Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
16 sep 2022 • 2 min
När nya politiker tillträder kan det uppstå svårigheter för tjänstepersoner i kultursektorn. Då gäller det att vara förberedd och veta vad man kan och inte kan göra, säger Sofia Lenninger, före detta bibliotekschef.
Sofia Lenninger ska samtala om armslängds avstånd på Humanistdygnet.
– Kanske uppstår fler situationer som upplevs som svåra framöver, säger Sofia Lenninger som deltar i ett panelsamtal på Humanistdygnet i Linköping om armlängds avstånd mellan politik och tjänstemän.
Hon har själv erfarenhet av svårigheter av det slaget sedan hon var kultur- och bibliotekschef i SD-styrda Sölvesborg. I dag är hon avdelningschef på Regionmuseet Skåne, men i Sölvesborg för tre år sedan tvingades hon sluta efter att ha berättat i bland annat Biblioteksbladet om sin upplevelse av politiker som ville detaljstyra biblioteksverksamheten.
– Min erfarenhet kanske kan bidra och min ingång är att reflektera kring tjänstemannens roll och de svårigheter som kan finnas. Man måste förstå och förbereda sig för att hantera det på ett professionellt sätt, säger hon.
Panelsamtalet har varit planerat i två år men skjutits upp av pandemin.
– Frågan var aktuell då och den är inte mindre aktuell nu. Den är sen och aktuell på samma gång kan man säga.
Aktuell inte minst till följd av valet, med ny regering och nya styren i många kommuner. Maktskiften kan alltid få konsekvenser för tjänstepersoner, men svårigheterna som Sofia Lenninger refererar till handlar i synnerhet om tjänstepersoner i kulturförvaltningar där Sverigedemokraterna styr. Och svårigheten som hon beskriver uppstår när kulturpolitiken används med ett instrumentellt syfte.
– Det finns en skillnad i kulturpolitiska mål. Skillnaden går mellan de flesta partierna och ett parti.
I det flödet är det inte lätt att stå rakt upp
– De säger att kulturarvet ska vara fritt och att yttrandefriheten är central, men att den offentligt finansierade konsten ska användas för ett visst syfte. De avgränsar hur allmänna medel ska användas, säger hon.
– Hur uppfyller jag då mitt uppdrag att ge allmänheten tillgång till kultur?
När det uppstår situationer där den offentligt finansierade kulturen blir ett instrument är det viktigt för tjänstepersonen att förstå och hantera sin egen roll.
– I det flödet är det inte lätt att stå rakt upp om politiken är väldigt tydlig med vad den ska göra. Jag lyckades inte jättebra med det, men jag var inte heller beredd.
Hennes råd till tjänstepersoner i kultursektorn är att förbereda sig och fundera över hur man ska hantera en sådan situation om den uppstår.
– Mitt uppdrag är inte bara att vara politikens förlängda arm. Jag har även i uppdrag att förmedla allmänhetens önskemål och vilja till politikerna, så att de förstår konsekvenserna av sin politik.
– Man kan stå för kunskapsanalys och det är viktigt att man tillåts göra det.
Hur en ny moderatledd regering med stöd av Sverigedemokraterna kommer att påverka kulturpolitiken återstår att se. Enligt Sofia Lenninger går det en skiljelinje mellan SD och övriga borgerliga partier och det är fortfarande oklart vilket parti som kommer att leda kulturdepartementet. Hur viktig kommer kulturen vara som fråga för de styrande partierna? Är det en ministerpost som ”ges bort” eller som partierna vill behålla för egen del?
– Nu måste de bekänna färg. Hur viktig är kulturpolitiken och en jämn tillgång till kulturen? Det kommer att bli synligt.
1 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Att det går en tydlig skiljelinje mellan SD och övriga partier i fråga om kulturpolitik, där SD vill ha en instrumentell kultur och resten en fri sådan, är totalt nonsens! Även inom Miljöpartiet har man visat en tydlig vilja att styra kulturen i en viss instrumentell riktning, tydligast i rapporten ”Kulturen – det fjärde välfärdsområdet” från 2015, vilken just därför totalsågades av såväl borgerliga politiker som tunga kulturchefer inom dagspressen. Fast det var förstås en instrumentell inriktning som låg i linje med den genomsnittliga kulturarbetarens personliga övertygelser… Och finns det verkligen någon människa som på fullt allvar tror att vänsterfolks vurm för armslängds avstånd inom kultursektorn saknar koppling det faktum att de flesta kulturarbetare är vänster, och att armslängds avstånd alltså i praktiken är en försäkran om fortsatt vänsterhegemoni?