Pressade resurser för biblioteken varje år sedan millenieskiftet

21 jun 2021 • 2 min

Om bibliotekens budgetar följt den kommunala kostnadsutvecklingen under de senaste decennierna, skulle de vara 1,6 miljarder högre i dag. Det visar en granskning från Svensk biblioteksförening.

En färsk rapport visar hur kommunerna har pressat sina utgifter för bibliotek. Foto: Shutterstock

På Svensk biblioteksförenings uppdrag har Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans undersökt hur folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar har utvecklats under de senaste 20 åren. Slutsatsen är att bibliotekens ekonomi krympt för varje år som gått sedan millennieskiftet.

Den ekonomiska kakan har krympt med mellan 69 och 85 miljoner kronor per år mellan år 2000 och 2019, visar Plesner i den rapport som släpptes på måndagsmorgonen.

I rapporten redovisas flera beräkningsmetoder och mått på hur bibliotekens resurser har förändrats:

  • Kommunerna lade i snitt 351 kronor per invånare på sina folkbibliotek år 2000, en kostnad som till 2019 hade ökat med 43 procent. Samtidigt hade kommunernas totala kostnad per invånare ökat med 89 procent, en skillnad motsvarande 1,6 miljarder kronor.
  • Bibliotekens andel av kommunernas verksamhetskostnader uppgick till 0,94 procent 2019. 2019 hade andelen sjunkit till 0,8 procent. Skillnaden motsvarar 784 miljoner kronor.
  • Om folkbiblioteken haft samma personal och lokaler år 2019 jämfört med 2015 hade anslagen behövt öka med 12 procent. I själva verket ökade de med endast 6 procent, en skillnad motsvarande 275 miljoner kronor på fyra år.

Siffrorna skiftar beroende på beräkningsmetod men slutsatsen är entydig: bibliotekens livsbetingelser har blivit alltmer knappa.

Utöver övergripande siffror omfattar rapporten redovisningar av utvecklingen i samtliga 290 kommuner.

Det är viktigt att kunna påvisa att denna ekonomisk urholkning har pågått länge och att det nu är dags att tänka om, anser Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder.

– Det står i kontrast till de högtidstal och känslomässiga yttringar som flera politiker använder i hyllningar av den verksamhet som bedrivs.

Ett brev undertecknat av Linder skickades i slutet av förra veckan till ordförandena i samtliga kommunstyrelser runtom i landet. Valet av tidpunkt är ingen slump: under försommarveckorna bestämmer kommunerna riktlinjer för nästa års budget. I brevet uppmanas kommunstyrelseordförandena att uppmärksamma situationen för sina kommuners bibliotek och bland annat fundera på hur uppdraget förhåller sig till resurserna.

I brevet påpekar Karin Linder att den ekonomiska nedprioriteringen av biblioteken hade varit rimlig – om deras också minskat under samma tid. ”Vi kan dock inte se en sådan trend, snarare har förväntningarna på folkbiblioteken ökat – de förväntas idag göra mer för mindre. Det är inte långsiktigt hållbart.”

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min