i systemet, de delar katalog. Inte ens kritikerna skulle väl vilja att alla bibliotek har exakt samma böcker på hyllorna oavsett var biblioteket finns. Men alla bibliotek måste leva upp till lagen och sina uppdrag! Vi har absolut inget incitament till att smalna av utbudet på våra bibliotek.
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer