annons
annons

Så levererar du e-plikt till Kungliga biblioteket

4 feb 2026 • 3 min

Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?

Här kan vi nog inte peka ut någon särskild kategori, utan det är nog snarare de aktörer som traditionellt inte haft så mycket kontakt med KB och därför inte heller hört talas om lagstiftningen. Det är ofta också tvärtom, att egenutgivare och andra som inte omfattas av lagstiftningen utgår från att de ska leverera elektroniskt material eftersom de omfattas av lagstiftningen för tryckt plikt.

Det bästa sättet att ta reda på om man omfattas av leveransplikt för digitalt material är att registrera sig som leverantör på e-plikt.kb.se. När man registrerat sig gör vi nämligen alltid en utredning om utgivaren i fråga omfattas av leveransplikt, vilket kan vara svårt att fastställa på egen hand. Berätta gärna så mycket som möjligt om verksamheten i registreringsformuläret så blir det lättare för oss att göra en snabb och korrekt bedömning.

Följande är leveranspliktiga:

  • Yrkesmässiga utgivare, producenter och distributörer.
  • Utgivare med automatiskt grundlagsskydd för sin elektroniska utgivning.
  • Massmedieföretag.
  • Kommuner eller statliga myndigheter under regeringen.

Dock endast i de fall materialet stämmer in på något av följande:

  • Huvudsakligen riktar sig till allmänheten i Sverige.
  • Är helt eller delvis på svenska.
  • Har ett svenskt upphov eller framförs av en svensk person.
  • Är en myndighetspublikation.

2. Vad är bra att göra innan man anmäler sig för att lämna e-plikt?

Innan man registrerar sig – ingenting. Vi ser mycket hellre att man registrerar sig som leverantör direkt än att man väntar med att höra av sig till oss innan allt är på plats. I och med att vi behöver få leveranser på ett särskilt sätt är det mycket bättre att eventuella förberedelser görs i dialog med oss, för att undvika onödigt arbete.

3. Vilken är den vanligaste leveransmetoden/vilken skulle ni rekommendera?

Det beror helt på vilken typ av utgivare man är, men vi brukar rekommendera vår egen webbuppladdningstjänst för de som inte behöver leverera stora mängder material löpande, t ex ett bokförlag eller en kommun. För tidskrifter och andra med material som publiceras löpande och ofta uppdateras brukar vi rekommendera leverans via RSS, i de fallen finns ofta också existerande RSS:er som kan anpassas till våra krav.

Det finns tredjepartsaktörer som erbjuder lösningar för leverans av digital plikt, dock bör man vara medveten om att vi inte har något samarbete med någon tredjepartsleverantör och inte kan garantera att leveranserna kan tas emot eller godkännas om de inte uppfyller våra krav. Som utgivare har man alltid huvudansvar för att pliktleverera sitt digitalt publicerade material och det ansvaret kan man inte överlåta åt någon annan.

4. Finns det någon teknisk detalj som brukar krångla?

Allt som levereras behöver ha ett unikt ID av något slag, ofta länken (URL:en) till den ursprungliga publikationen, men även andra identifikatorer som t.ex. ISBN används. Om man råkar återanvända ett ID som redan angetts kan inte leveransen godkännas, men ibland har det rätta ID:t redan använts, felaktigt, för en annan leverans. Detta händer då och då och kan bli lite krångligt att reda ut. Om man webbuppladdar material till oss kan det vara värt att ta det lugnt och kolla en extra gång att all information stämmer innan man skickar in.

5. Vad är ert bästa råd inför en påbörjad leverans av e-plikt?

Det är nog att ställa alla era frågor till oss på e-plikt@kb.se istället för att fundera på egen hand! Läs mer om e-plikt på Kungliga biblioteket.

 

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Porträttbild på Katarina Michnik och Karin Emanuelsson 
Debatt

Satsning på skolbibliotek – grunden till framtidens forskare?

Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.

10 feb 2026 • 5 min

En person läser en bok och småler på biblioteket för att illustrera en ny studie som menar att folkbibliotek är viktiga för hälsan, kontakter och tillhörighet. Speciellt bland nyanlända och familjer.
Nyheter

Studie: Folkbibliotek är viktiga för måendet

Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.

9 feb 2026 • < 1 min

Sara Kärrholm med bakgrundsbild på mörka böcker och obskyra föremål.
Essä

Dark Academia – en genre växer fram på Booktok

Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.

2 feb 2026 • 7 min