Pressade resurser för biblioteken varje år sedan millenieskiftet

21 jun 2021 • 2 min

Om bibliotekens budgetar följt den kommunala kostnadsutvecklingen under de senaste decennierna, skulle de vara 1,6 miljarder högre i dag. Det visar en granskning från Svensk biblioteksförening.

En färsk rapport visar hur kommunerna har pressat sina utgifter för bibliotek. Foto: Shutterstock

På Svensk biblioteksförenings uppdrag har Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans undersökt hur folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar har utvecklats under de senaste 20 åren. Slutsatsen är att bibliotekens ekonomi krympt för varje år som gått sedan millennieskiftet.

Den ekonomiska kakan har krympt med mellan 69 och 85 miljoner kronor per år mellan år 2000 och 2019, visar Plesner i den rapport som släpptes på måndagsmorgonen.

I rapporten redovisas flera beräkningsmetoder och mått på hur bibliotekens resurser har förändrats:

  • Kommunerna lade i snitt 351 kronor per invånare på sina folkbibliotek år 2000, en kostnad som till 2019 hade ökat med 43 procent. Samtidigt hade kommunernas totala kostnad per invånare ökat med 89 procent, en skillnad motsvarande 1,6 miljarder kronor.
  • Bibliotekens andel av kommunernas verksamhetskostnader uppgick till 0,94 procent 2019. 2019 hade andelen sjunkit till 0,8 procent. Skillnaden motsvarar 784 miljoner kronor.
  • Om folkbiblioteken haft samma personal och lokaler år 2019 jämfört med 2015 hade anslagen behövt öka med 12 procent. I själva verket ökade de med endast 6 procent, en skillnad motsvarande 275 miljoner kronor på fyra år.

Siffrorna skiftar beroende på beräkningsmetod men slutsatsen är entydig: bibliotekens livsbetingelser har blivit alltmer knappa.

Utöver övergripande siffror omfattar rapporten redovisningar av utvecklingen i samtliga 290 kommuner.

Det är viktigt att kunna påvisa att denna ekonomisk urholkning har pågått länge och att det nu är dags att tänka om, anser Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder.

– Det står i kontrast till de högtidstal och känslomässiga yttringar som flera politiker använder i hyllningar av den verksamhet som bedrivs.

Ett brev undertecknat av Linder skickades i slutet av förra veckan till ordförandena i samtliga kommunstyrelser runtom i landet. Valet av tidpunkt är ingen slump: under försommarveckorna bestämmer kommunerna riktlinjer för nästa års budget. I brevet uppmanas kommunstyrelseordförandena att uppmärksamma situationen för sina kommuners bibliotek och bland annat fundera på hur uppdraget förhåller sig till resurserna.

I brevet påpekar Karin Linder att den ekonomiska nedprioriteringen av biblioteken hade varit rimlig – om deras också minskat under samma tid. ”Vi kan dock inte se en sådan trend, snarare har förväntningarna på folkbiblioteken ökat – de förväntas idag göra mer för mindre. Det är inte långsiktigt hållbart.”

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

Iflas ordförande skjuter på budbäraren

Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.

1 feb 2023 • 3 min

Nyheter

Författare varnas för BTJ-tjänst

I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”

31 jan 2023 • 3 min

Nyheter

Ny uppgörelse i Sölvesborg

Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.

26 jan 2023 • 2 min

Internationellt

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse

Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.

26 jan 2023 • 2 min