Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Vi bröt mot lagen i 13 år – och vi är inte ensamma
3 feb 2026 • 2 min
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
Omfattas du av lagen om e-plikt?
Lagen om e-plikt trädde i kraft 2012. Sedan dess har Biblioteksbladet alltså brutit mot den.
Vårt eget temanummer om e-plikt förrförra våren ledde till insikten om att vi faktiskt omfattas av lagen.
Antalet publikationer som pliktlevereras in i KB:s servrar ger en antydan om att vi inte direkt är ensamma: listan omfattar inte fler än 130 titlar.
Utöver dessa ”bearbetas” nästan 300 titlar av KB för att leveranser i bästa fall ska komma igång framöver.
Men de som inte levererar enligt lagen om e-plikt är av allt att döma betydligt fler än så. Mediemyndighetens register över digitala publikationer med utgivningsbevis omfattar drygt 3000 titlar.
Skyldigheten uppstår om det digitala materialet är grundlagsskyddat och yrkesmässigt utgivet på svenska. Dessutom ska det inte finnas någon fysisk förlaga – en papperstidning som lägger ut pdf:er med sina tryckta nummer på nätet, omfattas alltså inte.
KB kan förelägga om vite om någon bryter mot lagen. Detta har dock aldrig hänt när det gäller digitala tidskrifter, enligt David Brodin som är samordnare för e-plikt på KB.
Hur nära var Biblioteksbladet ett föreläggas vite?
– Inte så nära som man kan vara. Vi uppfattade ju att det fanns en vilja att sätta igång, och att ni var inne i en process. Erfarenheten säger att det kan ta tid, och pliktleverans är sällan högst prioriterat. Vi har hellre en förståelse med leverantörerna, än går in med vitesföreläggande på en gång.
Det ska sägas att det var vi själva på Biblioteksbladet som kontaktade KB och informerade om att vi förmodligen omfattas av lagen. Sedan dröjde det nästan ett år – som David Brodin säger: annat låg högre på priolistan – och det hann komma ett påminnelsebrev, innan vi på allvar tog tag i saken.
Ett RSS-flöde från Biblioteksbladet.se till KB lät inte så komplicerat, men en del teknisk anpassning visade sig vara nödvändig.
– Vi har lite högre metadata-krav än vad ett vanligt RSS-flöde innehåller. Men vi försöker anpassa oss till branschstandarder i de fall det finns sådana, för vi är medvetna om att det ofta blir lite krångel och pill med det här, säger David Brodin.
Redaktioner behöver aldrig tänka på plikten att skicka papperstidningar till KB – förutsatt att de anlitar ett tryckeri i Sverige. Utgivare som trycker utomlands blir själva ansvariga för pliktleveranserna.
De svenska tryckerierna omfattas av lagstiftningen och levererar till KB och universitetsbiblioteken i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Motsvarande system finns inte vid digital publicering och ansvaret landar alltså på publicisterna.
– Tyvärr finns det inga tryckerier i den digitala världen. E-pliktlagen är uppbyggd på ett annat sätt än pliktlagen för tryckt material, säger David Brodin.
Läs också >> Så levererar du e-plikt till Kungliga biblioteket
En statlig utredning lämnade för snart fem år sedan sitt betänkande om ny pliktlagstiftning. Förslaget var att ersätta dagens två lagar med en enda medie-, teknik- och formatoberoende lag. Grundprincipen skulle vara att samla in det som är avsett för, riktar sig till och görs tillgängligt för allmänheten.
Den nya lagen skulle träda i kraft 1 januari 2023, men från regeringen – den förra såväl som den nuvarande – har det varit helt tyst om saken sedan utredningen presenterade sina förslaget. Det stående beskedet från Regeringskansliet är att frågan bereds.
0 kommentarer