Retoriken som tystar röster
29 sep 2022 • 3 min
Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik? Det diskuterades på Svenska Pens kongress som pågår i Uppsala.
Hatretoriken tystar röster runt om i världen och utgör ett av de största hoten mot yttrandefriheten, konstaterades inför onsdagens samtal på Internationella Pen-kongressen som hålls i Uppsala.

Men hur ska den bemötas på bästa sätt? Och vad gör man när legitim kritik avfärdas och anklagas för att vara hatretorik? Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska Pen, ställde frågan till en inbjuden panel.
– Det är mycket klart vad som pågår. Om man exempelvis kritiserar regeringen i Uganda, som har suttit vid makten i 36 år, anklagas du för att sprida hatretorik, sade Danson Kahyana, författare och journalist och representant för Pen Uganda.

– Och om du kritiserar regeringen kan du råka ut för det som hände mig, då förlorar du några tänder.
I april i år attackerades Danson Kahyana av okända personer samtidigt som hans mejl kapades. Han är fortfarande märkt av attacken.
– Om en enskild person använder sig av hatretorik går det att hantera, men när det kommer från regimen är det svårare.
Anklagelsen om hatretorik blir som en spegel, sade författaren Siri Hustvedt som också deltog i panelsamtalet.
– Du anklagar den andre för vad du själv gör. Vi såg det med Trump och vi ser det hos Republikanerna. De vänder på det. De kallar den som kritiserar dem för rasism för rasist.
Ett annat exempel på när regimen anklagar kritiker för att använda hatretorik är Salman Rushdies Satansverserna, som anklagades av regimen för att vara just hatretorik, påpekade Salil Tripathi, författare och journalist.
Men har tankarna och åsikterna som sprids på sociala medier i dag funnits i folks huvuden hela tiden? Fanns de där även före sociala medier, bara att de inte märktes på samma sätt, frågade Jesper Bengtsson.

– Hastigheten och spridningen gör skillnad, konstaterade Salil Tripathi.
– Och anonymiteten. Du kan skriva saker på Twitter och ha profilbilden av ett ägg, ingen vet vem du är. Då är det lättare att hata.
Hur ska då hatretoriken bemötas?
Inte genom lagar och regleringar av yttrandefriheten i alla fall, det var panelen enig om.
– Man ska vara försiktig med vad man önskar, för det kan bli verklighet. Om vi ska kunna kritisera regimer kan vi inte förbjuda hatretorik, då kommer kritiken att kallas hatretorik och tas bort, sade Salil Tripathi.
Danson Kahyana håller med och konstaterar att en lag mot hatretorik i Uganda direkt skulle användas mot dem som kritiserar regeringen.
– De lagar vi har i dag är tillräckliga för att bemöta detta. I stället måste vi jobba hårt för dialogen och alltid förvänta oss ett svar. Vi måste insistera på att ingen har monopol på ordet, i samhället och även inom familjer.

Siri Hustvedt konstaterade att arbetet för jämställdhet också är ett sätt att öka yttrandefriheten.
– Det gäller att möta argument utan att censuera och vi kan arbeta kollektivt, som exempelvis Pen International. Vi kan inte tillåta dem som använder sig av hatretorik att kalla det för yttrandefrihet. Som en del på högerkanten i USA gör, de ropar på yttrandefrihet, samtidigt som de med den andra handen förbjuder böcker. Vi måste skilja på yttrandefrihet och hatretorik.
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer