Retoriken som tystar röster

29 sep 2022 • 3 min

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik? Det diskuterades på Svenska Pens kongress som pågår i Uppsala.

Hatretoriken tystar röster runt om i världen och utgör ett av de största hoten mot yttrandefriheten, konstaterades inför onsdagens samtal på Internationella Pen-kongressen som hålls i Uppsala.

Siri Hustvedt, Danson Kahyana och Salil Tripathi samtalade om hatretorik med Jesper Bengtsson på Internationella Pen-kongressen i Uppsala.

Men hur ska den bemötas på bästa sätt? Och vad gör man när legitim kritik avfärdas och anklagas för att vara hatretorik? Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska Pen, ställde frågan till en inbjuden panel.

– Det är mycket klart vad som pågår. Om man exempelvis kritiserar regeringen i Uganda, som har suttit vid makten i 36 år, anklagas du för att sprida hatretorik, sade Danson Kahyana, författare och journalist och representant för Pen Uganda.

Danson Kahyana, författare från Uganda, attackerades av okända personer tidigare i år.

– Och om du kritiserar regeringen kan du råka ut för det som hände mig, då förlorar du några tänder.

I april i år attackerades Danson Kahyana av okända personer samtidigt som hans mejl kapades. Han är fortfarande märkt av attacken.

– Om en enskild person använder sig av hatretorik går det att hantera, men när det kommer från regimen är det svårare.

Anklagelsen om hatretorik blir som en spegel, sade författaren Siri Hustvedt som också deltog i panelsamtalet.

– Du anklagar den andre för vad du själv gör. Vi såg det med Trump och vi ser det hos Republikanerna. De vänder på det. De kallar den som kritiserar dem för rasism för rasist.

Ett annat exempel på när regimen anklagar kritiker för att använda hatretorik är Salman Rushdies Satansverserna, som anklagades av regimen för att vara just hatretorik, påpekade Salil Tripathi, författare och journalist.

Men har tankarna och åsikterna som sprids på sociala medier i dag funnits i folks huvuden hela tiden? Fanns de där även före sociala medier, bara att de inte märktes på samma sätt, frågade Jesper Bengtsson.

Salil Tripathi, författare och journalist. Har varit ordförande för Pen International’s Writers in Prison committee.

– Hastigheten och spridningen gör skillnad, konstaterade Salil Tripathi.

– Och anonymiteten. Du kan skriva saker på Twitter och ha profilbilden av ett ägg, ingen vet vem du är. Då är det lättare att hata.

Hur ska då hatretoriken bemötas?

Inte genom lagar och regleringar av yttrandefriheten i alla fall, det var panelen enig om.

– Man ska vara försiktig med vad man önskar, för det kan bli verklighet. Om vi ska kunna kritisera regimer kan vi inte förbjuda hatretorik, då kommer kritiken att kallas hatretorik och tas bort, sade Salil Tripathi.

Danson Kahyana håller med och konstaterar att en lag mot hatretorik i Uganda direkt skulle användas mot dem som kritiserar regeringen.

– De lagar vi har i dag är tillräckliga för att bemöta detta. I stället måste vi jobba hårt för dialogen och alltid förvänta oss ett svar. Vi måste insistera på att ingen har monopol på ordet, i samhället och även inom familjer.

Siri Hustvedt, amerikansk författare som bland annat har skrivit mycket om hatspråk. Något hon talade om när hon besökte Bokmässan i år.

Siri Hustvedt konstaterade att arbetet för jämställdhet också är ett sätt att öka yttrandefriheten.

– Det gäller att möta argument utan att censuera och vi kan arbeta kollektivt, som exempelvis Pen International. Vi kan inte tillåta dem som använder sig av hatretorik att kalla det för yttrandefrihet. Som en del på högerkanten i USA gör, de ropar på yttrandefrihet, samtidigt som de med den andra handen förbjuder böcker. Vi måste skilja på yttrandefrihet och hatretorik.

0 kommentarer

Senaste nytt

English

ESSAY: Librarians have responsibilities in these times

Global tensions with war, economic instability, climate threats – in addition to internal challenges. But a historical review shows that even in past crises IFLA has managed to maintain free research and truth, as well as access to information and freedom of expression, writes former IFLA president Alex Byrne.

28 nov 2022 • 7 min

English

Fear. Illness. Silence.

REPORTAGE What is happening within IFLA? In search of answers, journalist Lisa Bjurwald travelled to The Hague, where IFLA’s headquarters are located. She found a culture of silence and an organisation that lacks confidence in its leaders.

28 nov 2022 • 13 min

English

Closed doors damage trust

SURVEY Limited transparency and poor communication. Biblioteksbladet’s survey shows that the turbulence is raising questions among IFLA members in Sweden.

28 nov 2022 • 5 min

English

Out of Step with the Times

There was also testimony of an outdated leadership style in his previous place of work. Nevertheless, Gerald Leitner was given the task of modernising the global library sector.

27 nov 2022 • 3 min

English

The Whistleblower

Suzanne Reid was an employee representative at IFLA headquarters. She has since changed careers and recovered from the experience. IFLA she feels, however, is beyond rescue.

27 nov 2022 • 6 min

Krönika

Tack för mig!

Det är beklagligt att det fort­farande saknas en stark strategi för bibliotekssektorn. Målen borde vara individens demokratiska delaktighet och sam­hällets kunskaps­utveckling, skriver Svensk biblioteksförenings avgående generalsekreterare Karin Linder i sin avskedskrönika.

25 nov 2022 • 2 min

English

IFLA needs to change

CHRONICLE Karin Linder, secretary general, Swedish Library Association: Why is the Swedish Library Association fighting with IFLA? The answers are rooted in the principles of democracy and responsibility.

25 nov 2022 • 2 min

Reportage

Rädsla. Sjukdom. Tystnad.

Vad händer inom Ifla? Journalisten Lisa Bjurwald åkte till Haag där biblioteks­­federationens huvudkontor ligger. Hon fann en kompakt tystnadskultur och en skräckslagen organisation utan förtroende för sin ledning.

24 nov 2022 • 13 min