Så blev de "Årets skolbibliotek": fot i dörren och tydligt uppdrag

Ett kommunalt uppdrag och offensivt förhållande till lärarna har lönat sig för biblioteket på Sturegymnasiet i Halmstad. Bibliotekarierna Katarina d'Aubigné och Ingegärd Brandt tog emot utmärkelsen Årets skolbibliotek.

Sturegymnasiets bibliotek ligger en trappa upp i skolans pampiga huvudbyggnad i rött tegel i centrala Halmstad. Flera gånger tidigare har biblioteket fått olika erkännanden för sin verksamhet: 2019–2022 fackförbundet Diks utmärkelse Skolbibliotek i världsklass och 2024 ett hedersomnämnande från Nationella skolbiblioteksgruppen.

Det senaste i raden av utmärkelser, också från Nationella skolbiblioteksgruppen, är Årets skolbibliotek som delas ut på fredag på bokmässan.

Framgångsfaktorn?

Ingegärd Brandt, bibliotekarie på skolan sedan drygt 25 år, framhåller Halmstads biblioteksplan för stadens tre kommunala gymnasieskolor.

– Sedan har förvaltningen skapat ett särskilt grunduppdrag – och det är unikt. Det lägger tyngd bakom uppdraget och ger råg i ryggen att även högsta ledningen gör oss tydliga både utåt och för oss själva, säger hon.

Bibliotekariernas uppgift kan sammanfattas med att skapa bästa tänkbara skolbibliotek inom ramarna för dess budget.

– Vi har ju inte hög budget, det är fiffighet och påhittighet som gäller, säger Ingegärd Brandt.

Mer konkret går jobbet ut på att förhålla sig till skolans elever och deras lärare: Vad vill de ha? Vad behöver de?

– Det handlar om att tänka efter; vad behöver en stressad lärare i svenska på ett yrkesprogram? Vad kan vi göra för lärarna som de inte har uppfattat att vi skulle kunna göra för dem? Så, ungefär, tänker vi, och det allra viktigast är det här ständiga samtalet som du och jag har, säger Ingegärd Brandt.

Katarina d’Aubigné fyller i:

– För att nå målen med våra elevgrupper måste vi göra på väldigt olika sätt, för vi har så olika elever.

Sturegymnasiet rymmer en lång rad profiler: flera praktiska utbildningar, estetprogram, anpassade program, samhällsprogram.

– Man har ju läst om vissa skolor där man bara har samhällsvetenskap och naturvetenskap. Då har man en homogen grupp att jobba mot, säger Katarina d’Aubigné och konstaterar att det inte är så det ser ut på Sturegymnasiet.

Skolans rektor Peter Hjelm säger att arbetet med att få in bibliotekets verksamhet i det pedagogiska arbetet och att kombinera det med lärarnas profession, är något som har pågått i flera år.

– Här finns en fin lokal, det finns massvis med bra material, det finns källor, det finns tillgångar som alla lärare borde tråna efter att få in i sina lektionssalar i den ordinarie undervisningen. Det har vi strävat efter att få till på olika sätt.

Han beskriver det som ett arbete som i början gick ut på att skicka ut små ödmjuka förfrågningar till arbetslagen, om någon var intresserad.

– Det blev napp från några som ville jobba med material här i vissa specifika uppgifter. Men sen har Ingegärd och Katarina blivit mer offensiva och satt in foten i dörröppningarna: ”Hejsan, nu vill vi vara med på ert arbetslagsmöte.”

Krävs det att vara så offensiv för att nå hela vägen?

– Vi vill ju inte att det ska vara så, säger Katarina d’Aubigné.

– Men jag tror att det kanske krävs för att man som lärare ska ta sig tiden att skapa en tillsammansaktivitet. När man väl har gjort det och ser värdet av det så vill man göra det igen. Och då är ju motståndet liksom borta, säger Peter Hjelm.

Det fanns ett motstånd tidigare?

– Nej, inte direkt, men ett passivt motstånd. Man har så fullt upp med sitt eget så att man hade lite svårt att ta in nytt, säger Peter Hjelm.

– Lärarna hör ju av sig nu och bokar in saker, säger Katarina d’Aubigné.

– Nu är det nästan svårt att hitta tider för de sakerna, säger Peter Hjelm

Det är tydligt – inte minst sett till alla erkännanden innan årets pris – att Sturegymnasiets bibliotek länge har befunnit sig i utveckling. Varifrån kommer det drivet?

–  Att man vill eleverna väl. Att man tycker att de har rätt att ha en ordentlig biblioteksverksamhet. Och vill man att eleverna ska nå sina mål, då ska ju lärarna också samarbeta för att de verkligen ska kunna göra det. Det krävs att alla på skolan hjälps åt, och då får man ta ett steg fram, säger Ingegärd Brandt.