Ökat förtroende för biblioteken – "Landade springande efter pandemin"

Svenskarnas höga förtroende för biblioteken tycks ha stärkts under pandemin, trots att de fysiska besöken minskade dramatiskt.

Biblioteken har en fortsatt stark relation till medborgarna. Pandemin visar också att förtroendet inte enbart är avhängigt bibliotekens förmåga att leverera vissa tjänster. Den senaste undersökningen som SOM-institutet presenterade i somras, visar att förtroendet har ökat – trots att besöken minskade under 2021. Förtroendet för biblioteken kan, enligt institutet, jämföras med myndigheter som Valmyndigheten och Folkhälsomyndigheten. Däremot har medborgarna fortsatt större förtroende för sjukvården.

Oklar nedgång i förtroendet bland yngre

Yngre känner större förtroende för biblioteken än äldre. I gruppen 16–29-åringar har förtroendet ökat markant jämfört med mätningen året innan, 2020, då knappt hälften, 49 procent, uppgav att de hade ganska eller mycket stort förtroende för biblioteken. Det är oklart vad 2020 års nedgång beror på (jämfört med 61 procents förtroende 2019), enligt rapportförfattarna. En möjlig förklaring är att många gymnasieelever tvingades söka andra studieplatser på grund av tidvis stängda skolor och då sökte sig till folkbiblioteken, men inte var helt nöjda där. En annan orsak kan vara stängda gymnasiebibliotek. Även studenter på högskolor och universitet hade begränsad fysisk tillgång till sina bibliotek.

Ytterligare studier om bibliotekens betydelse för äldre behövs

För övriga åldersgrupper har förtroende minskat successivt över tid. Samtidigt kan de äldres utsatthet under pandemin till viss del ha hjälpts av biblioteken. Något som, enligt rapporten, medför utmaningar och risker i det att bibliotek och bibliotekarier axlar en större social roll än vad de får erkännande och resurser för. Författarna anser också att det finns anledning att studera äldres förtroende för bibliotek närmare och ur ett större perspektiv, till exempel kopplat till folkhälsa. Mer kunskap behövs om skillnaderna som uppvisas mellan åldersgrupper för att hitta förbättringsområden för hur biblioteken ska kunna vara en relevant institution för utsatta äldre.

I stort står sig dock förtroendet för biblioteken fortsatt starkt, trots att besöken minskade kraftigt under pandemin. Av dem som inte besökte ett bibliotek över huvud taget under 2021 syns tydliga skillnader mellan män och kvinnor.

Landade springande

SOM-rapporten konstaterar att medborgarnas förtroende för biblioteken inte tycks vara kopplat till de tjänster och utbud som erbjuds kortsiktigt. Författarna antar att allmänhetens uppfattning om bibliotek hänger ihop med grundläggande värderingar och långsiktiga erfarenheter. Kanske även till idéer om vad biblioteket är och vad det betyder för andra människor, även om man själv inte har besökt något bibliotek. Kanske har avståndet mellan medborgarna och det fysiska biblioteket till och med stärkt biblioteken som idé. När restriktionerna till sist lyftes tycks biblioteken ha landat springande, slår rapportförfattarna fast, och konstaterar att det kommer att bli mer intressant än någonsin att studera bibliotekens samhälleliga roll i det postpandemiska samhället.