Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
19 dec 2011 • 2 min
Om hur man vände motgång till framgång. Om hur omprövning och hårt arbete inte bara gav ett lyckat resultat och...
Om hur man vände motgång till framgång. Om hur omprövning och hårt arbete inte bara gav ett lyckat resultat och uppmärksamhet utan även ökad självkänsla och en mer positiv syn på biblioteket. På kuppen kom några fördomar på skam också. Låter inte det som en riktig success story?
Det är både lärorikt och upplivande att läsa den utvärdering som gjorts av Kultur Skåne (i samarbete med Folkbiblioteken i Lund) av Veberöds meröppna bibliotek.
Det var i slutet av 2009 som Veberöds biblioteks öppettider utökades så att biblioteket kunde användas på kvällar och helger utöver under de med personal bemannade öppettiderna. Det var ett projekt som initialt kämpade i snålblåst och mot misstro hos såväl personal som användare, yrkeskollegor, media etc. Farhågorna var många: nedskärningar av personal förespåddes (meröppet = personallöst) liksom bråk, stölder och vandalism. Starka känslor och kritik av mer ideologisk karaktär kunde också spåras. Det är i och för sig inga konstiga reaktioner i tider av nedskärningar och när den offentliga verksamheten är utsatt för allehanda märkliga experiment. Apropå obemannade bibliotek i allmänhet föreslog t ex BBL:s dåvarande krönikör Annina Rabe, en ny folkrörelse under parollen Reclaim the bibliotekarie.
Men utvärderingen av det meröppna projektet i Veberöd ger åtminstone vid handen att det hela utvecklades till en win-win-situation för i princip alla. Besöken ökade, utlånen och antal låntagare likaså men framför allt innebar projektet förändrade attityder: Hos personalen som i samma ögonblick som de bestämde sig för att tänka nytt och nyskapande, att de ägde projektet men inte biblioteket, blev ambassadörer ut mot de i förstone tveksamma användarna. Men när användarna omvändes, började lyssna och tro på personalen, såg att det meröppna fungerade och att personalen inte minskade, blev dessa i sin tur ambassadörer för modellen (vi mot världen). En positiv boll kom i rullning.
Personalen såg att det meröppna och det bemannade biblioteket befruktade varandra, nyvunnen tid fanns till mer utåtriktad verksamhet. Användarna uppskattade de utökade öppettiderna, använde biblioteket mer, oftare och under längre tid. Synen på biblioteket stärktes i positiv riktning, man tog ansvar och var stolt över det förtroende man fått. De mönster som etablerades hos användarna under den obemannade tiden, nämligen att klara sig själva, började gälla också under den bemannade tiden på biblioteken. Så var det inte innan fast biblioteket hade självbetjäning.
Att förändra attityder kräver tid och tålamod. Det behövs, konstaterar utvärderingen, en stark ledning, tydlighet om varför en förändring ska genomföras och modet att diskutera förändringar som just har med attityder att göra och synen på professionen. En av ambitionerna bakom utvärderingen är att starta en diskussion om det meröppna biblioteket i Sverige, inte minst mot bakgrund av utvecklingen i Danmark där man inom loppet av dryga två år gått från fem meröppna bibliotek till över sjuttio s k ”Åbne biblioteker”.
Frågan är om Veberöd ska förbli det enda meröppna biblioteket i Sverige eller om dessa positiva erfarenheter öppnar för fler? En annan fråga är om modellen går att med samma framgång applicera var som helst, dvs också i större städer. Det mest oväntade för alla inblandade i Veberöd var att det hela faktiskt fungerar. Biblioteket blev inte vandaliserat, det blev inget bråk, inga stölder. Detta är också, enligt utvärderingen, den fråga som personalen i Veberöd alltid får när det kommer studiebesök. ”En fråga och ett svar som visar en attityd gentemot våra användare som om de vore ett problem”, konstaterar utvärderaren Barbro Roos.
Det tål att tänka på.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer