Retoriken som tystar röster
29 sep 2022 • 3 min
Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik? Det diskuterades på Svenska Pens kongress som pågår i Uppsala.
Hatretoriken tystar röster runt om i världen och utgör ett av de största hoten mot yttrandefriheten, konstaterades inför onsdagens samtal på Internationella Pen-kongressen som hålls i Uppsala.

Men hur ska den bemötas på bästa sätt? Och vad gör man när legitim kritik avfärdas och anklagas för att vara hatretorik? Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska Pen, ställde frågan till en inbjuden panel.
– Det är mycket klart vad som pågår. Om man exempelvis kritiserar regeringen i Uganda, som har suttit vid makten i 36 år, anklagas du för att sprida hatretorik, sade Danson Kahyana, författare och journalist och representant för Pen Uganda.

– Och om du kritiserar regeringen kan du råka ut för det som hände mig, då förlorar du några tänder.
I april i år attackerades Danson Kahyana av okända personer samtidigt som hans mejl kapades. Han är fortfarande märkt av attacken.
– Om en enskild person använder sig av hatretorik går det att hantera, men när det kommer från regimen är det svårare.
Anklagelsen om hatretorik blir som en spegel, sade författaren Siri Hustvedt som också deltog i panelsamtalet.
– Du anklagar den andre för vad du själv gör. Vi såg det med Trump och vi ser det hos Republikanerna. De vänder på det. De kallar den som kritiserar dem för rasism för rasist.
Ett annat exempel på när regimen anklagar kritiker för att använda hatretorik är Salman Rushdies Satansverserna, som anklagades av regimen för att vara just hatretorik, påpekade Salil Tripathi, författare och journalist.
Men har tankarna och åsikterna som sprids på sociala medier i dag funnits i folks huvuden hela tiden? Fanns de där även före sociala medier, bara att de inte märktes på samma sätt, frågade Jesper Bengtsson.

– Hastigheten och spridningen gör skillnad, konstaterade Salil Tripathi.
– Och anonymiteten. Du kan skriva saker på Twitter och ha profilbilden av ett ägg, ingen vet vem du är. Då är det lättare att hata.
Hur ska då hatretoriken bemötas?
Inte genom lagar och regleringar av yttrandefriheten i alla fall, det var panelen enig om.
– Man ska vara försiktig med vad man önskar, för det kan bli verklighet. Om vi ska kunna kritisera regimer kan vi inte förbjuda hatretorik, då kommer kritiken att kallas hatretorik och tas bort, sade Salil Tripathi.
Danson Kahyana håller med och konstaterar att en lag mot hatretorik i Uganda direkt skulle användas mot dem som kritiserar regeringen.
– De lagar vi har i dag är tillräckliga för att bemöta detta. I stället måste vi jobba hårt för dialogen och alltid förvänta oss ett svar. Vi måste insistera på att ingen har monopol på ordet, i samhället och även inom familjer.

Siri Hustvedt konstaterade att arbetet för jämställdhet också är ett sätt att öka yttrandefriheten.
– Det gäller att möta argument utan att censuera och vi kan arbeta kollektivt, som exempelvis Pen International. Vi kan inte tillåta dem som använder sig av hatretorik att kalla det för yttrandefrihet. Som en del på högerkanten i USA gör, de ropar på yttrandefrihet, samtidigt som de med den andra handen förbjuder böcker. Vi måste skilja på yttrandefrihet och hatretorik.
Senaste nytt

Lämnar Iflas styrelse i protest
Halo Locher lämnar Iflas styrelse med omedelbar verkan. Anledningen är förfarandet när organisationen ska rekrytera ny generalsekreterare. ”Inte förenligt med mitt samvete.”
29 mar 2023 • < 1 min

Ministermöten om skolbibliotek och armlängds avstånd
Samtalen om armlängds avstånd fortsätter i dag, onsdag. Nu med kulturminister Parisa Liljestrand. Dessutom träffar Svensk biblioteksförening både kulturministern och skolminister Lotta Edholm för prata läsning och skolbibliotek.
29 mar 2023 • < 1 min

Startar bibliotek för social rättvisa
Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.
28 mar 2023 • 2 min

Bibliotekarier med särskilt fokus på regnbågsfrågor
Västerås är det första folkbiblioteket i Sverige med så kallade regnbågsbibliotekarier. De tre är specialiserade på hbtq-frågor och hbtq-relaterad litteratur.
28 mar 2023 • 3 min

Behövs folkbibliotekens eget museum?
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
27 mar 2023 • 3 min

Biblioteket som vägrade brinna: 90 år av demokrati och frihetskamp
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min

Fortsatt brist på bibliotekarier
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min

Ukrainska bibliotekarier kämpar för att rädda kulturarvet
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min

Ansökte om tillträdesförbud – åklagaren sa nej
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min

Axiells vd: Andra bolag är bättre än vi på mediemarknaden
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
0 kommentarer