Pressade resurser för biblioteken varje år sedan millenieskiftet

21 jun 2021 • 2 min

Om bibliotekens budgetar följt den kommunala kostnadsutvecklingen under de senaste decennierna, skulle de vara 1,6 miljarder högre i dag. Det visar en granskning från Svensk biblioteksförening.

En färsk rapport visar hur kommunerna har pressat sina utgifter för bibliotek. Foto: Shutterstock

På Svensk biblioteksförenings uppdrag har Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans undersökt hur folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar har utvecklats under de senaste 20 åren. Slutsatsen är att bibliotekens ekonomi krympt för varje år som gått sedan millennieskiftet.

Den ekonomiska kakan har krympt med mellan 69 och 85 miljoner kronor per år mellan år 2000 och 2019, visar Plesner i den rapport som släpptes på måndagsmorgonen.

I rapporten redovisas flera beräkningsmetoder och mått på hur bibliotekens resurser har förändrats:

  • Kommunerna lade i snitt 351 kronor per invånare på sina folkbibliotek år 2000, en kostnad som till 2019 hade ökat med 43 procent. Samtidigt hade kommunernas totala kostnad per invånare ökat med 89 procent, en skillnad motsvarande 1,6 miljarder kronor.
  • Bibliotekens andel av kommunernas verksamhetskostnader uppgick till 0,94 procent 2019. 2019 hade andelen sjunkit till 0,8 procent. Skillnaden motsvarar 784 miljoner kronor.
  • Om folkbiblioteken haft samma personal och lokaler år 2019 jämfört med 2015 hade anslagen behövt öka med 12 procent. I själva verket ökade de med endast 6 procent, en skillnad motsvarande 275 miljoner kronor på fyra år.

Siffrorna skiftar beroende på beräkningsmetod men slutsatsen är entydig: bibliotekens livsbetingelser har blivit alltmer knappa.

Utöver övergripande siffror omfattar rapporten redovisningar av utvecklingen i samtliga 290 kommuner.

Det är viktigt att kunna påvisa att denna ekonomisk urholkning har pågått länge och att det nu är dags att tänka om, anser Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder.

– Det står i kontrast till de högtidstal och känslomässiga yttringar som flera politiker använder i hyllningar av den verksamhet som bedrivs.

Ett brev undertecknat av Linder skickades i slutet av förra veckan till ordförandena i samtliga kommunstyrelser runtom i landet. Valet av tidpunkt är ingen slump: under försommarveckorna bestämmer kommunerna riktlinjer för nästa års budget. I brevet uppmanas kommunstyrelseordförandena att uppmärksamma situationen för sina kommuners bibliotek och bland annat fundera på hur uppdraget förhåller sig till resurserna.

I brevet påpekar Karin Linder att den ekonomiska nedprioriteringen av biblioteken hade varit rimlig – om deras också minskat under samma tid. ”Vi kan dock inte se en sådan trend, snarare har förväntningarna på folkbiblioteken ökat – de förväntas idag göra mer för mindre. Det är inte långsiktigt hållbart.”

0 kommentarer

Senaste nytt

Skolbibliotek

Dik: Varför är ministern så tyst?

Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?

28 jun 2022 • 2 min

Debatt

Avtalen som hotar öppen vetenskap

De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.

21 jun 2022 • 5 min

Nyheter

Stort intresse för stärkt läsfrämjande

Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.

17 jun 2022 • 2 min

Essä

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten

Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folk­biblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksam­heter.

17 jun 2022 • 7 min

Nyheter

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien

Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.

15 jun 2022 • 2 min