Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
20 okt 2022 • 3 min
Du är biträdande riksbibliotekarie och har jobbat på Kungliga biblioteket sedan 2013. Varför slutar du nu?
Lars Ilshammar, slutar som biträdande riksbibliotekarie.
– Det har delvis att göra med att jag börjar närma mig den magiska åldern där man förr eller senare måste checka ut. Jag fyller 64 i januari. Men det har också att göra med att jag har varit på KB i nästan tio år. Jag har varit, under längre och kortare tid, chef för sju olika avdelningar. Jag har varit riksbibliotekarie, vikarierat under en period. Jag har varit med om två stora omorganisationer. Man blir inte så skarp som man skulle vilja efter en så lång period, så det är liksom läge att avsluta när man fortfarande är hyfsat pigg och det kanske finns andra piggare personer som borde ta över.
Hur skulle du sammanfatta din tid som biträdande riksbibliotekarie?
– Det har varit en tid av stora förändringar, stark utveckling. Vi har jobbat med, inte minst, förslaget till nationell biblioteksstrategi. KB har fått en rad nya uppdrag, bland annat inom öppen vetenskap. Vi har implementerat e-plikten. Vi har sjösatt en ny version av Libris som är baserad på helt länkade, öppna data. Vi har dragit igång KB-labb som jag själv är väldigt glad över, en enhet för att stödja datadriven forskning, som jag tror är helt nödvändig. Annars blir man inte intressant för en stor del av forskningsfältet.
Har KB:s uppdrag förändrats under de här åren?
– Ja, och det har, bland annat under min tid, ökat väldigt mycket. Vi har redan sedan tidigare ett av de bredaste uppdragen för nationalbibliotek i hela världen och det har breddats ytterligare. Samtidigt som resurserna inte riktigt ökat på samma sätt. Det är en stor utmaning både nu och i framtiden, att förhoppningsvis övertyga vår uppdragsgivare att om man har ett väldigt brett uppdrag som tenderar att växa ännu mer, så kräver det också någon form av resurstillskott.
Resursläget och resursbristen, spelar det in på något sätt när du nu väljer att sluta?
– Nej, det kan jag inte säga. Jag är van vid att arbeta under sådana omständigheter. Sedan tror jag att, särskilt för en myndighet som KB faktiskt är, så är det effektivaste kanske inte alltid att gnälla och säga: Det är så synd om oss och vi kan inte klara våra uppgifter som vi skulle vilja. Det gäller istället att visa på konkreta förslag, idéer eller projekt eller att bygga någonting i prototypform som man sedan kan visa upp och säga: Det här har vi gjort redan nu men vi skulle kunna utveckla det här ytterligare, kan ni hjälpa oss? Jag tror att man måste jobba på att ha en annan approach.
Vad ska du göra nu?
– Ja, det får vi väl se. Jag har några idéer och i värsta fall får jag väl sätta mig och mata duvor. Men jag har några uppdrag kvar, jag kanske funderar på att skriva någonting, sådant som man har haft i byrålådan. Sedan är jag väl öppen för idéer. Men jag har inget stort på gång.
Du är också engagerad i Ukraina, bland annat i volontärnätverket SUCHO, Saving Ukrainian Heritage Online.
– Ja, det bildades av ett antal entusiaster bara ett par dagar efter den ryska invasionen och består i dag av flera tusen människor över hela världen som tillsammans har hjälpts åt att spara ner ukrainska webbsidor och digitala samlingar, från olika institutioner, så att de inte ska förstöras eller skadas på något sätt. I den andra fasen har det handlat mycket om att se till att det finns digitaliseringsutrustning i Ukraina på kulturinstitutioner, biblioteken inte minst. De har kanske inte alltid möjligheten att snabbt evakuera sina samlingar när kriget står för dörren utan då får man tänka att det minst dåliga sättet är att digitalisera det mest unika och skyddsvärda materialet.
Berätta mer om det arbetet!
– Tyvärr är teknikstandarden eller utrustningen i Ukraina väldigt eftersatt. Mycket pengar har gått till försvaret de senaste åren så oftast står man där med teknik som är föråldrad eller inte ens fungerar. Så det har varit viktigt att se till att försöka skeppa över modern digitaliseringsutrustning till Ukraina. Jag har själv jobbat mycket åt nationalbiblioteket i Kiev och vi har faktiskt, för en månad sedan, fått dit en stor laddning med datautrustning via en donation från Amazon. Vi jobbar vidare för att hitta lämpliga donatorer eller sponsorer och sedan kanalisera materialet till Ukraina. Sedan finns det stora andra behov av generatorer för att trygga elförsörjningen, eftersom vi nu ser att Putin slår direkt mot energisystemet.
– Det engagemanget handlar dels om solidaritet men också om något slags självintresse. Det som händer i Ukraina angår oss. Vi befinner oss i närområdet och även vi är påverkade av den konflikten.
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer