Pengar till fortbildning av bibliotekarier

24 mar 2021 • 2 min

Regeringen vill lägga extra pengar på fortbildning av folkbibliotekarier som en del i satsningen på barns läsning.

Amanda Lind på onsdagens presskonferens.

Skrivelsen om satsning på barns och ungas läsning som regeringen lämnar till riksdagen nästa vecka grundar sig i läsdelegationens förslag. Regeringen och januaripartierna står gemensamt bakom skrivelsen.

För att stärka språkutvecklingen hos de yngsta barnen efterlyser regeringen mer samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola.

Regeringen vill också lägga extra pengar på kompetensutveckling av folkbibliotekarier med särskilt inriktning på barns och ungas läsande. För det som kallas ett nationellt läsfrämjandelyft vill regeringen avsätta 15 miljoner kronor i år och 30 miljoner kronor varje år under 2022 och 2023.

– Jag tror att vi är många som vet vilken betydelse just bibliotekarier med deras kompetens om böcker och läsande har för våra barn och unga, sade kulturminister Amanda Lind (MP) på en presskonferens på onsdagseftermiddagen.

Även skolbiblioteken lyfts i skrivelsen som en viktig resurs för elevernas lärande. Utbildningsminister Anna Ekström (S), som höll presskonferensen tillsammans med Amanda Lind, tog upp skolbibliotekens betydelse.

– Jag vill lyfta fram skolbiblioteken som är en viktig resurs för elevernas lärande och läsande. De kan främja ett lustfyllt läsande och lärande men kan också vara nyckeln till att resultaten blir högre i många olika ämnen, sade hon.

Hon konstaterade också att bemannade skolbibliotek kan ha positiva effekter på ungas läsvanor och hänvisade till utredningen om skolbibliotek som just nu är ute på remiss.

Flera insatser har gjorts för att öka barns och ungas läsande och vissa förbättringar har skett, enligt regeringen. Men en tydlig minskning i hur mycket ungdomar mellan 16 och 25 år läser på sin fritid har noterats.

Andra insatser för att förbättra barns och ungas läsning som regeringen föreslår är inrättandet av ett läsråd, läslyftet i skolan samt ytterligare satsning på läsande vuxna som förebilder.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min