Retoriken som tystar röster

29 sep 2022 • 3 min

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik? Det diskuterades på Svenska Pens kongress som pågår i Uppsala.

Hatretoriken tystar röster runt om i världen och utgör ett av de största hoten mot yttrandefriheten, konstaterades inför onsdagens samtal på Internationella Pen-kongressen som hålls i Uppsala.

Siri Hustvedt, Danson Kahyana och Salil Tripathi samtalade om hatretorik med Jesper Bengtsson på Internationella Pen-kongressen i Uppsala.

Men hur ska den bemötas på bästa sätt? Och vad gör man när legitim kritik avfärdas och anklagas för att vara hatretorik? Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska Pen, ställde frågan till en inbjuden panel.

– Det är mycket klart vad som pågår. Om man exempelvis kritiserar regeringen i Uganda, som har suttit vid makten i 36 år, anklagas du för att sprida hatretorik, sade Danson Kahyana, författare och journalist och representant för Pen Uganda.

Danson Kahyana, författare från Uganda, attackerades av okända personer tidigare i år.

– Och om du kritiserar regeringen kan du råka ut för det som hände mig, då förlorar du några tänder.

I april i år attackerades Danson Kahyana av okända personer samtidigt som hans mejl kapades. Han är fortfarande märkt av attacken.

– Om en enskild person använder sig av hatretorik går det att hantera, men när det kommer från regimen är det svårare.

Anklagelsen om hatretorik blir som en spegel, sade författaren Siri Hustvedt som också deltog i panelsamtalet.

– Du anklagar den andre för vad du själv gör. Vi såg det med Trump och vi ser det hos Republikanerna. De vänder på det. De kallar den som kritiserar dem för rasism för rasist.

Ett annat exempel på när regimen anklagar kritiker för att använda hatretorik är Salman Rushdies Satansverserna, som anklagades av regimen för att vara just hatretorik, påpekade Salil Tripathi, författare och journalist.

Men har tankarna och åsikterna som sprids på sociala medier i dag funnits i folks huvuden hela tiden? Fanns de där även före sociala medier, bara att de inte märktes på samma sätt, frågade Jesper Bengtsson.

Salil Tripathi, författare och journalist. Har varit ordförande för Pen International’s Writers in Prison committee.

– Hastigheten och spridningen gör skillnad, konstaterade Salil Tripathi.

– Och anonymiteten. Du kan skriva saker på Twitter och ha profilbilden av ett ägg, ingen vet vem du är. Då är det lättare att hata.

Hur ska då hatretoriken bemötas?

Inte genom lagar och regleringar av yttrandefriheten i alla fall, det var panelen enig om.

– Man ska vara försiktig med vad man önskar, för det kan bli verklighet. Om vi ska kunna kritisera regimer kan vi inte förbjuda hatretorik, då kommer kritiken att kallas hatretorik och tas bort, sade Salil Tripathi.

Danson Kahyana håller med och konstaterar att en lag mot hatretorik i Uganda direkt skulle användas mot dem som kritiserar regeringen.

– De lagar vi har i dag är tillräckliga för att bemöta detta. I stället måste vi jobba hårt för dialogen och alltid förvänta oss ett svar. Vi måste insistera på att ingen har monopol på ordet, i samhället och även inom familjer.

Siri Hustvedt, amerikansk författare som bland annat har skrivit mycket om hatspråk. Något hon talade om när hon besökte Bokmässan i år.

Siri Hustvedt konstaterade att arbetet för jämställdhet också är ett sätt att öka yttrandefriheten.

– Det gäller att möta argument utan att censuera och vi kan arbeta kollektivt, som exempelvis Pen International. Vi kan inte tillåta dem som använder sig av hatretorik att kalla det för yttrandefrihet. Som en del på högerkanten i USA gör, de ropar på yttrandefrihet, samtidigt som de med den andra handen förbjuder böcker. Vi måste skilja på yttrandefrihet och hatretorik.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Startar bibliotek för social rättvisa

Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.

28 mar 2023 • 2 min

Debatt

Behövs folkbibliotekens eget museum?

Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.

27 mar 2023 • 3 min

Nyheter

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns

Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.

23 mar 2023 • 2 min

Krönika

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan

Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.

17 mar 2023 • 2 min