Regeringen vill lägga extra pengar på fortbildning av folkbibliotekarier som en del i satsningen på barns läsning.

Skrivelsen om satsning på barns och ungas läsning som regeringen lämnar till riksdagen nästa vecka grundar sig i läsdelegationens förslag. Regeringen och januaripartierna står gemensamt bakom skrivelsen.

För att stärka språkutvecklingen hos de yngsta barnen efterlyser regeringen mer samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola.

Regeringen vill också lägga extra pengar på kompetensutveckling av folkbibliotekarier med särskilt inriktning på barns och ungas läsande. För det som kallas ett nationellt läsfrämjandelyft vill regeringen avsätta 15 miljoner kronor i år och 30 miljoner kronor varje år under 2022 och 2023.

– Jag tror att vi är många som vet vilken betydelse just bibliotekarier med deras kompetens om böcker och läsande har för våra barn och unga, sade kulturminister Amanda Lind (MP) på en presskonferens på onsdagseftermiddagen.

Även skolbiblioteken lyfts i skrivelsen som en viktig resurs för elevernas lärande. Utbildningsminister Anna Ekström (S), som höll presskonferensen tillsammans med Amanda Lind, tog upp skolbibliotekens betydelse.

– Jag vill lyfta fram skolbiblioteken som är en viktig resurs för elevernas lärande och läsande. De kan främja ett lustfyllt läsande och lärande men kan också vara nyckeln till att resultaten blir högre i många olika ämnen, sade hon.

Hon konstaterade också att bemannade skolbibliotek kan ha positiva effekter på ungas läsvanor och hänvisade till utredningen om skolbibliotek som just nu är ute på remiss.

Flera insatser har gjorts för att öka barns och ungas läsande och vissa förbättringar har skett, enligt regeringen. Men en tydlig minskning i hur mycket ungdomar mellan 16 och 25 år läser på sin fritid har noterats.

Andra insatser för att förbättra barns och ungas läsning som regeringen föreslår är inrättandet av ett läsråd, läslyftet i skolan samt ytterligare satsning på läsande vuxna som förebilder.