Tio artiklar du inte bör ha missat

Årets första halva har passerat. Nu tar Biblioteksbladet några veckors paus, men här är nyheter och reportage från månaderna som gått och som tål att läsas igen. Ha en skön sommar – vi återkommer i augusti!

”Vi måste använda våra röster”

Stå upp för ditt bibliotek! är devisen för Svensk biblioteksförenings opinionsbildande satsning inför valet i höst. Valturnén inleddes med en konferens i Stockholm. Bland talarna märktes den amerikanska biblioteksföreningens tillträdande ordförande Maria McCauley, som till vardags är bibliotekschef i Cambridge, Massachusetts. Hennes uppmaning var att biblioteken måste agera för sin egen sak.

– Vi måste skapa samarbeten, bygga relationer och använda våra röster. Kontakta våra folkvalda, använda sociala medier och dela berättelser om vad biblioteken fyller för roll.

När ICE knackar på – vad gör man då?

Hur ska demokratiska institutioner agera när samhället börjar bli odemokratiskt? I den här artikeln, hämtad från den amerikanska biblioteksföreningens tidning American Libraries Magazine, samtalar amerikanska folkbibliotekschefer om hur de förbereder sin personal på att möta den federala migrationspolisen ICE.

– Det kommer inte alltid att vara så här, och vi kommer att vara starkare för att vi tagit oss igenom det. Bibliotek står aldrig ensamma; vi kan luta oss mot våra relationer och våra resurser, förbereda oss, hålla kunskapen levande hos varandra — och sedan lägga den åt sidan tills det verkligen står för dörren.

”I går natt bombades en fabrik intill oss, även vi träffades”

Krigsvintern var en prövning i Ukraina med långa perioder utan ström och ständiga ryska attacker. I januari publicerades lägesrapporter från Kyiv, signerade Lyubov Dubrovina, chef för ett av Ukrainas nationalbibliotek, och den ukrainska biblioteksföreningens ordförande Oksana Bruy.

”Professionen får börja fundera på vad det innebär att vara skolbibliotekarie”

Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.

– Det som händer nu innebär att professionen får börja fundera på vad det innebär att vara skolbibliotekarie. Är det det nära arbetet med elever? Eller kan det också vara ett samordnande uppdrag?

”Filmen har träffat en nerv över partigränser”

Dokumentärfilmen The Librarians har blivit bibliotekariekårens egen frihetsfilm. Den berättar om bibliotekarier i USA som vågar protestera mot censur och stoppade böcker. Just nu gör filmen succé världen över.

Här är Martin Röshammars intervju med regissören Kim A. Snyder. ”Filmen har träffat en nerv över partigränser, oavsett politiska åsikter. Många har insett de större konsekvenserna av censur och vad det kan innebära. Dessutom har jag nu förstått att det här drabbar bibliotekarier och bokälskare över hela världen.”

Allt om e-plikt – och ett genant erkännande

Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till Kungliga biblioteket. Men hur gör man och vad ska man tänka på? Den här artikeln ger svaren på alla sådana frågor.

Biblioteksbladet hör till dem som inte har kunnat svaret på de frågorna – i 13 år bröt vi mot lagen innan vi fick ordning på pliktleveranserna. (Ja, vi borde ha vetat bättre och har blivit lite rättmätigt hånade för det. Det bjuder vi på!)

Utblickar mot Sudan och Georgien

Kriget i Sudan slår inte bara sönder liv och hem, utan också kultur, kunskap och framtidstro. Agnes Kotka, avdelningschef på stadsbiblioteket i Västerås, bestämde sig för att ta reda på tillståndet för biblioteken i Sudan. ”Vi vet inte tillståndet på de flesta biblioteken. Vi förmodar det värsta. Vissa vet vi är totalförstörda”, berättar Mohamed, medicinsk bibliotekarie vid universitetsbiblioteket i Khartoum, för henne.

Häromveckan publicerades också Agnes Kotkas reportage från Georgien där biblioteken har blivit en del av en större politisk förskjutning där yttrandefrihet, finansiering och lojalitet avgör vad som kan sägas – och vad som måste tystas.

Och i höstas skrev hon om bibliotek på Västbanken och östra Jerusalem – också det en text att återvända till.

Om sambandet mellan skolbibliotek och användning av universitetens resurser

Universitetsbibliotekarierna Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. Här skriver de själva om kopplingen mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.

Kritik mot MTM

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har diskuterats under våren. Skolbibliotekarien Viktoria Reuterskiöld bidrog till debatten med en artikel där hon hävdade att bemötandet från MTM:s personal är dåligt och att myndigheten präglas av hopplös byråkrati. Kollegan Magdalena Ivarsson fyllde på: ”Det verkligt problematiska är inte bara den administrativa rundgången i sig, utan vad den leder till: att elever med behov går igenom delar av sin grundskoletid – eller ibland hela sin gymnasietid – utan tillgång till verktyg som de har rätt till.”

Och MTM svarade: ”Elever med läsnedsättning ska ha tillgång till anpassad litteratur, och därför är det viktigt att diskutera hur systemen fungerar i praktiken.”

Trött på Booktok-kritik

Biblioteksbladets temanummer om Booktok innehöll en ifrågasättanden av fenomentet. Det fick bibliotekarien Felicia Forsberg, som driver kontot Bokens magiska värld på Tiktok och Instagram, att reagera:

”Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok. För så mycket humor och omtanke som finns där, så är det svårt att inte bli glad!”