Föreningens valupptakt: Pengar, påverkan och AI i fokus

Stå upp för ditt bibliotek! Det är devisen för Svensk biblioteksförenings opinionsbildande satsning inför valet i höst. Valturnén inleddes med en konferens i Stockholm på tisdagseftermiddagen.

I en tid av polarisering är det inte osannolikt att biblioteken hamnar i skottgluggen under valrörelsen, sa Svensk biblioteksförenings ordförande Helen Öberg när hon tidigt på tisdagseftermiddagen inledde föreningens konferens på Brygghuset i Stockholm.

– Biblioteken måste rusta sig för att stå starka!

Eftermiddagens huvudtalare var den amerikanska biblioteksföreningens tillträdande ordförande Maria McCauley, som till vardags är bibliotekschef i Bostons grannstad Cambridge och nyligen intervjuades av Biblioteksbladet. Budskapet från henne gick på samma linje, men hämtades ur en verklighet där det politiska klimatet redan innebär bokcensur och att bibliotekspersonal får sparken när de vägrar ta bort misshagliga böcker från hyllorna.

Hennes slutsats för att möta situtationen i USA – och i Sverige – är att biblioteken måste agera för sin egen sak.

– Vi måste skapa samarbeten, bygga relationer och använda våra röster. Kontakta våra folkvalda, använda sociala medier och dela berättelser om vad biblioteken fyller för roll.

Maria McCauley underströk särskilt betydelsen av att skapa sammanhang där politiker och andra beslutsfattare lär sig om bibliotek, möter bibliotekarier och biblioteksanvändare.

Lisa Gemmel, press- och opinionsansvarig på föreningen, berättade om den valplattform som tagits fram till kampanjstarten, med problembeskrivningar på en rad områden inom bibliotekssektorn, och konkreta reformförslag (se faktaruta). Ett av dessa områden är principen om armlängds avstånd.

– Senast idag läste jag en artikel om Klippan där politiker tagit bort den policyn kring allmän konst. Det skapar en situation där politiker får bestämma innehållet i kulturen, sa Lisa Gemmel.

I det efterföljande politikersamtalet var det bara Peter Ollén (M), ledamot i riksdagens kulturutskott, som ansåg att trotsande av denna princip inte är något större problem i Sverige. Övriga – utskottsledamöterna Mats Berglund (MP), Ewa Pihl Krabbe (S) och Catarina Deremar (C) samt Stockholms kulturborgarråd Torun Boucher (V) – beskrev däremot problemet som medelstort. (Frågan var ställd som en jämförelse med USA: Är Sverige nära eller långtifrån att få samma situation som där?)

Ledamöterna var tvungna att skynda tillbaka till Riksdagshuset för att delta i en votering och eftermiddagens program hade därför stuvats om. Annars – vilket förmodligen var den bakomliggande tanken – skulle de ha fått med sig uppmaningar direkt från representanter för bibliotekssektorn som hade tre minuter var på sig att formulera behov och önskemål från sina verksamheter.

Anne Skoogh, skolbibliotekssamordnare på Jensens skolor, underströk vikten av pengar öronmärkta för skolbibliotek eftersom konkurrensen om resurserna är så stor i skolan.

– Skolledare har svåra avvägningar att göra, och skolbiblioteken hamnar lätt sist i kön.

Eeva Östberg från Finlandsinstitutets bibliotek, som är ett av landets fem resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken, efterlyste också pengar.

– För att säkerställa adekvat stöd till bibliotekssektorn och göra uppdraget rimligt behöver resurserna stärkas.

Detta behövs också för att jämna ut de stora skillnaderna mellan olika folkbiblioteken ute i kommunerna är stor, framhöll Eeva Östberg.

– Vissa jobbar bra med frågorna, vissa har inte kommit igång. Det skulle behövas statliga utvecklingsstöd så att även de folkbibliotek som inte har varit aktiva inom området kan komma igång, sa hon.

Malmö universitetsbiblioteks chef Sara Kjellberg lyfte lärosätesbibliotekens betydelse som infrastruktur för högre utbildning och forskning. Hon beskrev hur de ökande kostnaderna för e-medier, parallellt med kraven på ökad tillgänglighetsanpassning, kan leda till att färre studenter får tillgång till kurslitteratur.

– Det som skulle vara en förbättring riskerar att sätta bibliotekens funktion ur spel.

Sara Kjellberg framhöll också att Sverige behöver vara pådrivande kring upphovsrättslagstiftning på EU-nivå kring frågor som rör publicering och återanvändning av forskning, samt kring ai-användning.

Slutligen tog Martin Memet Könick, chef för Landskronas stadsbibliotek, upp behovet av ett återinförande av det statliga anslaget till stärkta bibliotek – något han inte var ensam om att göra under eftermiddagen.

– Alla bibliotek ska ha möjlighet att utveckla, och inte bara förvalta. Därför behövs ett statligt bidrag till det.

I linje med Maria McCauleys uppmaning pekade han också på vikten av att politiker och andra beslutsfattare får större kunskap om bibliotekens roll i samhället.

Martin Memet Könick lyfte även fram att folkbiblioteken bör få i uppdrag att stärka svenska folkets AI-kompetens, något som föreslogs i AI-kommissionens slutrapport som lades fram i början av förra året. Detta finns även med bland reformförslagen i biblioteksföreningens valplattform.

Svensk biblioteksförening kommer under sin valturné att besöka Malmö, Lund, Tomelilla, Oskarshamn, Luleå och Almedalsveckan i Visby.