Lugn aktivist upplyser om romernas situation

Han beskriver sig som diplomatisk när uppdraget kräver det. ”Som aktivist är jag kanske inte lika lugn”, säger Bagir Kwiek, Sveriges, och troligen världens, första romska läsambassadör.

– Det var hemskt det du berättade, men också inspirerande, säger Simon Meini.

Han går i sexan i Råbergsskolan i Sigtuna kommun och har just lyssnat på Bagir Kwieks berättelse om romernas historia. Det är ingen upplyftande berättelse, snarare en av de mörkare i mänsklighetens historia. Han berättar hur 2,5 miljoner romer avrättades under andra världskriget. Många av avrättningarna, däribland den på Bagir Kwieks farfar, registrerades inte ens, personerna bara försvann. I vissa fall har massgravar hittats i efterhand. Han berättar hur romska barn stoppades från att följa med när Sverige transporterade judiska flyktingar i de Vita bussarna vid andra världskrigets slut. Och hur de liksom svarta var utsatta för slavhandel i flera hundra år. Och han berättar hur han själv som barn letade på biblioteket efter information om romer och endast hittade ett par rader under Z i en uppslagsbok, ”fega, hämndgiriga, lögnaktiga och lättjefulla”. Och hur diskrimineringen fortfarande pågår.

– Målet är att romska barn ska ha samma rättigheter som alla andra barn till 2032, berättar Bagir Kwiek för sexorna i Råbergsskolan.

– I början kunde jag inte acceptera att det skulle ta så lång tid, men jag har förstått att diskrimineringen sitter så djupt att det tar lång tid att komma till rätta med.

I snart två år har Bagir Kwiek, döpt efter pantern Bagheera i Djungelboken, jobbat som läsambassadör på uppdrag av Kulturrådet. Han har varit med och stöttat 32 folkbibliotek som har blivit romska läsambassader. Ett av dem är Märsta bibliotek och övriga bibliotek i Sigtuna.

– Vi har börjat bygga upp ett bestånd av romsk litteratur, berättar Junko Söderman, bibliotekarie med ansvar för de nationella minoritetsspråken.

– Men det är svårt att nå målgruppen.

Ibland kommer ungdomar in på biblioteket och gläds åt att deras romska flagga hänger uppe, men det har varit svårt att få kontakt med romska föreningar. Först nu, tack vare en särskild satsning på information om romer, har de lyckats få kontakt med en förening.

De romska läsambassaderna finns både på orter med stor romsk befolkning och på orter där inte särskilt många romer bor. Båda fyller en funktion, anser Bagir Kwiek.

Det är dels viktigt för romerna att känna sig välkomna på biblioteket och att kunna hitta litteratur på sitt eget språk. Men det är också viktigt att visa upp romerna och deras historia för majoritetsbefolkningen, förklarar han.

– Trots att romerna har funnits i Sverige i 500 år är det ett folk som inte syns så mycket. Folk känner till Katitzi, men inte så mycket mer. Det är viktigt att lyfta fram romerna och lära känna deras historia. Det är ett sätt att få bort mystiken kring romerna, den där slöjan som finns framför folks ögon, och fylla fördomar med kunskap i stället.

Av samma anledning var det en viktig symbolisk handling att utnämna en rom till hela Sveriges läsambassadör.

– Att låta en av de mest utsatta minoriteterna i Sverige vara del av det här har en viktig symbolisk betydelse. Det behövdes eftersom romer är så okända för många, säger Bagir Kwiek.

Han imponeras av Märsta bibliotek och övriga läsambassadörer.

– De gör inte det här för att lagen säger att de ska det, utan för att de verkligen vill. Det finns en positiv anda överallt.

Svårast att övertyga om uppdragets betydelse var nog den romska gruppen, berättar han. Innan de förstod vad det innebar (kunde han fixa pass åt dem?) var några av dem lite frågande.

– Jag behövde förklara för dem vad jag skulle göra och varför det behövdes. Så fort de förstod vad det innebar var de med på saken.

I uppdraget som läsambassadör ingår alltså även att resa runt och besöka skolor och bibliotek. Sexorna i Råbergsskolan har tittat på film och läst på lite om romerna. Men det mesta av det som Bagir Kwiek berättar för dem är nytt. Efteråt är det frågestund och han får svara på hur många språk han pratar (sex), hur gammal han är (snart 50), var han blev knivhuggen (”jag ångrar nästan att jag berättar om det för det kommer så många frågor om det”).

För som barn var Bagir Kwiek arg. Han hamnade ofta i slagsmål, berättar han för eleverna. Biblioteket och läsningen blev hans räddning, trots att det inte fanns någon litteratur på hans eget språk eller något att läsa om romernas historia, lyckades han fly undan verkligheten genom att läsa böcker. Och till sist insåg han att slagsmål inte skulle hjälpa honom och i stället började han kämpa för romers rättigheter med fredliga medel. Uppdraget som läsambassadör är en del i det.

Under första tiden försvårades arbetet av pandemin och tjänsten förlängdes med ytterligare ett år. Det är först den senaste tiden som Bagir Kwiek har kunnat besöka romska läsambassader, skolor och beslutsfattare. Under tre dagar i oktober reste han mellan olika bibliotek, skolor och tjänstemannakontor i Sigtuna kommun norr om Stockholm. Därefter tog han tåget hem till Göteborg och efter det vidare till Kristianstad och ytterligare en romsk läsambassad.

– Det har varit otroligt lärorikt. Jag har lärt mig mycket om bibliotek som jag inte hade en aning om när jag bara var vanlig besökare.

Exempelvis svårigheterna med katalogiseringen av det romska språket. Något han är med och försöker lösa. Det saknas nämligen klasser för de olika romska varieteterna. Romani chib består av olika variteter, med större skillnad mellan sig än olika dialekter. Romer som kommer från Balkan talar annorlunda än romerna från Finland och så vidare. Och i bibliotekens katalogsystem finns ännu inte något sätt att skilja varieteterna åt.

Sedan nyligen har han också fått ett nytt uppdrag. Han är handläggare och sakkunnig i Kungliga bibliotekets arbete med att bygga upp ett romskt bibliotek. I januari fick KB i uppdrag av regeringen att verka för de nationella minoritetsspråkens bibliotek. För samiska, finska, meänkieli och jiddisch finns redan resursbibliotek, men det saknas fortfarande för romani chib.

Han hoppas att hans arbete ska bidra både till att romer får tillgång till sin egen litteratur och sina egna berättelser. Och till att andra som kommer in på biblioteket ska bli intresserade av att lära sig mer om den nationella minoriteten romer.

– Jag är en aktivist som hoppas på jättemycket, säger han.

När han berättar för barnen i Råbergsskolan om hur mycket han slogs som barn, hur arg han var, innan han insåg att det inte lönade sig, gör han det lugnt och sakligt och svarar sedan tålmodigt på alla frågor.

– Jag kanske är lugn som person, men som romsk aktivist är jag nog mindre lugn, säger han och skrattar lite.

När yrkesrollen kräver det är han diplomatisk, säger han. Men bara till en viss gräns. Han sade upp sig från sitt jobb som samhällsvägledare i Göteborgs stad eftersom han kände sig bakbunden och inte fick säga vad han ville.

Men till barnen på Råbergsskolan går budskapet fram.

– Det var hemskt samtidigt som det var intressant. Att personer med romskt ursprung har blivit så illa behandlade av så många människor, säger Nellia Mondim efter föreläsningen.

– Att det inte bara var judar som dödades i andra världskriget, det var helt nytt. Och att ni hade rest ända från Indien, säger Simon Meini.

Romernas historia var länge okänd även för Bagir Kwiek och han betonar den viktiga delen av uppdraget att bidra till att romer känner sig välkomna på bibliotek och kan hitta sin egen litteratur.

– Jag växte upp utan en historia. När jag fick reda på att vi har en lång och stark historia gjorde det mig tryggare i min egen identitet, säger han.

– Det är oftast så negativt att vara rom, i alla fall i samhället. Så man behöver den här andra känslan också, att det inte är något fel på oss. Vi är inte födda fördömda.