När nya politiker tillträder kan det uppstå svårigheter för tjänstepersoner i kultursektorn. Då gäller det att vara förberedd och veta vad man kan och inte kan göra, säger Sofia Lenninger, före detta bibliotekschef.

– Kanske uppstår fler situationer som upplevs som svåra framöver, säger Sofia Lenninger som deltar i ett panelsamtal på Humanistdygnet i Linköping om armlängds avstånd mellan politik och tjänstemän.

Hon har själv erfarenhet av svårigheter av det slaget sedan hon var kultur- och bibliotekschef i SD-styrda Sölvesborg.  I dag är hon avdelningschef på Regionmuseet Skåne, men i Sölvesborg för tre år sedan tvingades hon sluta efter att ha berättat i bland annat Biblioteksbladet om sin upplevelse av politiker som ville detaljstyra biblioteksverksamheten.

– Min erfarenhet kanske kan bidra och min ingång är att reflektera kring tjänstemannens roll och de svårigheter som kan finnas. Man måste förstå och förbereda sig för att hantera det på ett professionellt sätt, säger hon.

Panelsamtalet har varit planerat i två år men skjutits upp av pandemin.

– Frågan var aktuell då och den är inte mindre aktuell nu. Den är sen och aktuell på samma gång kan man säga.

Aktuell inte minst till följd av valet, med ny regering och nya styren i många kommuner. Maktskiften kan alltid få konsekvenser för tjänstepersoner, men svårigheterna som Sofia Lenninger refererar till handlar i synnerhet om tjänstepersoner i kulturförvaltningar där Sverigedemokraterna styr. Och svårigheten som hon beskriver uppstår när kulturpolitiken används med ett instrumentellt syfte.

– Det finns en skillnad i kulturpolitiska mål. Skillnaden går mellan de flesta partierna och ett parti.

I det flödet är det inte lätt att stå rakt upp

– De säger att kulturarvet ska vara fritt och att yttrandefriheten är central, men att den offentligt finansierade konsten ska användas för ett visst syfte. De avgränsar hur allmänna medel ska användas, säger hon.

– Hur uppfyller jag då mitt uppdrag att ge allmänheten tillgång till kultur?

När det uppstår situationer där den offentligt finansierade kulturen blir ett instrument är det viktigt för tjänstepersonen att förstå och hantera sin egen roll.

– I det flödet är det inte lätt att stå rakt upp om politiken är väldigt tydlig med vad den ska göra. Jag lyckades inte jättebra med det, men jag var inte heller beredd.

Hennes råd till tjänstepersoner i kultursektorn är att förbereda sig och fundera över hur man ska hantera en sådan situation om den uppstår.

– Mitt uppdrag är inte bara att vara politikens förlängda arm. Jag har även i uppdrag att förmedla allmänhetens önskemål och vilja till politikerna, så att de förstår konsekvenserna av sin politik.

– Man kan stå för kunskapsanalys och det är viktigt att man tillåts göra det.

Hur en ny moderatledd regering med stöd av Sverigedemokraterna kommer att påverka kulturpolitiken återstår att se. Enligt Sofia Lenninger går det en skiljelinje mellan SD och övriga borgerliga partier och det är fortfarande oklart vilket parti som kommer att leda kulturdepartementet. Hur viktig kommer kulturen vara som fråga för de styrande partierna? Är det en ministerpost som ”ges bort” eller som partierna vill behålla för egen del?

– Nu måste de bekänna färg. Hur viktig är kulturpolitiken och en jämn tillgång till kulturen? Det kommer att bli synligt.