Kurvorna har vänt uppåt efter privatiseringen

Fler utlån, besök och litteraturfrämjande aktiviteter. Men kritiken mot privatiseringen kvarstår.

Sedan första januari i år drivs alla biblioteken i Nacka av privata bolag. Färsk statistik från kommunen gällande perioden januari till augusti visar på fler fysiska besök och litteraturfrämjande aktiviteter än på länge.

När det kommer till antalet utlån är summan den högsta under de senaste tre åren.

Uppgången för utlånen bärs dock upp av biblioteken i Dieselverkstaden, Saltjöbaden och Älta, som sedan 2013 drivits av Dieselverkstaden AB. De tre biblioteken som tidigare i år togs i drift av Axiell AB ser tvärtom en minskning.

Jenny Poncin, som är chef för de tre Axielldrivna biblioteken, förklarar tillbakagången med att biblioteket  köpte in förhållandevis få nya böcker 2018, alltså innan driften privatiserades.

– Jag tänker att detta har gjort att många storläsare istället söker sig till de andra tre biblioteken i kommunen eller någon annanstans för att hitta nya böcker. Från juni ser vi dock en positiv trend i statistiken. Vi har gjort en satsning på urval och inköp till våra bibliotek och detta visar sig nu med bättre siffror från juni. Vi får se vad vår fortsatta satsning leder till framöver.

Sammantaget visar Nacka­biblioteken alltså goda resultat. Enligt Fredrik Holmqvist, som sitter i kulturnämnden i Nacka för Vänsterpartiet, ger de här siffrorna dock inga skäl att utvärdera privatiseringen som lyckad.

– Kvantitativa mätningar av det här slaget säger ingenting om hur biblioteket tar sig an demokratiuppdraget brett. Det som siffrorna säger är att man når den grupp som man vill nå, de redan biblioteksvana. De säger ingenting om andra grupper, som minoriteterna, till exempel.

Fredrik Holmqvist är en av de återkommande kritikerna av utvecklingen i Nacka. Han menar att utbudet hotas av marknadsanpassning eftersom bibliotekens anslag till viss del baseras på antal utlån.

Förra året visade Vänsterpartiet att de bibliotek i kommunen som då fortfarande drevs kommunalt hade betydligt fler lättlästa böcker och böcker på minoritetsspråk än de privat drivna.

– Jag tänker att de här böckerna är både dyrare att köpa in och inte lånas ut lika ofta. Då finns det ekonomiska skäl att inte satsa på dem. [fakta id=”20895″]

Jenny poncin, chef för de Axielldrivna biblioteken, menar att resultaten är ett tecken på att biblioteken sköter sitt jobb, och att man lyssnar till kommuninvånarnas behov. Att utbudet ser olika ut mellan olika bibliotek beror inte på driftsform, menar hon, utan på efterfrågan.

– I Saltsjöbaden är till exempel inte behovet av böcker på urdu jätte­stort, men eftersom urdu finns i andra områden finns de ändå i systemet, de delar katalog. Inte ens kritikerna skulle väl vilja att alla bibliotek har exakt samma böcker på hyllorna oavsett var biblioteket finns. Men alla bibliotek måste leva upp till lagen och sina uppdrag! Vi har absolut inget incitament till att smalna av utbudet på våra bibliotek.